Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebära svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhålla en fördjupad förståelse för hur lärare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslärare har kring ämnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lärare på tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan uppkommit. Utifrån en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna från de olika skolorna. Datan som erhållits från metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: Nivåanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

Att alla människor skall ha samma rättigheter och värde förklarades redan år 1948 av Förenade Nationerna. Idag finns det en mängd aktörer som arbetar för ett mer jämlikt samhälle och detta är av stor betydelse inte minst för personer med olika funktionsnedsättningar. Denna rapport granskar om samma möjligheter erbjuds för funktionshindrade, som för icke funktionshindrade vid en utrymningssituation från fartyg.Rapporten baseras på intervjuer och observationer som gjorts med fyra passagerarrederier, intervjuer med funktionshindrade samt på uppgifter som tillhandahållits genom kontakt med företag och organisationer som haft anknytning till rapportens ämne. Även lagar och regelverk användes som fundament till denna rapport.En av rapportens mål är att få fartygsbranschen att uppmärksamma funktionshindrades olika förutsättningar vid en evakuering. I rapporten presenteras även förslag om hjälpmedel som kan användas för att undanröja eventuella hinder som kan uppstå vid evakuering av funktionshindrade på fartyg.Rapportens resultat visar att funktionshindrade resenärer anser att information som förklarar de rådande förhållandena vid en eventuell nödsituation bör tillhandahållas i olika format så att alla kan ta del av den.

Syftet med studien var att undersöka om egentid för aktivitet hos föräldrar med barn i förskoleåldern påverkar upplevelsen av hälsa och stress. Arbete är en aktivitet som allt oftare upplevs som stressigt och tar allt mer tid hos föräldrar med små barn, i takt med att den stressrelaterade ohälsan ökar. Detta gör det intressant att undersöka den här gruppens återhämtning i form av egentid för aktivitet. Studien hade en kvantitativ ansats, datainsamling skedde genom enkätutskick som analyserades och presenterades i diagram och tabeller. Resultatet av denna studie visade att fler barn ledde till mindre egentid och ju mer egentid respondenterna hade ju mer nöjd var de med den tid de hade.

Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan..

Utvecklingen av användargränssnitt har sedan persondatorns intåg i vårt samhälle utvecklats enormt för att i dag vara relativt välutvecklade i användar- och tillgänglighet. Tyvärr har inte utvecklingen av webbaserade gränssnitt utvecklats i samma takt och kan erbjuda funktionshindrade samma möjlighet till god användarvänlighet och tillgänglighet. Vi vill med vår uppsats finna några orsaker till varför det i dag inte utvecklas fler webbsidor och portaler med användarstöd för funktionshindrade. I vår fallstudie har vi funnit att några av orsakerna till varför inte fler webbsidor och portaler är mer tillgänglighetsanpassade än dagens, ligger inom områden såsom ekonomi, ramvillkor och systemutveckling..

Lindén.S. En handikappad familj? ? en studie om den psykosociala situationen för föräldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, 2005 Tidigare studier som gjorts på den gruppen pekar mot att föräldrarnas situation är jobbig och ansträngd.

Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i hela västvärlden. Träning och fysisk aktivitet har en viktig roll i arbetet med behandling av barn med obesitas, speciellt i kombination med kostråd och beteendeterapi. Syftet med studien var att undersöka obesa barns upplevelse av fysisk aktivitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att ta del av barnens egna tankar och erfarenheter. Fem barn i åldrarna 10 och 12 år med obesitas intervjuades.

Folkhälsovetenskapligt program.

Denna rapport presenterar ett examensarbete på C-nivå där uppdragsgivaren har varit Hedemora Anpassning som bygger om och anpassar bilar för människor med olika funktionshinder. Företaget vill i framtiden ha möjlighet att erbjuda sina kunder ITS-tjänster. Målet med arbetet har varit att undersöka hur ITS skulle kunna stödja de funktionshindrade i deras bilkörning. Syftet delades upp i två delsyften, dels kartläggning av vilka tjänster som finns och är under utveckling inom området ITS ? förarstöd och säkerhet samt hur de skulle kunna användas/anpassas för funktionshindrade dels att göra en undersökning av vilka behov de funktionshindrade har av ITS.

Depression är en form av psykisk ohälsa som ökar i samhället. Olika former av behandling används där fysisk aktivitet är en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och påverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression. Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa studier använts. I resultatet framkom fyra teman där det första påvisar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på personer med depression.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som är meningsfulla för klienten, lära ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Syftet med denna studien är  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv där barn, lärande och socialt samspel med varandra är i fokus..

Fysisk aktivitet är livsviktigt för människan, hon är konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhälle som vi idag lever i har en mängd folksjukdomar så som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit på grund av den livsstil vi för. Vår livsstil läggs till grunden redan i barndomen och det är därför viktigt att vi tidigt uppmuntrar våra barn till att röra på sig. Det är dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det är viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse är viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.