Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Fukt i byggnader är svårt att upptäcka och är ett vanligt problem i dag.Att i ett tidigt skede kunna se hur fuktigt det är kan bespara dyrakostnader. En ny produkt som företaget Sensible Solutions har tagitfram är en fuktsensor som kan placeras innanför väggar i till exempelbadrum. Fuktsensorn består av två RFID-taggar där en av taggarna äromsluten i ett fuktabsorberande material. När det fuktabsorberandematerialet drar åt sig fukt kommer den taggen bli svårare att läsa av,vilket indikerar att fukt förekommer. Avläsningen av fuktsensorn skergenom en handhållen RFID-läsare.

Pellets produceras av sågspån som är en restprodukt från sågverk. Tillverkningen av pellets är en energiintensiv process. Mest energi används för att torka det fuktiga sågspånet från ca 50 till ca 11 % fukthalt. Torkningen är inledningsvis effektiv men vid torkning av sågspån under 20 % fukthalt minskar torkningens energieffektivitet. Efter att det torkade sågspånet malts i en kvarn konditioneras det med överhettad ånga innan det pressas till pellets.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Många av Sveriges badhus byggda i slutet av 1900-talet börjar idag visa tecken på kraftiga fuktskador på grund av extrema inomhusklimat. Denna rapport förklarar den allmänna problematiken kring högt fuktbelastade byggnader och berör det fuktskadade badhuset Aquarena i Katrineholm.  Extrem noggrannhet krävs vid montering av ångspärr i en konstruktion, speciellt vid högt invändigt fukttillskott. Optimal placering av fuktspärren i konstruktionens varmare del innebär att fukt aldrig tillåts kondensera och därmed minimeras risken för fuktskador och negativa konsekvenser. Verkligheten visar också att om kunskaper om fukt och fuktskador prioriteras redan i ett tidigt stadium under projektering kan många hundratusentals kronor sparas. Beräkningar av fukttransport har gjorts för tidigare ytterväggskonstruktion i Aquarena (den som drabbats av skador) och nybyggd ytterväggskonstruktion (nyframtagen till återuppbyggnaden) i datorprogrammet WUFI Pro 4.2 och analyserats i WUFI Bio 3.0.

I takt med att nya och bättre material framkommit har den svenska byggnormen förändrats. Kraven gällande framförallt energianvändning har stärkts och därmed har det skapats ett behov av att förbättra och anpassa äldre byggnader efter dagens gällande krav. Ett sätt att energieffektivisera befintliga byggnader är att montera fasadelement på den befintliga fasaden. Fasadelementen måste vara lufttäta och isoleras väl för att åstadkomma en fuktsäker lösning med god energiprestanda. Det finns flera anledningar till att bygga lufttätt där de främsta är minskad energianvändning och minskad risk för fuktskador till följd av fuktkonvektion.

Vid extrema bergsaktiviteter som klättring och skidåkning ställs stora krav på utrustningen. Den här studien har fokuserat på skalplagg för alpin miljö. Skalplaggens huvuduppgift är att skydda mot vind och fukt samtidigt som de skall transportera fukt från insidan till utsidan. För att kunna designa och utveckla bästa möjliga skalplagg krävs det kunskap om vilken miljö produkten/plagget ska användas i, vem som ska använda det, hur mycket ska plagget användas, i kombination med vilka andra produkter/plagg och vilken kunskap har användaren? Det är också viktigt att förstå vilka materialkrav som ställs på produkten.

Yrkesfiskare utsätts dagligen för tufft fysiskt arbete och hårt klimat. Att hålla sig varm och torr är ett stort problem. Samtidigt som det yttre plagget är helt tätt mot de yttre påfrestningarna, släpper plagget inte igenom den ånga och fukt som kroppen skapar vid ett fysiskt krävande arbete. Varför det är av största vikt att den inre beklädnaden skapar en så god komfort som möjligt. Genom ett samarbete med företaget Grundéns, som tillverkar PVC belagda yrkeskläder för olika yrkesgrupper, har denna studies ämnesbakgrund tagits fram.

Arkitektfirman Kolman X Boye Architects har fått uppdraget att upprätta bygglovshandlingar för ett äldreboende. Det är ännu ej bestämt i detalj hur byggnaden skall uppföras men beställaren önskar att byggnaden uppförs i träbyggnadsteknik. Äldreboendet projekteras för 54 stycken lägenheter fördelat på sex stycken våningsplan och en total bruttoarea på strax under 6000m2. Ingen lika hög träbyggnad med denna verksamhetsklass avseende brand har tidigare uppförts i Sverige.Vår uppgift och utmaning i detta arbete har varit att reda ut problematiken kring projekteringen av exteriöra detaljer för höga hus i trä. Utifrån kända problem avseende brand, akustik och fukt har sedan ett antal detaljer som påverkar det estetiska uttrycket projekterats.

För att skapa en bra och hållbar byggnad är det viktigt att under hela byggprocessen arbeta påett fuktsäkert sätt. Skador som kan uppkomma vad gäller fukt är ofta mycket kostsamma, menibland även så pass hälsofarliga att byggnaden inte bör användas. En del av dessa skadorberor på felaktigt hanterade material eller felaktigt utförande. Detta arbete är framtagettillsammans med Derome Hus AB, avdelning Varbergshus vilka efterfrågade enklare riktlinjergällande fuktsäkerhet vid deras produktion samt en översyn av deras sätt att arbeta. För attkunna framställa dessa har littereraturstudier och arbetsplatsbesök genomförts.Litteraturstudier för att få en teoretisk bakgrund om material och dess egenskaper samtarbetsplatsbesök för att få en inblick av hur arbetet utförs i praktiken.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Utvecklingen av passivhus har fått alltmer uppmärksamhet relaterat till dagens stora energianvändning som till 40 % går till upprätthållandet av våra bostäder. Utöver en byggnad som håller nere energikostnaderna riktas fokus mot att finna material som på lång sikt är miljömässigt hållbara. Trä har alltid varit ett material som benämnts som ?det naturliga byggmaterialet? och är vanligt i dagens passivhus. Men att uppföra en träkonstruktion som håller för de internationella krav för passivhus är omfattande och kostsamt, därför är det intressant att studera alternativa lösningar som kan uppfylla dessa krav.Detta examensarbete jämför en, av Sweco, konstruerad yttervägg med en teoretisk av Webers Leca ISO-block Rex relaterat till byggnadsfysikaliska egenskaper så som värme, täthet, fukt, emissioner och miljöpåverkan.

Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populärt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. Därför väljer Ållebergsgymnasiet att satsa på en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet.Arbetet med denna rapport har främst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sådan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma.Kompendiet är inriktat mot småhus med trästomme och kursen ska vara allmänbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmänhet och småhus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd från grund till tak, vilka uppvärmningssystem som finns med mera.