Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

This thesis raises the problem with acid mine drainage around the closed mine Finngruvan.The purpose of the investigation was to compare metal content in surface water in the areaand its catchments between year 2010 and 2003, also to make calculation of specific runoffand metal load, furthermore determine the recipients in the area. Surface water samplingwhere preformed at the same place as 2003 and also at a few other places of interest. Adigital elevation file were used in GIS to calculate the area of the watersheds in the region,observations in the field where also made. The collected data were used to make comparisons,calculations and conclusions. The result showed that the surface water 2010 had somewhatlower metal concentrations.

Someneffektavdenökandeglobaliseringenharutlandshandelblivitalltvanligareförföretag.Medanledningavdettafinnsdetnumångaincitamentsomtalaromvikten,förföretag,atthaengodstrukturochkunskapkringhanteringenavvalutahantering.UppsatsenskrivspåuppdragavNilörnkoncernen.Ettinternationelltföretag,meddotterbolagi11länder(2dotterbolagbelägnaiSverige),verksammainomdesignbranschen.Eftersomföretagetväxerblirfrågankringderasvalutaexponeringalltviktigare.Uppsatsenssyfteärattutifrånundersökningar,avrådandeförhållandenhosNilörnkoncernen,utvecklarekommendationerförhurföretagetkanhanterasinvalutaexponering.Enkvantitativfallstudievaldesmedavsiktattbesvarauppsatsenssyfte.Bennets(2003)struktureradestegkringhurenvalutapolicykantasframliggertillgrundförteoriavsnittet.Analysentarutgångspunktienutvärderingavföretagetsnuvarandevalutariskhantering.Detbekräftasattföretagetidaganvändersigavinternasäkringsmetodersamt,ivissutsträckning,externasäkringsmetoder.MedavstampidenkänslighetsanalyssomgjortsochdentidshorisontsomföretagetbörjobbaefterförsettresonemangkringhurNilörnkoncernensvalutapolicykanstruktureras.RekommendationernatillNilörnkoncernenliggerfrämstiattde,isåstorutsträckningsommöjligt,böranvändasigavinternasäkringsmetoder.Vidbehovavexternasäkringsinstrumentbördecentraliseringvaranyckelnförattminskariskensamtidigtsomföretageteffektiviserarvalutahanteringen..

På Sandvik Materials Technology i Sandviken finns en lyftgrupp som ansvarar för samtliga kranar på industriområdet. Syftet med examensarbetet är att skapa ett verktyg som hjälpmedel för att kunna ta fram rekommendationer för ett kostnadseffektivt utbyte eller underhåll av traverser som baseras på livslängden. En lyftkrans livslängd beror på hur den körs d.v.s. lastvikt och lyftfrekvens samt hur den färdas. Verktyget skapades i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Med hjälp av driftdata som tas fram ihop med produktionen och matas in i programmet resulterar det i en teoretisk livslängd för den aktuella kranen.

Det finns metoder som har en fokus på användarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen.Tar de användarcentrerade utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.

SammanfattningVår uppdragsgivare Metso Paper Karlstad AB är världsledande inom tillverkning av Tissue maskiner (tunn papper). Av Metso Paper fick vi uppgiften att utveckla en Mekanisk Slitter. En mekanisk slitter sitter monterad i slutet av en tissue maskin och har uppgiften att dela pappersbanan i flera delar beroende på hur många slittrar man valt att installera. Varför man delar pappersbanan är för att underlätta efterhanteringen av rullarna.Problemet med dagens Mekaniska Slitter är att den inte klarar av de säkerhetskrav som ställs för att få kunna vistas i området där den är installerad. Avståndet som klingan är oskyddad är för stort.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 ? 2003 samt 2002 - 2004.

Detta arbete har haft som mål att ta fram de kostnader som är knutna till logistik vid Holmen Paper AB, Wargöns bruk. Arbetet har även resulterat i ett antal förslag på åtgärder för att minska logistikkostnaderna och på så sätt skapa bättre konkurrensmöjligheter för Wargöns bruk. Arbetet har utförts genom litteraturstudier samt intervjuer med berörda personer inom Holmen Papers organisation.Kostnadsposterna som behandlas i detta arbete är lagerföringskostnader, lagerhållningskostnader, transportkostnader, administrativa kostnader samt övriga kostnader. I samtliga fall har en ingående analys gjorts för att ta fram vilka kostnader som skall ingå i de olika posterna. Kostnaderna har sedan satts i relation till det försäljningpris som Holmen Paper AB, Wargöns bruk hade år 2003 på sina produkter i form av rullar och ark.Holmen Paper AB, Wargöns bruks totala logistikkostnad för år 2003 var 108,7 miljoner kronor, motsvarande 15,7 % av omsättningen.

I denna rapport har det utförts två fallstudier från två olika vindkraftsanläggningar och med hjälp av en utarbetad modell har livscykelkostnaderna jämförts för de två fallstudierna.Resultatet visade att livscykelkostnaden per producerad kWh sjunker allteftersom den installerade effekten blir högre.Kostnadsmodellen som utarbetats och tillämpats för resultaten har visat sig ha hög verifierbarhet då resultaten har varit jämförbara med litterära studier..

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Detta examensarbete är först och främst en skisstudie som har till syfte att lyfta fram nio utvalda träds karaktärer i avlövat tillstånd. Skisstudien ska ses som en inspirerande vägledning till trädens karaktär ur ett estetiskt perspektiv. Arbetet bygger på fältobservationer av träd som har kommit till uttryck, främst genom skisser, illustrationer och till viss mån fotografier. Texten i arbetet har poetiska inslag och finns till för att hjälpa läsaren att "läsa" bilderna. Urvalet av träd baseras på de arter som räknas till våra åtta svenska ädellövträd - bok, skogsek, ask, skogsalm, skogslönn, avenbok, skogslind och fågelbärsträd. Till dessa arter har även hästkastanj lagts till, ett hos oss vanligt förekommande träd med intressant och tydlig formspråk. Träds habitus och skulpturala uttryck skiljer sig mellan olika trädslag men även individmässigt inom arterna genom att arvsanlag och olika miljöbetingelser påverkar trädens utseende och växtsätt.