Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet.

Bakgrund: Familjens fortsatta omhändertagande av barnet efter en sjukhusvistelse behöver ske på ett tryggt och säkert sätt, utan fara för missförstånd eller allvarliga risker. En ökad medvetenhet och kunskap om hur föräldrars beredskap stärks inför barnets utskrivning är betydande för att undvika osäkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av att deras barn blivit utskrivet till hemmet efter en sjukhusvistelse.Urval: Föräldrar till nio barn och ungdomar som av olika anledningar varit inskrivna på  sjukhus i minst tre dygn deltog i studien.Metod: Data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer och analyserades med innehållsanalys.Resultat: Barns utskrivning från sjukhus till hem kunde se olika ut samt upplevas på varierande sätt av föräldrar. Studien belyser vikten av en trygg utskrivning där tillräcklig information, fungerande kommunikation och en familjecentrerad omvårdnad bidrar till att öka föräldrars delaktighet och beredskap. Ett tydligt utskrivningsprogram med fasta rutiner och riktlinjer underlättade överföringen och bidrog till att  föräldrars beredskap stärktes. En tid för uppföljning i form av återbesök eller telefonkontakt skapade trygghet för familjen.Slutsats: Grundläggande för en trygg och säker övergång från sjukhus till hem var att föräldrar kände sig väl förberedda inför det fortsatta omhändertagandet av sitt barn.

För att få ett så bra resultat som möjligt, och minska antalet prover och förändringar och därmed även korta ner produktionstiden, är det viktigt att ha en bra grund att utgå ifrån.Arbetet gjordes i samarbete med företaget Franchetti i Göteborg, och uppgiften var att ta fram grunder med en korrekt gradering åt en av deras kunder, efter kundens behov och önskemål. Utöver detta fick jag dessutom själva designa och ta fram en eller flera egna modeller, och detta resulterade i två egna modeller.All konstruktion och gradering har gjorts i Lectras programvara Modaris. Utöver det har även Lectras programvara Kaledo använts, samt Adobe Illustrator och Excel.I mitt arbete har jag använt mig av kunskaper inom konstruktion och gradering som jag fått under min utbildning och för att få fram önskat resultat har jag testat mig fram genom att göra mönster och sy upp prover.Denna rapport behandlar tillvägagångssätt vid framtagandet av grunderna och dess gradering, samt produktutvecklingen av de två modellerna, problem som uppstått under arbetets gång och det slutgiltiga resultatet..

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lärare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhållande till lärarrollen. Vidare är studiens mål att skapa förståelse för konflikternas betydelse för lärarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lärare inom årskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun. Under lärarutbildningen har området konflikter främst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans värld har dock studiens författare uppmärksammat att konflikter även är vanligt förekommande bland lärare, där effekterna på olika sätt påverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring området, med utgångspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lärarrollen. Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks både som en möjlighet, respektive ett hinder, för lärarrollen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbättras genom att de tre ämnena sammanlänkas i en allt större utsträckning. Bakgrunden är att många skolor arbetar ämnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mål. I min åsikt är de tre ämnena lämpliga att förenas på grund av deras kommunikativa innehåll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildämnets kreativa och konstnärliga tänkande berikar övriga skolämnen. Som blivande bildlärare ser jag förstås gärna att bildämnet får ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang.

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrån tre lärares och en socialsekreterares perspektiv söka en förståelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten. Syftet besvarades med hjälp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhållande till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kände till alla tecken på att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som påverkar om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten inte är tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptäcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten behövs göras mer tydligt. Att lärarna behöver få mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan påverka lärares anmälningsbenägenhet..

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt.Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som händer med svenskämnet i ämnesövergripande arbetssätt. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua lärare som har erfarenhet av ämnesövergripande arbetssätt där ämnet svenska ingår. Resultatet som lades fram visade att de flesta lärare som ingick i undersökningen väljer att arbeta ämnesövergripande för att de anser att detta arbetssätt på ett bra sätt förbereder eleverna för arbetslivet. De flesta av de medverkande lärarna ser på svenskämnet som det ämne i ämnesövergripande arbetssätt som ska kontrollera elevernas språk och genresäkerhet. Språket är elevernas viktigaste verktyg eftersom man utan det inte kan uttrycka sig i skrift och tal och därför ansåg många av de lärare som ingick i vår undersökning att svenskämnet måste finnas med i ett ämnesövergripande samarbete då det är det ämne som bär huvudansvaret för utvecklingen av elevernas språk.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande.

Syftet med denna uppsats är beskriva, analysera och diskutera samverkan på Arenastaden i Växjö. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och bygger på en teoretisk tolkningsmodell som innefattar fyra kategorier: Samarbete, mål och syfte, kommunikation och risker. Modellen är skapad av studieförfattarna med stöd i den tidigare forskningen. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa och induktiva semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna är Växjö kommun och arenaägande idrottsföreningar på Arenastaden.Resultatet kan summeras med att det idag finns en samverkan som av respondenterna ses som positiv, men med stor utvecklingspotential.

I denna rapport talas det om användbarhetsexpertens roll som representant för användaren,medlare av termen användbarhet samt medlare mellan användaren och andra yrkesroller i en systemutvecklingsprocess. Denna roll har många gånger en tendens till att inte få tillräckligt med gehör av andra yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekräftelse på att användbarhetsexpertensroll är viktig i fråga om representering och medling. Vad gäller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra yrkesroller.

I will in this paper give an introduction to the subject fields systemdevelopment, groupdynamic, conflicts and kommunication. The paper will fokus on what systemdevelopmentgroups can do before and during a project to support the teamwork and what systemdevelopmentgroups kan do to overbuild destruktive conflicts..

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys.Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården.

En grafisk ritare i flygande system måste under dess utveckling verifieras för att bekräfta att den fungerar. Då bilderna som ritas inte behöver vara identiska mot referensbilder genererade av en fungerande ritare så ställer det krav på verifieringsprocessen att kunna acceptera en viss grad av "fel". Att automatisera den processen är i högsta grad intressant för att minska kostnaden. Uppsatsen presenterar en samling lösningar på delproblem som kan uppstå, däribland ett sätt att utvinna eventuell transformation mellan två bilder..

Kompetensområdet sjuksköterskans arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991).