SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad träningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare.Vad karaktäriserar den resultatorienterade miljön?Hur upplevs träningsmetodiken av barnen?Påverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation?MetodI studien deltog 19 fotbollsspelare födda år 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio träningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat där spelarnas prestationer stimulerades och utvärderades utifrån uppnådda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad träningsmetodik. I studien iscensattes en förändring och ett nytt klimat.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter av hembesök hos klienter som är aktuella vid enheten för ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun, samt att studera huruvida dessa erfarenheter påverkat studiens deltagares inställning till socialtjänsten som helhet. Undersökningsurvalet bestod av intervjuer med åtta klienter vid ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun som alla varit föremål för utredning med ett eller flera hembesök. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det finns tidigare forskning inom områdena bidragsFusk och felaktiga utbetalningar samt klienters upplevelse av och position i förhållande till socialtjänsten. Det framstod ändå relevant att specifikt studera hur de hembesök som genomförs vid utredning av rätten till ekonomiskt bistånd upplevts av klienterna. Den här studien intar ett brukarfokuserat förhållningssätt till hembesök och ekonomiskt bistånd och har sin teoretiska och begreppsliga grund i Greta - Marie Skaus resonemang om makt och hjälp samt Tapio Salonens definition av olika medborgarroller. Studiens resultat visar att klienternas upplevelser av hembesök varierar kraftigt.

Minion- en ordningsam vän i tvättstugan.Tvättstugan. En samhällstjänst som alla tar för givet eller en arena för dåligt beteende. Vad den än är så är den stället där beteenden som Fusk med städning samt stulna tvättider och kläder sker vilket kan mynna ut i riktigt allvarliga bråk som polisanmäls. Att ändra på tvättstugan och hålla ett vakande öga över den kostar pengar och det har inte alla. Under dessa förhållanden kommer problemen som påträffas där, bara att fortsätta att existera tills alla tvättstugor stängs.Forskning har visat att bilder på ögon motarbetar beteenden som orsakar problem i tvättstugan.

Under senaste åren har den nya sjukförsäkringen debatterats flitigt i svensk media. Införandetav en rehabiliteringskedja och tidsbegränsningar i försäkringen som innebär ett nytt sätt atttänka och förhålla sig till grundstenarna till vårt välfärdssystem har bidragit till oro ochosäkerhet bland de försäkrade, Försäkringskassans kunder.Regeringens mål med förändringen är att minska ohälsan i Sverige och man vill nå en merförutsägbar och rättssäker försäkring genom tidsbestämd rehabiliteringskedja ochtidsbegränsningar för sjukpenning och sjukersättning. Uppsatsen utreder vad som hänt med depersoner som fått maximal ersättning från Försäkringskassan samt utreder hur ohälsotalet harutvecklats under perioden 2002-2010. Har Försäkringskassan nått de mål som regeringenavsett och beror utvecklingen på rehabiliteringskedjan och tidsbegränsningarna i försäkringen.Resultaten visar att Försäkringskassan i princip har nått målet för ohälsotalet som stadigtminskat sedan 2003. Minskningen av ohälsotalet är även större från och med 2008 till 2010,jämfört med tidigare år.

Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger.

Syfte: Med detta arbete vill vi fylla de tomrum som finns beträffande vilka fastighetsmäklare som blir varnade samt varför varningar till mäklare utdelas. Vi vill även att denna undersökning blir en grund för vidare forskning inom ämnet samt att arbetet ska fungera som en informationskälla för människor i fastighetsmäklarbranschen.Metod: Vi har genomfört en totalundersökning av de 137 beslut om varningar och avregistreringar som Fastighetsmäklarnämnden avgjort mellan 2005-2007. Dessutom har vi förstärkt undersökningen med en telefon- och en e-mailintervju med en jurist respektive utbildningsansvarig verksamma på Fastighetsmäklarnämnden. Resultat & slutsats: Vilka blir varnade och på vilka underlag delas dessa varningar ut? Det vi har kommit fram till är att den vanligaste grunden för varningar oftast är knutna till olika fel som mäklaren utför vid kontraktsskrivningen.

Sedan urminnes tider har människan befunnit sig i situationer där hon av en, eller annan, anledning blivit tvungen att vänta. Med tiden har olika kösystem utvecklats för att försöka skapa ordning och reda bland dem som väntar. Mer och mer avancerade system, såsom t.ex. nummerlappsköer har vuxit fram. Den här uppsatsen har ämnat undersöka och få svar på hur kunder uppfattar olika kösystem.

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lärare hanterar konflikter inom ämnet Idrott och hälsa i år fyra och fem. Frågeställningarna var följande: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att förebygga konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att hantera konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Vad styr lärarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i ämnet Idrotts och hälsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslärare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i år fyra och fem under två veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever är princip- (Fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstånd).I ett långsiktigt perspektiv förebygger idrottslärarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemässiga regler och attityder som rör respekt för andra människor. På kort sikt förebygger idrottslärarna konflikter genom att tänka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lämpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgångar.Idrottslärarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifråga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt därefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna på vars och ens uppfattning av situationen.

I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen.Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data).

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ?genomskinlig? som jag ville tro.

På dagens tjänstemarknad råder hård konkurrens. Inom bilservicebranschen har fokus tidigare endast varit på bilen men har nu skiftat till ett mer kundinriktat fokus. Bilservicebranschen har svårt att leverera vad som utlovas och flera oberoende tester visar på Fusk under bilservicen, kunderna får därmed inte vad de betalar för. Det kombinerat med att bilarna blir mer tekniska och att kunder överlag saknar kompetens och har lite insyn i det arbete som utförs på verkstäderna skapar en problematik. Problematiken ligger i att bristen på transparens och kunskap gör det svårt för kunderna att bedöma om den utförda bilservicen är av hög kvalitet.

Entreprenörer är idag överrepresenterade i olycksstatistiken ? de skadar sig oftare och olyck-orna är allvarligare. Det finns många anledningar till detta. Bl.a. nämns att de får ta på sig far-ligare arbetsuppgifter, att de i större utsträckning saknar utbildning inom hälsa och säkerhet, och att entreprenader bidrar till komplexa ansvarsnät, som bidragande faktorer till entreprenö-rers överrepresentation i olycksstatistiken.SSG levererar den webbaserade säkerhetsutbildningen Entre för entreprenörer inom tillverk-ningsindustrin.