Sökresultat:
635 Uppsatser om Funktionell träning - Sida 37 av 43
Lösdrift : ett alternativ för framtidens ridskola?
Box- och spiltstallen uppkom under militÀrtiden, de har sedan följt med till dagens samhÀlle och klassas som det traditionella inhysningssystemet. Box- och spiltstall Àr det vanligaste inhysningssystemet som anvÀnds pÄ svenska ridskolor. Under senare tid har fler inhysningssystem börjat komma fram, sÄ som lösdrift med Active stable. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) anser inte att lösdrift Àr lÀmpligt som inhysningssystem pÄ ridskola. De tycker att det inte Àr tillrÀckligt sÀkerhetsmÀssigt och att ridskolan ska stÄ tillgÀnglig som fritidsgÄrd för eleverna, vilket de inte anser Àr möjligt med lösdrift som inhysningssystem.
?Att vara flexibel i min position Àr vÀldigt viktigt? - En kvalitativ studie om flexibilitetens konsekvenser.
Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.
E-handel : JÀmförelse av anvÀndning & utveckling av e-handel mellan Iran och Sverige
Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man strÀva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingÄr i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö pÄ sitt kontor i VÀxjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem Àr att man i dagslÀget ofta fysiskt mÄste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begrÀnsar arbetet dÄ personer som inte befinner sig pÄ samma kontor inte kan anvÀnda utrustningen.
Stadsmiljöns betydelse för en stads identitet : med Malmö som referensstad
Det allt större intresset för stÀders identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhÀllets strukturer dÀr en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillvÀxt. För att sÀkerstÀlla lokal tillvÀxt har konkurrensen mellan stÀder ökat vilket sÄledes har inneburit ett allt större intresse för stÀders identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumÀrkesstrategier och tydliga styr- och mÄldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön Àr en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och dÀrför har mÄnga stÀder utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, sÄsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussÀttning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning Àr av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och dÀrmed Àven staden i sin helhet.
Age Management : En studie av olika organisationers förmÄga att nyttja kompetens i alla Äldrar
Vi lever lÀngre, Àr friskare och bÄde kan och vill jobba lÀngre. Företagen och organisationer stÄr inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja Àldre medarbetare för att tÀcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa pÄ goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glÀdje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel frÄn olika företag som beskrivits pÄ olika sÀtt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete Àn vad vi hade förestÀllt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till Älder.Vi har funnit att Älder förstÀrks genom attityder, att "bli gammal" upptÀcks inte automatiskt av en enskild person, ofta Àr det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 Är som gör en person uppmÀrksam pÄ att denne nu betraktas som "Àldre".
Kan nutritionsbehandling bidra till lÀk-ning av trycksÄr bland Àldre patienter?
Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionTitle: Can nutritional support contribute to the healing of pressure ulcers in elderly patients?Author: Anton Kinnander, Sandra SmidelikSupervisor: Elisabet RothenbergExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: 12-04-11Background The number of elderly patients with co-morbidity is increasing in the western world. It is therefore reasonable to predict increasing incidence and prevalence of pressure ulcers. One study, published 2009, found that as many as 59 % of geriatric patients within the Swedish health care system had developed pressure ulcers. Symptoms vary from mild erythema to severe deep tissue damage and development of pressure varies from hours to weeks.
Möjligheterna för Lean Production pÄ Sandvik Coromant
Examensarbetet har utförts pÄ Sandvik Coromant i Gimo, GH. Produktionsenheten tillverkar hÄrdmetallskÀr för borrning, svarvning och frÀsning. Arbetet syftar till att undersöka metoder för att minska material i arbete samt förkorta ledtiderna pÄ enheten. För att uppnÄ en resurssnÄlare produktion undersöks möjligheterna för Lean Production och andra arbetssÀtt som anses ge förbÀttringar av flödet. Som grund till arbetet ligger intervjuer av personal pÄ enheten i Gimo, litteraturstudier samt ett besök pÄ ett företag inom Sandvik koncernen som lyckats med att minska material i arbete samt förkortat sina ledtider.
Virtualisering för en effektivare laborationsmiljö
Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man strÀva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingÄr i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö pÄ sitt kontor i VÀxjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem Àr att man i dagslÀget ofta fysiskt mÄste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begrÀnsar arbetet dÄ personer som inte befinner sig pÄ samma kontor inte kan anvÀnda utrustningen.
Glömt klÀderna? : En undersökning om varför eleverna inte har trÀningsklÀder med sig
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka varför vissa elever sÀllan har med sig trÀningsklÀder och trÀningsskor till lektioner i Idrott och HÀlsa.För att fÄ svar pÄ syftet har jag utgÄtt frÄn fyra olika grupper av frÄgestÀllningar:Vilken Àr elevens och vÄrdnadshavarnas instÀllning till Àmnet Idrott och HÀlsa.Hur uppfattar eleverna behovet av trÀningsklÀder och trÀningsskor för att delta i Idrott och HÀlsa.Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har trÀningsklÀder med sig pÄ idrottslektionerna.Vilka faktorer pÄverkar sjÀlva köpet av trÀningsklÀder och trÀningsskor?Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀt med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av tvÄ klasser frÄn skolÄr 9 respektive tvÄ klasser frÄn skolÄr 7 fördelade pÄ tvÄ skolor. Av praktiska skÀl valdes tvÄ skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslÀrare.
De teoretiska direktiven möter texterna i praktiken. En diskursanalys av ÄtgÀrdsprogram i tre kommunala gymnasieskolor
Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga och analysera ÄtgÀrder med hjÀlp av diskursanalys i ÄtgÀrdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur Ät-gÀrderna Àr formulerade, dels om att diskutera vilka följder ÄtgÀrderna kan fÄ för elevens lÀrande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av sÀrskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i ÄtgÀrderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats anvÀndes det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I detta perspektiv Àr lÀrande nÄgot som uppstÄr i samspel mellan individen och kollektivet. SprÄket blir betydelsefullt eftersom det Àr genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det Àr individens viktigaste instrument för att förstÄ och interagera med sin omvÀrld.
Kompletterande undervisningsmaterial för gymnasiekursen KommunikationsnÀt 1
Det hÀr examensarbetet bestÄr i ett produktutvecklingsprojekt som utfördes i samarbete medLiquid Biopsy AB. Syftet med arbetet var att utveckla ett engÄngskassettsbaserat produktsystem baserat pÄ företagets patentsökta metod för isolering av cancer celler i suspension, inklusive cirkulerande tumörceller. Liquid Biopsy AB Àr ett svenskt utvecklingsbolag som baserat pÄ ny och unik teknik, Àr oberoende av proteinmarkörer, anvÀnder cirkulerande tumörceller och andra suspenderade tumörceller för att möjliggöra bÀttre och billigare cancerdiagnostik.Examensarbetet har fokuserat pÄ utvecklingen av engÄngskassetten, men parallellt arbete har Àven utförts med tillhörande basenhet. Ulrich och Eppingers produktutvecklingsprocess har utgjort grunden för den process som följts i arbetet, dock med ökat fokus pÄ testning och utvÀrdering. För att fÄ en bredare kunskapsbas inleddes arbetet med en marknads- och omvÀrldsanalys samt informationsinsamling om utmaningar och medicintekniska krav.
FrÄn kommun till varumÀrke och mot mer strategisk kommunikation : en studie av Stockholm stadskommunikationspolicy- och program
Det hÀr arbetet Àmnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersÀtter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör pÄverkan samt hur kommunen framstÀller pÄ sig sjÀlv och sin kommunikation. Jag undersöker Àven huruvida det i samband med framstÀllandet av det nya dokumentet och övergÄngen till en strategisk kommunikation har synen pÄ kommunikationenoch pÄ sig sjÀlv förÀndrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys anvÀnder jag ett verktyg sÄsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillÀmpa. Inom SFG har jag tillÀmpat den ideationellametafunktionen till min analys dÀri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.
LĂ€xor : Ett pedagogiskt verktyg!?
Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka lÀxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkÀtundersökning och intervjuer med verk-samma lÀrare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med lÀxor. I undersökningen har framkommit att lÀrarnas frÀmsta syften med lÀxor Àr att trÀna ansvar, fÄ förÀldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befÀsta kunskaper genom fÀrdighetstrÀning. Med den nuvarande regeringen har lÀxan tillsammans med betyg samt ?ordning och reda? legat i fokus.
KvittningsrÀtten inom fÄllan : En analys av reglernas förenlighet med den skatterÀttsliga neutralitetsprincipen
Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mÄl gÀllande kvittningsrÀtten för kapitalvinster och kapitalförluster pÄ delÀgarrÀtter. FrÄgan som be-handlades i mÄlet var om aktiebolaget hade rÀtt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utlÀndska delÀgarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning pÄ grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning vÀcker frÄgor, dÄ aktiebolag som vÀljer att placera delÀgarrÀtter i del-Àgarbeskattade juridiska personer fÄr en mindre utstrÀckt kvittningsrÀtt vid jÀmförelse om delÀgarrÀtterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid nÀrmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att Àven kvittningsrÀtten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska personer Àr begrÀnsade, vid jÀmförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-grÀnsningarna för kapitalförlusterna pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska perso-ner innebÀr att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte Àr ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.
Intellektuellt kapital i publika företag
Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.