Immaterialrätten består av olika moment, bland annat upphovsrätt, patent samt varumärkesrätt, den här uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrätt. På upphovsrättens område finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att länder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de också bundna av att följa dem och tillhandahålla de rättsmedel som föreskrivs för att kunna upprätthålla en fungerande upphovsrättslagstiftning. På upphovsrättens område har även EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak på de internationella konventionerna.Konventionerna är gjorda av minimibestämmelser vilket innebär att länderna kan ha en hårdare tillämpning än vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden är till för att de utvecklingsländer som inte har någon fungerande lagstiftning så att upphovsmannens rätt kan tillvaratas där.Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrätt är förenliga med de internationella konventioner som de är bundna av, främst TRIPS-avtalet vad gäller tillhandahållande av rättsmedel för att säkerställa att upphovsrätten följs.

Denna studie är en C-uppsats inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig på elevers resultat på muntliga delen, och hela nationella provet våren 2010, lärarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som får tillfälle att arbeta med matematik muntligt på lektionerna blir bättre på matematik än de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik på lektionerna får ett bättre resultat på den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvändigtvis på matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga såväl som sin skriftliga förmåga i matematik är de som lyckas bäst..

Nina Andersson (2014) Läsning i särskolan ? ur ett elevperspektiv.Speciallärarprogrammet 90hp, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola Problemområde: Undervisningen i särskolan har fått kritik för att det är för mycket fokus på omsorg istället för kunskap. Därför är det av stor vikt att belysa undervisningen i särskolan och se i fall den bilden stämmer. Att fånga elevers syn på något och i synnerhet elever med utvecklingsstörning är inte särskilt vanligt därför är min bestämda uppfattning att det är viktigt att den här gruppens röster blir hörda. För att få en bakgrund och förståelse av elevernas kontext är min avsikt att beskriva deras svenskundervisning under ett antal lektioner. Syfte: Syftet är att undersöka grundsärskoleelevers upplevelser och erfarenheter av läsning och svenskundervisning.

BakgrundPalliativ vård innebär vård vid livets slutskede och är enligt World Health Organisation ett tillvägagångssätt där målet är att få en förbättrad livskvalitet hos patienter och dennes närstående, som står inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede är det ofta komplicerat att vara en närstående. Det kan vara den näståendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att säkerställa att patienten mår så bra som möjligt kan vara självklart för många närstående, medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. De närstående lever i en ovisshet där de är oroliga för den som är sjuk, utan att veta vad som kommer att hända och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de närståendes erfarenheter av stöd vid palliativ vård.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och få en översikt på det nuvarande kunskapsläget.

Matematik är ett ämne som många elever tycker är tråkigt och somliga är mindre aktiva på lektionerna. Eleverna är dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda läromedlet och det är ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte är att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning påverkar deras aktivitet och matematiska förståelse. I arbetet finns en sammanställning av forskning inom området samt en analys av ett arbete där elever i år 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat på en enkät i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration där de flesta elever finner en utmaning upplever många elever att de arbetat mer aktivt än under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ?språkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg.

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik på universitetet beror till stor del på deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd påverkar hur dem arbetar med föreläsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förståelse kring kursinnehållet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som är fördelaktiga för fysikstudier på universitetsnivå. Men det finns väldigt lite forskning som visar om det är elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktäriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier..

Syftet med vår undersökning var att undersöka om och hur undervisningsmetoder baserade på olika inlärningsstilar påverkar elevers lärande och engagemang. Undersökningen ägde rum i en klass 8 i Luleå kommun under sju veckor höstterminen 2002. Samtliga elevers individuella inlärningsstil identifierades via en pilotundersökning. Lektionerna utformades utifrån de mest frekventa inlärningsstilarna i klassen. För att mäta elevernas lärande och engagemang fick eleverna fylla i enkäter och utvärderingar där de fick skriva ner hur de uppfattat lektionerna utifrån en lärande- och engagemangsaspekt.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet..

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

Syftet med vår studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lärandet. Som metod har vi använt oss av upplägget undervisningsförsök. I undersökningen har vi använt oss av för- och eftermätningar i form av prov och enkäter. Därefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermätningarna har vi tillämpat lektioner i utomhuspedagogik inom ämnet matematik.Resultatet indikerar på att utomhusmatematik är något som gynnar eleverna, främst de svagpresterande.