Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen.Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollärare ser på sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollärarna ser och uppfattar sig själva. Vi intervjuade sju verksamma förskollärare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig på olika sätt. Förskollärarna anser att de ska finnas där för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala..

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling. Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande då den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lärande i utemiljön. I studienanvände vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrån en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lärande då barnen ges möjlighet att träna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lärande innehåll samt att den främjar barns hälsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptäckare och observatör.

För nästan hundra år sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns påverkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mål kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att få en bild av vilka faktorer som motiverar den anställde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i två grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar på att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lärande. Av störst betydelse för motivationen är uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Den här högskoleavhandlingen beskriver designen av ett IF-filter samt hårdvarukonstruktion av en ny 77 GHz FMCW-radar demonstrator. Syftet med demonstratorn är att illustrera hur kisel germanium-, SiGe, teknologi kan användas istället för den mer vedertagna men dyrare gallium arsenik-, GaAs, teknologin. Den gamla radar-prototypen vilken Acreo AB utvecklat är funktionell men behöver konstrueras om för att bättre kunna utvärdera radarprestandan. I avhandlingen presenteras grundläggande radarteori och ekvationer för att underlätta förståelsen av de olika systemblocken. Rapporten beskriver också systemarkitekturen och hur dess funktionalitet kommer att testas.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hållbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgått från frågeställningarna: Vad bör undervisning i hållbar utveckling innehålla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lärare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frågeställningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hållbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrån vår tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lärare på två skolor tagit del av. I intervjuer har vi fått ta del av deras åsikter om undervisningsmomentet.

 Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning..

Hållbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrån två kvalitativa gruppintervjuer på två slumpmässigt utvalda förskolor, där syftet är att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas uppfattningar kring hållbar utveckling inom ekologi. Ett problem är att det enligt forskningen finns en osäkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De är frågetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i är exempel på vad pedagoger i förskolan har för uppfattningar om vad hållbar utveckling inom ekologi är och hur de ser på sitt arbete i ämnet. Eftersom studien fokuserar på pedagogernas uppfattningar är den fenomenografisk, men tar även avstamp i hermeneutiken eftersom den utgår från vår förförståelse och tidigare erfarenhet om problemet med ämnet. Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för uppfattningar om vad hållbar utveckling inom ekologi är. Enligt pedagogerna är hållbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt ämne, som barnen ska få ta del av redan i tidig ålder.

Sustainable development in geographic in compulsory school.

Detta examensarbete inom biomekanik var ett produktutvecklingsprojekt av ett medicintekniskt instrument för mätning av statisk muskelstyrka i lårmuskulaturen (quadriceps). Instrumentet utvecklades med utgångspunkt från instrumentet Stig Starke som blivit föråldrat och förfallet. Stig Starke nyttjas främst av sjukgymnaster på Sahlgrenska universitetssjukhuset med syfte att exempelvis utvärdera effekter av sjukgymnastisk behandling. Behovet av en ny version av instrumentet är stort både inom kliniskt arbete och inom forskning. En ny version av instrumentet skulle hjälpa sjukgymnaster och forskare till att kunna fortsätta mäta muskelstyrkan i quadriceps på ett snabbt och enkelt sätt.Syftet och målsättningen med detta examensarbete var att utveckla Stig Starke-instrumentet så att mätningar av maximal statisk styrka i lårmuskulaturen (quadriceps), i enheten Newton, kan göras på patienter inom sjukvård och rehabilitering.

För att visa på nyttan av vad ett användartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som är den metod som vi använt oss av. De föregående stegen i metoden är förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett användartest för att få fram vad användarna verkligen efterfrågade. Vi analyserade sedan resultatet av användartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi även hänsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga på Hedlunds Hus AB efterfrågade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehåll, som vi sedan utgick ifrån vid utveckling av webbplatsen.