Sök:

Sökresultat:

2324 Uppsatser om Fungerande arbetsätt - Sida 11 av 155

Demokratier i Sovjetunionens spillror: politisk socialisation, institutionell utveckling och etnicitet i Estland och Ryssland

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kĂ€nnetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Demokratier i Sovjetunionens spillror: politisk socialisation, institutionell utveckling och etnicitet i Estland och Ryssland

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kĂ€nnetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Samarbetet pÄ operationssalen : personalens uppfattning om frÀmjande och hindrande faktorer

Bakgrund: Inom hÀlso-och sjukvÄrden har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vÄrdpersonal uppfattar samarbete Àr vÀrdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att sÀkra god vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet pÄ operationssalen samt vilka frÀmjande och hindrande faktorer som pÄverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frÄgeformulÀr har anvÀnts för att uppnÄ syftet med studien.

Att sprÄka om sprÄket : En analys av sex elevers gruppsamtal om sprÄkfrÄgor

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..

UpphovsrÀttens sanktionssystem : En komparativ studie av svensk och amerikansk upphovsrÀtt

ImmaterialrÀtten bestÄr av olika moment, bland annat upphovsrÀtt, patent samt varumÀrkesrÀtt, den hÀr uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrÀtt. PÄ upphovsrÀttens omrÄde finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att lÀnder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de ocksÄ bundna av att följa dem och tillhandahÄlla de rÀttsmedel som föreskrivs för att kunna upprÀtthÄlla en fungerande upphovsrÀttslagstiftning. PÄ upphovsrÀttens omrÄde har Àven EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak pÄ de internationella konventionerna.Konventionerna Àr gjorda av minimibestÀmmelser vilket innebÀr att lÀnderna kan ha en hÄrdare tillÀmpning Àn vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden Àr till för att de utvecklingslÀnder som inte har nÄgon fungerande lagstiftning sÄ att upphovsmannens rÀtt kan tillvaratas dÀr.Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrÀtt Àr förenliga med de internationella konventioner som de Àr bundna av, frÀmst TRIPS-avtalet vad gÀller tillhandahÄllande av rÀttsmedel för att sÀkerstÀlla att upphovsrÀtten följs.

Social kompetens ur ett genusperspektiv

Vad innebÀr dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppvÀxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrÄn studenters syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien Àr 200 enkÀter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens Àr beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppvÀxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande Àr vÀl förankrade i arbets- och familjeliv.

Spegel, spegel pÄ vÀggen dÀr : en litteraturbaserad studie om estetisk plastikkirurgis inverkan pÄ det psykosociala vÀlbefinnandet

BakgrundPalliativ vÄrd innebÀr vÄrd vid livets slutskede och Àr enligt World Health Organisation ett tillvÀgagÄngssÀtt dÀr mÄlet Àr att fÄ en förbÀttrad livskvalitet hos patienter och dennes nÀrstÄende, som stÄr inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede Àr det ofta komplicerat att vara en nÀrstÄende. Det kan vara den nÀstÄendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att sÀkerstÀlla att patienten mÄr sÄ bra som möjligt kan vara sjÀlvklart för mÄnga nÀrstÄende, medan det för andra kan innebÀra stora uppoffringar. De nÀrstÄende lever i en ovisshet dÀr de Àr oroliga för den som Àr sjuk, utan att veta vad som kommer att hÀnda och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de nÀrstÄendes erfarenheter av stöd vid palliativ vÄrd.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och fÄ en översikt pÄ det nuvarande kunskapslÀget.

Teknik i förskolans uterum - förutsÀttningar och innehÄll

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

FörvÀrvsarbetande förÀldrars upplevelser av balansen mellan olika roller

Kvinnors ökade engagemang i arbetslivet har bidragit till mÀns större ansvar för familjelivet. Intresset Àr stort för hur förÀldrar förenar kraven frÄn sin arbets- respektive familjeroll. Studiens syfte var att öka förstÄelsen för förvÀrvsarbetande förÀldrars upplevelser av arbetslivet och det övriga livet utifrÄn bland annat olika teorier om multipla roller. Studien bygger pÄ fem intervjuer med förvÀrvsarbetande förÀldrar med 2-3 barn i Äldern 1,5 till 15 Är. Deltagarna rekryterades inom författarens omgivning samt pÄ ett företag.

