Sökresultat:
2324 Uppsatser om Fungerande arbetsätt - Sida 14 av 155
TrÄdlöst vibrationsmÀtningssystem
I detta exjobb har en trÄdlös enhet för vibrationsmÀtning pÄ maskiner konstruerats. Arbetet har gÀllt bÄde hÄrdvara ochmjukvara. I arbetet ingÄr bland annat implementering av olika digitala filter i den mikrokontroller som valts ochframtagning och implementering av ett kommunikationsprotokoll för trÄdlös kommunikation. Resultatet har blivit att enkomplett fungerande prototyp pÄ en mÀtenhet med lovande egenskaper kunnat tas fram..
Tematiskt arbete : Pedagogers Äsikter
 Syftet med denna uppsats var att ge exempel pÄ varför lÀrare för de Àldre ungdomarna (Ärskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansÄg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade Ätta lÀrare, tre gymnasielÀrare och resten 6-9 lÀrare fördelade pÄ tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lÀrarna att ge eleverna en helhetsbild och visa pÄ den röda trÄd som gÄr mellan de olika Àmnena. Detta hjÀlpte Àven till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper.
FĂRBĂTTRINGSPROJEKT PĂ MICOR AB:S RIKTAVDELNING
Micor AB tillverkar cirkulÀra sÄgklingor och Àr framförallt inriktade pÄ specialbestÀllda cirkulÀra sÄgklingor frÄn orderstorleken en och uppÄt.  PÄ uppdrag av Micor AB har en kartlÀggning av hur det dagliga arbetet gÄr till pÄ Micors riktavdelningen gjorts. PÄ riktavdelningen riktar och strÀcks cirkulÀra sÄgklingor. Anledningen till att de cirkulÀra sÄgklingorna riktas Àr för att de ska vibrera mindre och kunden ska fÄ en finare snittyta vid kapningen. Problemet de har pÄ riktavdelningen Àr att tidigare och nuvarandes operatörers kunskap inte Àr dokumenterad. Den knapphÀndiga informationen om vad som pÄverkar spÀnningen hos en cirkulÀr sÄgklinga gör att variationen av spÀnning kan variera frÄn ordertillfÀlle till ordertillfÀlle. Micor AB vill Àven underlÀtta upplÀrningen av nya operatörer.Som metod för att lösa problemet har en anpassning av Six Sigmas DMAIC-modell gjorts. KartlÀggningen av det dagliga arbetet har legat till grund för de arbets- och maskininstruktioner som har skapats för att minska variationen av spÀnningen i cirkulÀra sÄgklingor.Identifiering av vilka parametrar som pÄverkar spÀnningen pÄ en cirkulÀr sÄgklinga har gjorts genom granskning av publikationer inom Àmnet samt genom egna tester.Genom kartlÀggningen av vad som pÄverkar spÀnningen pÄ cirkulÀra sÄgklingor kommer förhoppningsvis Micor AB att fÄ mindre variationer i spÀnningen och det kommer att underlÀtta för framtida implementerad automatisering av riktavdelningen. .
OminlÀrning enligt Wittingmetoden : hur upplever lÀrarna att arbeta med metoden och hur upplever de att deras elever pÄverkas?
Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Mina frÄgestÀllningar berör hur lÀrare upplever att det Àr att arbeta med Wittingmetodens ominlÀrning samt hur de upplever att elevernas syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare och skrivare pÄverkas och slutligen hur de upplever att eleverna pÄverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som Àr utgÄngspunkterna i arbetet Àr dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser pÄ elevers svÄrigheter samt vilka ÄtgÀrder som lÀmpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gÀllande vad som Àr goda arbets- och lÀrmiljöer för elever som har svÄrigheter med lÀsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att anvÀnda mig av Àr kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som arbetat med Wittingmetoden för att hjÀlpa elever ÄtgÀrda sina lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lÀrarna har en positiv instÀllning till Wittingmetodens ominlÀrning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, fÄr en starkare tilltro till sin egen förmÄga och dÀrmed Àven ett ökat sjÀlvförtroende..
Förskolechefers syn pÄ specialpedagogiskt stöd : En intervjustudie med sex förskolechefer.
Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.
Gruppen en del av individen : en studie om hur ungdomsgruppen pÄverkar och har betydelse för individen pÄ HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn
Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.
Digitaliserade relationer : En studie av hur digitaliseringen pÄverkar Arbetsförmedlingens relation till de arbetssökande
Denna studie undersöker hur digitaliseringen pĂ„verkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. ProblemstĂ€llningen angrips utifrĂ„n fyra teman; Utmaning, Ansvar, ValfriÂhet och OjĂ€mlikhet. Som en röd trĂ„d genom studien löper nyÂlibÂeÂraÂlisÂmen som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien Ă€r att problemaÂtiÂsera och nyansera digitaliseringens pĂ„Âverkan pĂ„ relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande.Forskningen om e-förvaltning utgĂ„r i allt vĂ€sentligt frĂ„n implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns ocksĂ„, om Ă€n i mindre utstrĂ€ckning, studier som intresserar sig för anvĂ€ndarna.
Införande av IT Service Management med hjÀlp av IT Infrastructure Library
I en allt mer krympande vÀrld, mÄste organisationer lÀra sig att snabbt reagera pÄ marknadsförÀndringar. Medan organisationer blir bÀttre pÄ att införa nya affÀrsprocesser, kvarstÄr problemet med en tungrodd och svÄrförÀnderlig IT?miljö. Det hela görs inte bÀttre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.
Ledarskapsutbildning för kvinnliga chefer : En kvalitativ studie om ledarskapsutbildningsprogrammet Future Executive Women
Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete Àr undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap Àr en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skÄnska nÀringslivet att avancera i karriÀren. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare frÄn utbildningen FEW. De teoriomrÄdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, Àr Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna nÄgon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som rÄder inom det skÄnska nÀringslivet. Nu i efterhand har vi förstÄtt att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i nÄgon större utstrÀckning.
Frisk- och riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön med fokus pÄ stress och aktivitetsobalans. : - Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv
Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshĂ€lsovĂ„rd, samt att utifrĂ„n detta försöka svara pĂ„ om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter frĂ„n en företagshĂ€lsovĂ„rd i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultat: Ăvergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att fĂ„ ihop livspusslet?.
FrÄn destruktivitet till en fungerande och meningsfull tillvaro. En kvalitativ studie om verksamheten Origos framgÄngsfaktorer.
Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.
"Ett vÀl utfört arbete ger en inre tillfredsstÀllelse och Àr den grund pÄ vilket samhÀllet vilar" (Karl-Bertil Jonssons julafton)? En studie om psykiskt vÀlmÄende och arbetslöshet
Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.
Analys och optimering av godsflöden i Linköpings city
Expanderande stÀder resulterar i ökande behov av godstransporter och för att behÄlla en fungerande godsdistribution kan ÄtgÀrder behöva vidtas. Trafikstockning och försÀmrad stadsmiljö Àr negativa effekter som kan förknippas med en dÄligt fungerande godsdistribution. Citylogistik handlar om att kontrollera och optimera godstransporter i urbana omrÄden (city) sÄ att negativa effekter minimeras.Olika typer av citylogistiska ÄtgÀrder och koncept har identifierats. Till dem hör till exempel samdistribution, reglering av godstransporter och avancerade IT-system. Inom ramen för projektet SAMLIC, som startades i Linköping 2004, genomfördes pilotförsöket PILOT med det övergripande syftet att utvÀrdera ekonomisk potential med samdistribution i Linköpings city.
FörÀldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan - I ett akut skede.
Bakgrund: FörÀldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett
kÀnslofyllt lÀge dÀr stress lÀtt uppstÄr. FörÀldrar tar pÄ sig mer ansvar Àn de
klarar av, vilket Àr energikrÀvande och leder till att de glömmer bort sina
egna behov. Sjuksköterskan har dÀrför en betydelsefull roll för det stöd som
förÀldrarna Àr i behov av och det Àr viktigt att det finns en fungerande
kommunikation i mötet mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med
studien var att belysa förÀldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i
samband med vÄrd av akut sjuka barn. Metod: Metoden som anvÀndes var en
litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades pÄ vÄrdvetenskapliga
artiklar frÄn hela vÀrlden.
?Man trodde vÀl att det skulle Àndra sig...? : Item för mÀtning av anhörigas kunskap om och förstÄelse för afasi.
För att anhöriga och personer med afasi ska kunna etablera en fungerande vardag harkunskap om och förstÄelse för afasi visat sig viktig. I tidigare studier har anhöriga tillpersoner med afasi visat sig sakna relevant kunskap om och förstÄelse för afasi som debehöver för att etablera en fungerande vardag. Logopediska insatser som Àr riktadedirekt till anhöriga Àr relativt ovanliga i Sverige. Syftet med denna studie Àr att utifrÄndata frÄn litteratur och intervjuer utforma frÄgor, sÄ kallade item, som pÄ ett tillförlitligtsÀtt kan mÀta kunskap om och förstÄelse för afasi hos anhöriga till personer med afasi.Tre fokusgrupper bestÄende av anhöriga till personer med afasi, personer med afasi ochlogopeder anvÀndes för insamlande av intervjudata. Intervjudatan analyserades genomkvalitativ innehÄllsanalys.