Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka samtalsgrupper i skolan. Vi ville veta om de är ett fungerande verktyg, för att ge barnen en plattform i deras utveckling av värderingar och social kompetens. Vidare ville vi veta hur grupputveckling fungerar ur ett psykologiskt perspektiv, för att därmed kunna möta de fenomen som uppstår när en grupp agerar.Vi har använt oss av facklitteratur med skolan som utgångspunkt för att skaffa oss kunskap om grundläggande grupputveckling. I den undersökande delen har vi valt att studera tjej- och killsnacksverksamheten. Vi har intervjuat sex gruppledare, två barn och gjort elevenkäter på tre skolor.Med detta material som grund, har vi funnit ett starkt intresse bland barn och personal för samtalsgrupper.

Syfte: Att se hur en mindre kommuns ledningsorganisation arbetar med mentorskap i dagsläget och hur väl rustade de är inför framtiden då mentorskapet skall kopplas till en lärarlegitimation.Frågeställningar: Har kommunen ett organiserat mentorskap? Anser ledningsorganisationen att det finns ett behov av mentorskap? Hur väl förberedd är ledningsorganisationen i kommunen för införandet av ett mentorskap inkluderat i en lärarlegitimation?Teori: Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet om att lärande i huvudsak sker genom kommunikation.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa intervjumetoden med strukturerade frågor som utgångspunkt.Resultat: Vårt resultat visar att den kommun som vi har undersökt har haft ett fungerande mentorskapssystem med högskoleutbildade mentorer. I dagsläget existerar inte detta system då det inte har funnits någon efterfrågan på mentorer. En orsak kan vara den höga medelåldern på de anställda pedagogerna i kommunen och den låga omsättning av personal. Behovet av ett organiserat mentorskap har emellanåt uppstått och ledningsorganisation har då skapat olika tillfälliga lösningar.

I detta examensarbete undersöks elevernas upplevelser av ett klass- och ämnesövergripande temaarbete knutet till elevernas verklighet. Avsikten är att utröna om eleverna upplever denna arbetsform som motiverande samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Forskarna, pedagogerna och styrdokumenten har sin syn på vad som stimulerar lärande stämmer detta överens med elevernas syn? Det är trots allt eleven som ska lära sig mer och deras upplevelser påverkar deras motivation till lärande. Undersökningen är kvantitativ med kompletterande kvalitativa intervjuer av elever som utmärkte sig genom att vara mycket kritiska till arbetsformen. Det jag har kommit fram till i denna undersökning är att elevernas upplevelser av temaarbetet styrs av ett antal faktorer där intresset för ämnet och grupptillhörigheten är de mest dominanta motivationsfaktorerna.

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

Läraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det ställer höga krav på läraren att leda sina elever mot ett bra lärande. Således syftade studien till att undersöka hur gymnasieelever och lärare ser på en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn på en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjälp av den tidigare forskningen utformades våra enkäter samt att den utgjorde en grund för vårt analysarbete.

För att kunna utveckla ett IT- system behövs förståelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling är kravhantering, eftersom det är kundens önskemål och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmärker att arbeta agilt är nära kundsamarbete, anpassning till förändrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jämna mellanrum. Scrum är en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förändringsdriven miljö.Under litteraturgenomgången upptäcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs.

Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum.

Syftet med min studie var att, utifrån ett föräldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmåga, som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnå läs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ samtalsintervju med föräldrar till barn som saknar talförmåga och använder AKK. Resultatet visade att det är många faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som använder AKK, ska kunna få bra förutsättningar för sitt läs- och skrivlärande. De faktorer som föräldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i läs- och skrivlärande är positiv inställning och tro på barnets förmåga att lära sig läsa och skriva, tidig tillgång till datorer, ett fungerande och språkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i läs- och skrivinlärning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgår av föräldrarnas berättelser är deltagande i varierande läs- och skrivaktiviteter, mycket högläsning från tidig ålder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nära samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lärande..

Målsättningen med kursen management är enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn på företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten är att studenterna ska få insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad självinsikt ger större förståelse för det egna beteendet och för andra människors beteenden. Genom ökad självkännedom kan ledning och medarbetare bättre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet är öppen kommunikation och väl fungerande feedback viktiga element för att hålla samman en organisation och team inom denna.- Motivation är en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som påverkar motivation är exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rättvisa.- Uppställning av vision och mål är viktigt för att driva arbetet framåt i rätt riktning i en organisation eller i ett team.- Det är viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.

Bakgrund: Media är idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar på att det är den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmänheten. Det finns dock tvetydig och motsägelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, då det kan finnas incitament till att inte rapportera på ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förståelsen för dess rapportering och huruvida det är en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förståelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sådant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestående av medias rapportering från fem svenska företagsskandaler, där rapporteringen hämtats från fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjälp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlättat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar på tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, då dess rapportering överensstämmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

AbstractMediernas granskning av de politiska makthavarna är utan tvekan en förutsättning för en fungerande demokrati. Granskningen riskerar emellertid att övergå i mediedrev där allt är offentligt och ingenting anses tillhöra privatlivets helgd. Detta riskerar i sin tur att leda till att den granskade personen avgår från sin post och man talar därför om mediernas avskedandemakt som ett demokratiskt problem.Med hjälp av ett eget utarbetat analysschema har vi utfört en kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen i tre svenska tidningar kring fyra politiska affärer. Undersökningen är komparativ och bygger på Mills olika utfalls-design. Studien syftar till att utreda huruvida förekomsten av ?privat smutskastning? alternativt avgångskrav kan förklara att vissa mediedrev leder till avgång.Med facit i hand har vi kunnat konstatera att våra hypoteser fått visst stöd men att inga generella slutsatser kan dras från denna undersökning.

Ett befintligt tekniskt system för parkförvaltare omfattar GIS-objekt i en geodatabas och deras attribut i en separat databas. Syftet med detta arbete har varit att systematisera förflyttningen av data från dessa två källor på PC:n till en källa på en handdator för åtkomst, förändring och insamling i fält, för att sedan uppdatera de två skilda datakällorna vid återkomst till PC:n. För att åstadkomma paketeringen transformeras GIS-lagret från geodatabas till shapefil format vars tillhörande attributfil utökas med fält och data från attributdatabasen. Ett egendefinierat formulär har skapats för attributredigering på handdatorn. Befintliga verktyganvänds i fält för att utföra funktioner som nykartering eller förändring, vilka kategoriseras med olika koder.