Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning.

Bakgrund: Korsbandsruptur är en vanlig skada både hos människor och hundar. I de flesta fall krävs operation och eferföljande rehabilitering. Inom veterinärmedicinen finns inga standardiserade funktionella tester att tillgå vid utvärdering efter korsbandsrehabilitering, vilket har efterfrågats. Syfte: Syftet med studien har varit att utforma, utveckla och utvärdera en enkät med ändamål att fungera som ett utvärderingsinstrument i samband med sjukgymnastisk rehabilitering av korsbandsopererade hundar. Metod: Enkäten har utformats utifrån WOMAC Osteoarthritis Index.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska? Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Funktionell fotledsinstabilitet, FAI, beskrivs som en känsla av att foten ger vika. Vid FAI skadas fotens strukturer och skapar då instabilitet, nedsatt proprioception, styrka och muskelaktivitet. Rehabiliteringen av FAI syftar till att återställa den funktionella stabiliteten. Syfte: Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabilitering på funktionell fotledsinstabilitet. Metod: Litteratursökning skedde i fem databaser, och totalt 170 artiklar hittades, varav 12 inkluderades.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Boktitlar är betydelsefulla, trots deras ibland obetydliga omfång, eftersom de är bland det första mottagaren möter och kan komma att spela en avgörande roll för om den tillhörande texten läses eller inte. Boktitlar bör därför analyseras som om de är en egen självständig texttyp med uppgift att fylla olika kommunikativa funktioner. Mot bakgrund av Gérard Genettes beskrivning av titlar som en form av paratexter, samt utifrån Chrisitane Nords (1995) funktionella analysmodell över sex kommunikativa funktioner som titlar bör fylla i både käll- och målspråkskulturen, undersöker denna studie 47 franska originalboktitlar och deras 47 svenskspråkiga titelmotsvarigheter utgivna på Sekwa förlag. Utöver att redogöra för hur väl materialets titlar fyller Nords tre grundläggande funktioner (distinktiv, metatextuell och fatisk) och tre möjliga funktioner (referentiell, expressiv och appellativ) syftar studien till att granska vilka likheter och skillnader det finns mellan franska boktitlar och deras svenska titelmotsvarigheter. Dessutom undersöker studien ifall samtliga boktitlar i huvudsak fyller sin dubbla funktion att både vara funktionella i målspråkskulturen och lojala mot den ursprungliga sändaren i källspråkskulturen.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv ? När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ?Vad gör du??, ?Vem är du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de är flera?? har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom.

Förträngda kranskärl orsakar ischemisk hjärtsjukdom (IHD). Kateterburna in-grepp i kranskärlen har fått en alltmer framträdande plats vid behandling av patienter med IHD. Perkutan transluminal coronar angioplastik, PTCA är den vanligaste kateterburna metoden och är för patienten ett stort ingrepp, både fysiskt och psykiskt. Syftet med examensarbetet var att genom en litteraturstu-die undersöka patientens upplevelser före, under och efter PTCA samt vilka omvårdnadsåtgärder som bör utföras före och efter PTCA. Syftet innefattade även att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan kvinnor och män gällande upplevelser och omvårdnadsåtgärder.

I uppsatsen presenteras en studie av språks och bilders betydelse i två versioner av en myndighets broschyr. Syftet är att undersöka om innehållet i originalversionen av broschyren är detsamma i en lättläst version av broschyren, eller om lättlästanpassningen påverkar innehållet. Endast originalversionen innehåller bilder, vilket gör att jag vill se vilka betydelser som bilder tillför till ett informationsmaterial. Broschyrerna är ?Välkommen till Arbetsförmedlingen? och motsvarande broschyr skriven på lättläst svenska.

Könsskillnader i kognitiva förmågor antas vanligtvis bero på en kombination av evolutionära, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nämligen betydelsen av ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hälsans betydelse för könsskillnader i prestation på test av verbalt flöde och visuospatial förmåga, två kognitiva funktioner där forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 år deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm.

Den svenska länsindelningen härstammar från 1600-talet och få förändringar har skett sedan dess, trots att debatten varit häftig. Krav på förändringar av länsindelningarna har ofta ställts, ofta med anspråk på att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under årens lopp behandlat frågan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrån vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemål har behandlats i utredningarna. Med hjälp av Robert A.

Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband.