Sök:

Sökresultat:

2324 Uppsatser om Fungerande arbetsätt - Sida 41 av 155

Hantering av smÄskaligt elsystem med hjÀlp av GIS

MÄlet med detta examensarbete var att bygga en geografisk databas och en ArcView-applikation som hanterar data om ett elnÀt och dess komponenter. Arbetet har bestÄtt av följande moment: ? Insamling av information ? Uppbyggnad av en geografisk databas i Access ? Uppbyggnad av en ArcView-applikation ? Koppling mellan databasen och ArcView ? Studier av befintliga lösningar inom omrÄdet Arbetet resulterade i ett fungerande system som tÀcker ett litet geografiskt omrÄde. Grundtanken Àr att allt data skall lagras i databasen och presenteras i ArcView. Kopplingen mellan programvarorna Àr gjord med ODBC (Open DataBase Connectivity).

I vÀntan pÄ guldruschen? : En branschanalys av den redaktionella radioproduktionsbranschens initiala utveckling

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförÀndring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svÄrigheter och utmaningar som uppstÄtt dÄ organisationen de verkar i ska driva igenom förÀndringsprojekt. De undersökta organisationerna Àr Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de tvÄ förstnÀmnda bestÄr förÀndringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra tvÄ rör det sig om omfattande förÀndringar i struktur eller arbetssÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrÄn existerande modeller för förÀndring.

Elva Är senare: Har Guatemalas fredsavtal lyckats implementera demokratisk fred?

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rÀttvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvÀrdera huruvida det rÄder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin pÄ att tvÄ demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den Àr Àven gÀllande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati Àr fredligare. SÄledes borde freden vara hÄllbar i Guatemala om det rÄder demokratisk fred vilket Àr fredsavtalets mÄl. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mÄl mot tillstÄndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om Àn demokrati existerar Àr den inte stabil..

KullutjÀmning för högre smÄgrisöverlevnad ? vilka smÄgrisar ska flyttas till vilken sugga, nÀr och hur?

KullutjÀmning Àr en vanlig metod som grisproducenter runt om i vÀrlden anvÀnder för att fÄ en högre smÄgrisöverlevnad. Syftet med detta arbete var att undersöka om kullutjÀmning Àr en fungerande metod för högre smÄgrisöverlevnad och vilka faktorer som pÄverkar om det bör ske en kullutjÀmning eller ej. De faktorer som tas upp i arbetet Àr bland annat kullstorleken, vid vilken vikt och Älder smÄgrisar ska omplaceras samt vilka smittor som kan överföras vid en kullutjÀmning. Födelsevikten har betydelse för smÄgrisöverlevnaden och kan pÄverkas av flera olika faktorer, som bland annat kullstorlek och smÄgrisarnas placering i livmodern. Vid för lÄg födelsevikt och för lÄgt intag av rÄmjölk, kan smÄgrisar fÄ problem med olika smittor som exempelvis bakterien Escherichia coli (E.

-Mitt sprÄk Àr sjukt! My language is sick!

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal pÄ tvÄ förskolor, dÀr man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser pÄ anvÀndningen av TAKK i arbetet med barn i Äldrarna ett till fem Är. VÄra frÄgestÀllningar Àr om personalen anser att anvÀndning av TAKK gynnar barnens sprÄkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. VÄrt resultat visar att vÄra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i sprÄk och samspel. De barn som Àr i behov av det stöd som tillÀmpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen pÄ grund av att alla barn i barngruppen Àr med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. VÄr slutsats visar pÄ att TAKK gynnar alla barns sprÄkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..

StrÄket - Utveckling av gÄng- och cykelförbindelse mellan Kungsmarken/Marieberg och Amiralen i Karlskrona

Det pÄgÄr en diskurs om att reducera bilismen och det blir dÀrför allt viktigare att skapa hÄllbara gÄng- och cykelstrÄk. Detta eftersom bilismen pÄverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmÀssigt perspektiv. DÄ Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 nÀrliggande bostÀder i omrÄdet Gullberna ökar behovet av ett vÀl fungerande gÄng- och cykelstrÄk för detta och omkringliggande omrÄden. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla det gÄng- och cykelstrÄk som strÀcker sig mellan bostadsomrÄdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsomrÄde och vidare mot halvexternt handelsomrÄdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostÀder och resecentrum..

VÀderövervakning med övervakningssystemet Uni-View

Företaget Radius Control Systems AB sysslar huvudsakligen med utveckling och underhÄll av SCADA applikationer. Radius hade önskemÄl om att kunna visa vÀderinformation frÄn en vÀderstation i Radius egna övervakningssystem Uni-View. Detta skulle ske via ABB: s styrsystem AC 800M/ 800xA, med en PM856 processor. Arbetet handlar om att upprÀtta kommunikation mellan en PLC och vÀderstation, och frÄn PLC vidare upp till Uni-View. Rapporten behandlar hela arbetsprocessen med början frÄn en prototyp till ett fungerande system.

Upplevd ohÀlsa under byggnation av stÀllverk. Medicinsk utredning, mÀtningar och miljöundersökningar

Bakgrund: VÄren 2007 börjades byggnation av ett nytt stÀllverk under befintliga kraftledningar vid Strömma 400kV kopplingsstation. Arbetarna drabbades framför allt av trötthet och huvudvÀrk som de upplevde vara relaterade till arbetet under kraftledningar. Detta skapade stor oro och föranledde omfattande utredning och undersökningar av arbetsmiljön utan att man kunde identifiera nÄgon bakomlig-gande orsak till symtomen. Syftet med detta projektarbete var att göra en sammanstÀllning av symtomen, omstÀndigheterna, resultatet av undersökningarna samt diskussion om möjliga samband. Undersökt grupp: Samtliga arbetare som kom i kontakt med Previa och AMM i samband med stÀllverksbygget Är 2007-8.

Att vÀnda frÄnvaro till nÀrvaro : en studie av skolans dokumentering och insatser

Denna studie undersöker vilka arbetssÀtt skolor anvÀnder för att vÀnda frÄnvaro till nÀrvaro för att skapa förutsÀttningar för elevens lÀrande.  Det övergripande syftet med studien Àr att kartlÀgga skolors arbete och processer med att fÄ elever med lÄngvarig frÄnvaro att bryta mönstret och Äter bli delaktiga i skolans undervisning. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogikens brÀnnpunkt som har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsÀtt. Informationen samlades in via analys av elevdokumentation, rutiner och handlingsplaner vid frÄnvaro samt genom halvstrukturerade intervjuer med företrÀdare för  elevhÀlsoteamen vid fyra skolor i tvÄ kommuner. Undersökningens slutsatser handlar i stort om betydelsen av fungerande relationer pÄ flera nivÄer, anpassning av kraven till elevens förmÄga, ett lÄngsiktigt arbete och frÄnvarorutiner. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleven görs delaktig och samarbetets betydelse som framgÄngsfaktorer..

Byggnation av en luftsolfÄngare

Den hÀr rapporten handlar om hur vi har gÄtt till vÀga nÀr vi byggde en luftsolfÄngare och vilka tankar och funderingar som har dykt upp lÀngs med arbetets gÄng. Vi ville veta hur svÄrt det egentligen var att bygga en luftsolfÄngare pÄ egen hand och hur mycket det egentligen skulle kosta jÀmfört med de som redan finns att köpa i butik idag. Rapporten beskriver utförligt hur vi har gÄtt tillvÀga med byggnationen och vilka tankar och idéer vi har influerats av vid byggandet. Rapporten beskriver Àven vad vi har fÄtt fram för resultat frÄn energiutvinningen med just vÄr luftsolfÄngare samt lite tankar och funderingar kring vad man skulle kunna Àndra pÄ för att göra den bÀttre eller anpassa den efter just sina egna behov.Vi kom fram till att en billig solfÄngare som fungerar Àr fullt möjlig att bygga sÄ som vi har gjort det. Vill man dÀremot bygga en solfÄngare för dagligt bruk som skall ge en hög effekt bör man lÀgga ner lite mer tid och pengar för att fÄ en fullt fungerande produkt.

Tematiskt arbetssÀtt i förskolan

Denna studie handlar om tematiskt arbetssÀtt i förskolan. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna pÄ förskolan beskriver, uppfattar och resonerar kring det tematiska arbetssÀttet. Genom litteratur om arbetssÀttet och om lÀrande har vi kunnat skaffa oss en kunskap om det tematiska arbetssÀttet. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn förskolans styrdokument, Lpfö 98 som ger pedagogerna riktlinjer och barnen mÄl som bör uppnÄs. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor om hur pedagogerna i förskolan resonerar om tematiskt arbetssÀtt, vilka roller pedagogen och barnet har, samt om det finns möjligheter och hinder med det tematiska arbetssÀttet har vi gjort kvalitativa intervjuer.

Globaliseringshandel : En studie av migrationseffekten pÄ Sveriges export

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för hur chefer anvÀnder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, tvÄ frÄn industribranschen och tvÄ frÄn servicebranschen har vi besvarat vÄr problemstÀllning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna Ät mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd utifrÄn de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vÄr modell kan anvÀndas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlÀttar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill sÀga en sÀmre fungerande internkommunikation. UtifrÄn detta kan vi rekommendera företagen till utöka anvÀndandet av elektroniska kanaler, förtydliga mÄlen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar pÄ hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..

Hur stÀrks revisorns oberoende?: kombiuppdragens vara eller icke vara

Revisorns oberoende Àr ett primÀrt villkor för trovÀrdigheten pÄ det granskade materialet gÀllande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfÀsts för att styrka revisorns oberoende och i förlÀngningen förtroendet. I dagslÀget finns ett lagförslag frÄn justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stÀrka revisorns oberoende görs genom att föreslÄ ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebÀr att revisionsbyrÄn tillhandahÄller klienterna revision i kombination med konsultation.

UtvÀrdering av SödertÀlje kommuns projekt F50

I den hÀr studien som behandlar SödertÀlje kommuns projekt F50 som arbetar med att hitta metoder som Àr fungerande för att fÄ ut fler invÄnare pÄ arbetsmarknaden, ska vi ta reda pÄ om projektet har lyckats och hur mÀnniskorna som fÄr ta del av den hÀr hjÀlpen upplever att det har varit. Projektet gÄr ut pÄ att de har ett antal kompetensmÀklare vars jobb gÄr ut pÄ att ha ett visst antal personer som dem tar hand om. De ser till att hjÀlpa dem med det varje individ behöver. Mest förekommande Àr att personerna behöver hjÀlp med CV och personligtbrev skrivande, men det kan Àven vara att man behöver hjÀlp med att skicka in en ansökan, eller bara en sÄ viktigt del som att hitta rÀtt kontakter för att kunna söka det jobb man vill ha. För att ta reda pÄ hur arbetet fungerat har jag intervjuat 6 stycken personer som varit med i projektet och fÄtt hjÀlp.

IdrottslÀrares förhÄllningssÀtt till pojkar respektive flickor i undervisningen

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa ser pĂ„ likabehandling och hur det arbetas med detta pĂ„ skolorna. Fem lĂ€rare observerades under totalt 20 tillfĂ€llen och intervjuades dĂ€refter. Resultatet frĂ„n undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner dĂ€r lĂ€rarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrĂ€ttavisningar. Även för flickorna var tillrĂ€ttavisningar den dominerade formen av interaktioner.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->