Aktuell forskning visar att 24 % av Sveriges barn lider av en långvarig sjukdom eller av ett Funktionshinder. De vanligaste långvariga sjukdomstillstånden, och som visat en tydlig ökning i antalet fall under senare år, är astma och ospecificerade allergier. Förutom astma och allergier inkluderades även diabetes, cancer samt psykisk sjukdom som långvariga sjukdomar i denna studie. Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att leva med en långvarig sjukdom. För att kunna besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod, där materialet bestod av vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt en FoU-rapport.Resultatet visade att barn beroende på sjukdom på flera olika sätt känner sig begränsade i sin vardag.

Att ta körkort och skaffa bil är en självklarhet för många människor. För funktionshindrade kan körkort och bil bidra till ökad mobilitet och självständighet i vardagen. Arbetsterapeuten kan då hjälpa till med körkorts- och bilanpassningsfrågor då detta kan vara en besvärlig process för funktionshindrade. Syftet med studien var att, med stöd av den arbetsterapeutiska arbetsprocessen, undersöka hur arbetsterapeuter arbetar med unga funktionshindrade som vill ta körkort och skaffa bil. I studien deltog två arbetsterapeuter som fortlöpande arbetade med körkort- och bilanpassningsfrågor i en verksamhet som enbart sysslar med den typen av frågor.

SammanfattningDetta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt Funktionshinder.Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden.Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare.Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

AbstraktAtt drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av Funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring avdet dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelseför patienternas redogörelse av hur det dagliga livet påverkades.

Syfte: Syftet är att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella målbeskrivningar. Hur innehållet utformas i en målbeskrivning, hur målbeskrivningen används i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring målbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade är idag en väl integrerad grupp i vårt samhälle. Många bor i en gruppbostad med anpassad hjälp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar på gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vård och verksamhet för de boende.

Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp.

Author: Gabriella Agné and Helena LarssonTitle: Disability policy program ? a case study of a municipals implementation of UNs Convention on the Rights of Persons with Disabilities.Supervisor: Marianne Westring-NordhAssessor: Ulf DruggeThis study aims to examine how a small municipal in southern Sweden works with the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities and examine the assistant officers knowledge about this work and user organizations inclusion and user involvement.The study operates from a qualitative approach based on the results of nine semi-structured interviews with local politicians, assistance officers and representatives from three different user organizations.The results show that the municipal has chosen to work with the implementation of the convention by creating policy programs for their departments through dialogue with user organizations, and by mapping the accessibility to public places. The results also show that the assistant officers have been given no information regarding the convention or the policy programs from their employers and instead operate from national legislations and prepositions. The user organizations feel that they were initially included in the process, but that their impact has later been removed due to structural reorganization..

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller små fysiska Funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

The aim of this study is to illuminate images and discourses, in which media describe people with disabilities. The purpose of the study will be fulfilled, by answering the following questions: Is it possible to discern categories of how people with disabilities are described in the media and is it possible to find associations to handicap models? We have chosen to focus on how media describe people with physical impairments and have made a content analyses of articles, based on the theoretic aim of this study, social constructionism, handicap models and earlier research. Underlying the analyses, are six articles from two Swedish news papers. The results of our research are divided in three categories: assumptions which are taken for granted, hidden meanings and contradicted categories.

ADHD är ett neuropsykiatriskt Funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

The aim of this Masters thesis is to, from a users perspective, investigate which factors affect the library use for six persons with disabilities or visual handicaps. My method has been a case study and the methods applied are interviews and observation. As a theoretical framework I use Tom Wilsons theories and models about information behaviour and transform them to a model about library use. Answers are sought to the following questions: - What does the library use look like for six persons with disabilities or visually handicaps? - How do they experience the library in their own municipality? - Which factors affect the disabled persons library use and experience of the library? All interviewees showed a very positive attitude towards the library and the majority of them visited the library regularly or received audio books by mail.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Work For You är privat fristående aktör som Arbetsförmedlingen upphandlat rehabiliteringstjänster av. Syftet med denna studie var att studera och analysera hur deltagarna på Work For You upplevt rehabiliteringstjänsten de ingått i. Ett annat syfte var att även ta reda på om rehabiliteringstjänsten haft någon inverkan på deltagarnas möjlighet att återgå till arbetsmarknaden. Studien utgick ifrån fyra deltagares upplevelser av insatsen. Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Resultatet visar att samtliga deltagare upplevt att insatsen haft en positiv inverkan på dem och de anser att de fått den hjälp de ansett sig vara i behov av.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter som en viss skola och idrottslärarna erbjuder för funktionshindrade till att delta på idrottslektionerna. Studien genomfördes på en skola med två funktionshindrade elever och genom kvalitativa intervjuer och observationer undersöktes deras möjligheter att delta på idrottslektionerna. Den kvalitativa intervjumetoden valdes då det ger stor nogrannhet i svaren och för att undersöka vilka möjligheter som skolan erbjuder funktionshindrade intervjuades rektorn på skolan då det är rektorn som vet vad skolan väljer att lägga resurserna på. Skolan i fråga lägger 800 000 kronor per år på specialutrustning och lärarstöd för funktionshindrade samt i snitt 30 000 per år på andra materiella anpassningar. Detta innebär dock inte att idrottshallen är anpassad för funktionshindrade elever då det framkommer av rektorn att det finns så många fel som behöver åtgärdas och ändras i hallen så att det krävs en stor investering och detta leder till att det inte kommer ändras något i hallen på obestämd tid.

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter.