Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

Bakgrund: Nästan varje dag får en familj beskedet att deras barn drabbats av cancer. Detta innebär ett stort psykiskt påfrestande för föräldrarna och de tvingas omvärdera sina prioriteringar i livet. Föräldrarna känner sitt barn bäst och därför har de en mycket viktig roll i vårdandet. Sjukvården måste involvera hela familjen genom att ha en familjecentrerad vård. Syfte: Syftet var att få mer kunskap kring upplevelsen av att vara förälder till ett barn som lever med cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Fem självbiografier som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Att ha ett barn med cancer innebär olika upplevelser för föräldrarna.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att studera skillnader på barns vanor av fysisk aktivitet utifrån tre skolor i Stockholmsområdet.? Vilken typ av fysisk aktivitet förekommer hos eleverna i de här tre skolorna?? Hur aktiva är dessa barn och vilka idrotter förekommer?? Skiljer sig pojkarnas och flickornas aktiviteter åt i en jämförelse mellan dessa tre skolor?Metod: Undersökningen är genomförd i form utav en kvantitativ studie där datainsamlingen bestod av en personlig enkät som utdelades i klasserna. Svarsalternativen är till största delen slutna. Undersökningsgruppen består av elever ur årskurs 5 och 6 från tre skolor i Stockholms länI undersökningen ingick 52 pojkar och 65 flickor. Totalt deltog 117 elever.Bortfallet uppgick till 11 stycken och största skälet till bortfall var elevfrånvaro vid undersökningstillfället.Resultat: Tanken med vår undersökning var att ge övergripande kartläggning över den idrottsliga verksamheten på fritiden både i organiserad form och oorganiserad, i föreningsliv och utanför, samt ungdomarnas fysiska aktivitet i det dagliga livet.

Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör"..

I dagens postmoderna samhälle har människor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte längre ingår som en naturlig del i vardagen, måste varje individ ta ansvar för sitt motionerande på egen hand. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet är också att jämföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolämnet Idrott och hälsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador på äggledarna eller för lågt antal spermier.  Kvinnor och män kan reagera olika på beskedet kring infertilitet. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse för hur kvinnor och män upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Kritiskt sjuka barn som vårdades på intensivvårdsavdelning väckte svåra känslosamma reaktioner hos föräldrarna. Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnaden av sitt barn på intensivvårdsavdelning. Metoden som användes var litteraturstudie och omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av MESH-termerna: intensive care, critical care, parent, experience och need via databaserna PUBMED och CINAHL. Resultatet visade att ovissheten, barnets förändrade utseende och smärta hade betydelse för hur föräldrarna upplevde barnets sjukdomstillstånd.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön påverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var även att analysera detta utifrån sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrån the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrån metoden kvalitativ innehålls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns påverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns påverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön påverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön påverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön.

Barn som drabbats av övervikt, har stadigt ökat i hela världen. Det har utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Orsaken till den ohälsosamma viktuppgången hos barn beror på många faktorer, så som arv, fettrik och energität mat, ökat tv-utbud, datorns allt större plats i hemmet samt minskad fysisk aktivitet. Syftet med studien är att beskriva metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att stödja överviktiga barn till att ändra livsstil. Metoden som användes var en litteraturstudie, där sju artiklar valdes ut genom inklusions- och exklusionskriterier.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgångspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever påverkar möjligheterna att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Då vi i första hand var intresserade av att få syn på arbetslagens egna upplevelser ansåg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktär bäst svarade mot vårt syfte. Vi önskade få fram arbetslagens samlade upplevelser kring våra frågeställningar och ansåg att fokusgruppintervjun då var en god metod.

Vårt syfte är att problematisera lojalitetsbegreppet och lojalitetsteorier när de appliceras på barn. En explorativ metod har använts då vi ville få en djupare förståelse för relationen mellan barn och kundlojalitet. För att få en grundförståelse har vi gjort en sammanställning av det teoretiska fältet. Därefter har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med sakkunniga samt fokuserade gruppintervjuer med föräldrar och barn. En abduktiv ansats har antagits för att försöka finna och förstå samband och underliggande mönster.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka betydelsen av idrott och fysisk aktivitet för ungdom med funktionsnedsättning. En ungdom och hans mamma intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom: att vara del av en gemenskap, att känna sig kompetent och utnyttja sin potential, att ha hälsa, glädje och välbefinnande, och att skapa en grund att bygga vidare på. Kategorierna bildade temat: det goda livet ? nu och i framtiden.