Sök:

Sökresultat:

479 Uppsatser om Funktionella planlösningar - Sida 25 av 32

I ett friskt öga pÄverkas inte kontrastseendet, mÀtt med Pelli-Robson, av tjockleken pÄ temporala RNFL

Syfte: Att undersöka om anatomiska fynd Äterspeglas i funktionella tester; finns det nÄgot samband mellan temporala RNFL och kontrastseende hos friska personer?Material och metoder: Friska personer mellan 18-60 Är inkluderades i denna studie. MÀtningar gjordes pÄ ögon som hade en refraktion inom ±6,00 DS och detta kontrollerades med en inledande synundersökning. Kontrastseende mÀttes med Pelli-Robson-testet pÄ 1 m avstÄnd och testpersonen hade dÄ pÄ sig en provbÄge med optimal korrektion samt +0,75 DS extra för att kompensera för testavstÄndet. Tjockleken pÄ RNFL mÀttes med en OCT-SLO-mÀtare med instÀllningen RNFL.

Stapplande steg mot ökad mÄngfald - En multimodal diskursanalys av texter om familjer och relationer i sfi-lÀromedel

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kÀrleksrelationer konstrueras pÄ ett ensidigt sÀtt i lÀromedel, med ett starkt kÀrnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det frÀmst Àr kvinnor som skildras i den privata sfÀren (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstÄende eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelÀmnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snÀvt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte Àr att analysera hur familjer och kÀrleksrelationer konstrueras genom text och bild i lÀromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarlÀromedel för sfi. I analysen anvÀnds Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). UtgÄngspunkten för analysen Àr frÄgestÀllningar utarbetade frÄn sprÄkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).

Intensiva gröna tak : möjligheter och begrÀnsningar

Gröna tak Àr ett samlingsnamn för vegetationssystem anlagda pÄ takkonstruktioner. Olika former av gröna tak kan spÄras flera hundra Är tillbaks i tiden och Àr stÀndigt en vÀxande del i att skapa hÄllbara utemiljöer. Största delen forskning inom Àmnet sker i Tyskland men begreppet vÀxer sig stÀndigt starkare i övriga delar av vÀrlden. Gröna taks frÀmsta egenskap Àr att fungera i system för dagvattenhantering men de har Àven mÄnga andra fördelar, bÄde funktionella och estetiska. Detta examensarbete Àr en studie av intensiva gröna tak, som i regel definieras som ett grönt tak med en överbyggnad pÄ minst 15 cm. Bakgrunden till arbetet grundar sig pÄ en vilja att studera intensiva gröna tak nÀrmre, för att förstÄ dess möjligheter och begrÀnsningar.

Konflikthantering

Det finns ett tydligt samband mellan konflikter och sjukskrivningar i organisationer. Det Àr oundvikligt med konflikter i organisationer dock upplevs de av flera som nÄgot jobbigt. Det Àr inte konflikter i sig som Àr det huvudsakliga problemet utan hur konflikten hanteras. Det ÀrdÀrför viktigt för chefer att ha kunskap i konflikthantering. Genom denna undersökning vill vita reda pÄ hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar med konflikter och konflikthantering medarbetare emellan.

Guideline för en pocket park : bestÄndsdelar, funktioner och möjligheter

I takt med att pocket park som begrepp blivit allt populÀrare att anvÀnda i samma mening som modern stadsutveckling och förtÀtning av stadskÀrnan, har det ocksÄ vÀckt vÄrt intresse att utreda vad begreppet verkligen innebÀr. Att begreppet pocket park Àr i ropet finns det ingen tvekan om. Stora stÀder som New York, London och Köpenhamn har med pocket park i sina stadsplanerings- och utvecklingsprogram. I Sverige Àr det fortfarande ett relativt okÀnt begrepp. I dagslÀget finns det ingen generellt accepterad beskrivning för hur en pocket park ska se ut, hur stor till ytan den bör vara eller vilka bestÄndsdelar som ska finnas med. Vill vi undersöka vad begreppet pocket park innebÀr och hur vi i framtiden kan bygga bra och funktionella pocket parks i staden. Vi har som mÄl att identifiera och bryta ner begreppet pocket park och undersöka vilka bestÄndsdelar och funktioner som Àr mer betydelsefulla Àn andra i en pocket park? Processen startar med en litteraturstudie som sedan ska ligga till grund för en analys som belyser vilka de viktiga bestÄndsdelarna och funktionerna Àr för en pocket park.

TillgÀngliga allmÀnna platser : regler och rekommendationer för utformning

OtillgÀnglig utemiljö Àr ett problem, bÄde globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsÀttningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som Àr tillgÀngliga för sÄ mÄnga som möjligt. För att kunna göra det krÀvs kunskaper om olika funktionsnedsÀttningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgÀnglighet ska uppnÄs i nyanlÀggning. Med föreskrifterna följer Àven allmÀnna rÄd som innehÄller rekommendationer och konkreta exempel pÄ lösningar.

TGfU och Enhanced Guided Discovery i fotbollstrÀning : Observation av en akademitrÀnares arbetssÀtt

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att utvĂ€rdera hur en fotbollstrĂ€nare i en ungdomsakademi bedriver fotbollstrĂ€ning utifrĂ„n de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lĂ€rande samt starkare sjĂ€lvbestĂ€mmande motivation. Detta leder till följande frĂ„gestĂ€llningar:* Hur stor del av trĂ€ningar med syfte att utveckla spelförstĂ„else, taktik och teknik Ă€gnas Ă„t övningar som Ă€r isolerade respektive funktionella?* Hur stor del av trĂ€ningstiden Ă€gnas Ă„t paus/samling och effektiv trĂ€ningstid?* Är trĂ€narens arbetssĂ€tt prĂ€glat av EGD vid inlĂ€rning av spelförstĂ„else och teknik?Metod I studien medverkar en trĂ€nare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrĂ„n den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrĂ„n Stenling (2013).