Dokumentation, bedömning och betygssÀttning : Implikationer för undervisning

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tilltrÀde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkÀnd i kÀrnÀmnena svenska, svenska som andrasprÄk, engelska och matematik. Denna bestÀmmelse gör betygsÀttning svÄrt för lÀrare sÀrskilt avseende elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom att sÀtta ett icke-godkÀnt betyg kan lÀrare stÀnga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lÀrare som undervisar i de ovan nÀmnda Àmnena har berÀttat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsÀttning. Deras berÀttelser har dÀrefter bildat en berÀttelse som analyserats i tvÄ steg.

Jobbannonser och potentiella arbetssökandes identitet: Effekter pÄ den upplevda företagsattraktiviteten

Studier har visat pÄ ett samband mellan försÀmrad arbetsprestation och konflikter som uppstÄr av att familjelivet inkrÀktar pÄ arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillÀmpa familjevÀnliga policies för att stötta sina anstÀllda i att balansera arbets- och familjesfÀren. I och med ökad konkurrens pÄ arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmÀrksammas allt mer. En förÀndrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utstrÀckning vÀljer att Àgna sina resurser Ät effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevÀnliga policies/karriÀrvÀgar och framtrÀdande identiteter pÄ studenters upplevda företagsattraktivitet.

Upplevelser samt erfarenheter ifrÄn det kulturellt blandade projektet PEGASUS

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.

Hova Riddarvecka : ur ett lokalt perspektiv

Detta examensarbete Àr en studie av hur nyexaminerade lÀrare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lÀrare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lÀrarna ser som skÀl för att lÀmna yrket. För att fÄ en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolan som arbetat upp till tre Är i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt pÄ det första Äret som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet visar att den första tiden Àr tung och krÀvande vilket ocksÄ bekrÀftas i denna undersökning.

Att skapa trovÀrdiga karaktÀrer

Att skapa karaktÀrer i en animation eller ett spel som publiken fÄr sympati för och kÀnner Àr levande, Àr ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mÀngd olika tips och rÄd för att skapa en karaktÀr, att det kan kÀnnas övermÀktigt och svÄrt att sÄlla i. I denna uppsats kommer syftet dÀrför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktÀr. Syftet kommer Àven att bestÄ i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktÀr gÄr att tillÀmpa pÄ bÄde film- och spelkaraktÀrer. Dessa frÄgestÀllningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, dÀr dessa tips och rÄd kommer att prövas för att se om den formel som hÀr lyfts fram Àr lyckosam.

Barns relationsarbete : barns strategier för att skapa sina relationer

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet frÄn vÄrdpersonal som Àr gynnsamma i vÄrden av patienter med kronisk smÀrta.Teoretisk referensram: SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse pÄverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har anvÀnts som referens till vilka behov patienter mÄste fÄ tillgodosedda för att kunna uppnÄ vÀlbefinnande, uppleva hÀlsa och livskvalitet. Erikssons omvÄrdnadsteori om lidande har anvÀnts för att ge en djupare bild av smÀrtans komplexitet. Metod: Denna studie Àr utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smÀrtproblematik utan hÀnsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smÀrta uppger fem omrÄden; kunskap skapar trygghet, smÀrtbekrÀftelse, vikten av en fungerande vÄrdkedja, patientens stÀllföretrÀdare, subjektiva upplevelser som utgÄngspunkt för smÀrtbehandling som betydelsefulla i deras vÄrdkontakter. Patienter upplever att det centrala Àr att fÄ sin smÀrta accepterad för en fungerande vÄrd.Slutsats: Resultatet pÄvisar vikten av att patienten kÀnner sig bekrÀftad och trodd pÄ av vÄrdpersonalen i sin smÀrtredogörelse.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->