Infiltration. En polisiÀr metod i lagens grÄzon

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

Emotionella och identitetsskapande fördelar : Innebörden av fördelarna enligt varumÀrkeskonsulterna

PÄ senare Är har de emotionella och identitetsskapande fördelarna blivit starkt eftertraktade i varumÀrken. Att som företag inneha ett varumÀrke, vars produkter enbart innehar funktionella fördelar, Àr inte lÀngre konkurrenskraftigt. DÀrför Àr det extra viktigt att betona de emotionella och identitetsskapande fördelarna i varumÀrkets vÀrdeerbjudande. Genom denna utveckling, har varumÀrkeskonsulternas kunskaper blivit allt mer eftertraktade, dÄ dessa förstÄr hur konsumenten tÀnker och hur arbetet skall utformas för att attrahera konsumenterna med fördelarna som hjÀlp.Syftet med studien har varit att redogöra för vad innebörden av de emotionella och identitetsskapande fördelarna Àr för konsumenter. Detta har gjorts med hjÀlp av att intervjua sex stycken ledande varumÀrkeskonsulter med mÄngÄrig erfarenhet inom detta verksamhetsfÀlt.

KlarsprÄkets effekter för myndighetssprÄk : En studie av utformning och effekter av ett autentiskt klarsprÄksarbete

I Sverige Àr det lag pÄ att myndigheter ska kommunicera vÄrdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrÄn dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare sÄ effektivt som möjligt kallas för klarsprÄksarbete. Kritiker av klarsprÄksarbete menar att sÄdant sprÄkbruk riskerar att försÀmra myndighetstexter sÄ att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarsprÄksarbete kan fÄ i myndighetskommunikation utifrÄn en beslutstext frÄn Centrala studiestödsnÀmnden (CSN). Materialet utgörs av tvÄ varianter av samma beslutstext.

Akademisk skrivkompetens i utveckling : En studie av organisation och stÀllningstagande i gymnasie­elevers utredande texter 

Synen pÄ vad som utgör akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. FörmÄgan att strukturera texter pÄ ett logiskt och begripligt sÀtt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmÄgan att vÀrdera kunskap och ta stÀllning i relation till olika kÀllor. Denna studies syfte Àr att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och stÀllnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus bestÄr av 18 utredande elevtexter, jÀmnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ nÀrlÀsning med en analysmodell avsedd att fÄnga uttryck för textuell organisation och stÀllningstagande.

UvÀrdering av Lagerlokalisering och Lagerutformning

Armatec tillhandahÄller system, produkter och funktionella lösningar inom vÀrme, kyla och process. Företaget har lager i Sverige, Norge och Danmark. Under senare tid har företaget sett att lagret i Norge utgör en stor kostnad. Armatec har dÀrför börjat fundera pÄ om de skulle tjÀna pÄ att centralisera logistikstrukturen dvs. stÀnga lagret i Norge och utöka centrallagret i Göteborg.

Nanoteknik i textilier - För framtidens arbetsklÀder i hemtjÀnsten

Det har blivit allt vanligare att sjukvĂ„rden i Sverige flyttas ut till vĂ„rdtagarnas hem. De kan med hjĂ€lp av hemtjĂ€nst fĂ„ bo kvar i sina egna hus lĂ€ngre men samtidigt fĂ„ den hjĂ€lp de behöver. År 2007 anvĂ€nde sig totalt 153 723 personer av dessa tjĂ€nster runt om i Sverige. De plagg som personalen bĂ€r utsĂ€tts för mĂ„nga olika typer av yttre pĂ„frestningar vid hembesök hos vĂ„rdtagarna. Smittspridning inom vĂ„rden sker frĂ€mst via personalens hĂ€nder och klĂ€der.Nanoteknologi Ă€r en framvĂ€xande teknik som gĂ„tt pĂ„ högvarv inom mĂ„nga olika omrĂ„den under det senaste Ă„rtiondet.

Tio tecknarpositioner : En semiotisk analys av elevers tidiga multimodala textskapande

Denna studie ingÄr i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sÀtt att se pÄ elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehÄll och form. Studien utgÄr frÄn ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn pÄ sprÄkande, dÀr Àven barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medsprÄkare. Syftet med studien Àr att studera elevers (Ärskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna Àr relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter frÄn tvÄ olika skrivsituationer i Ärskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

Att forma marken och skapa upplevelse : om hur nivÄskillnader och höjdsÀttning pÄverkar den rumsliga upplevelsen av en plats

Syftet med detta examensarbete har varit att skaffa en bÄde bredare och djupare förstÄelse för hur olika platser pÄverkas av hur marken Àr formad. Hur pÄverkar markens form hur en plats upplevs, hur det kÀnns i kroppen, hur mÀnniskor agerar, rör sig, tittar? HuvudfrÄgan har under arbetets gÄng varit: hurdan Àr den rumsliga upplevelsen av en plats, med hÀnsyn till markens form och lutning? Metoden för att finna svar har varit att dels söka i litteratur, se vilka teorier det finns om detta sedan innan, och om det finns nÄgra motstÄende teorier. Dels har jag valt ut och besökt ett antal platser dÀr jag iakttagit bÄde mina egna upplevelser samt andra mÀnniskors agerande. Trots att höjdsÀttning av mark och utformning av mark ? med olika terrasseringar, slÀnter m.m.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->