Introduktion: Inom palliativ vård kommer sjuksköterskan i kontakt med lidande, sårbarhet, existentiella frågor och svåra etiska beslutstaganden. För sjuksköterskan kan detta innebära en krävande och utmattande arbetsmiljö, som är viktig att belysa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter palliativt. Metod: Fjorton kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudkategorier framträdde, vilka var: ?känslomässig börda?, ?känsla av otillräcklighet?, ?kommunikationssvårigheter?, ?arbetstillfredsställelse?, ?reflektion över det egna livet? samt ?behov av stöd?.

Introduktion: Patienter i livets slutskede påträffas överallt i vården, det är sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir så bra som möjligt. Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de känner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.

Bakgrund: Mötet mellan sjuksköterska och patient har beskrivits som grundläggande isjuksköterskearbetet och är mer välstuderat i andra sjukvårdsmiljöer än hemsjukvården,som är basen för Sveriges sjukvård och engagerar ett stort antal behövande som vårdasav många anställda. Hemmet får allt större betydelse som vårdplats och antalet platserpå sjukhusen blir färre.Syftet var att beskriva sjuksköterskan i hemsjukvårdens upplevelse av mötet medpatienten och dennes närstående i deras eget hem (ordinärt boende).Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklarsystematiskt söktes i olika databaser för att sedan analyseras. Sökningarna resulterade i11 artiklar.Resultatet: Presenteras i tre kategorier som beskriver sjuksköterskans upplevelser:Relationens betydelse i mötet med patient och närstående, förtroende, tillit och respekt imötet samt maktlöshet, Frustration och en känsla att inte räcka till.Diskussion: Med kännedom om hur betydelsefull relationen till patienten upplevskänns det angeläget att som sjuksköterska i hemsjukvården arbeta personcentrerat ochatt hela tiden lyssna in patient och närstående och försöka anpassa sig till situationen.7Slutsats: Relationen mellan patient, närstående och sjuksköterska har stor betydelse föroch påverkar alla inblandade parter. Kunskap som är av betydelse för att möta de kravoch förväntningar hemsjukvården kommer ställas inför när allt fler och allt sjukarepersoner kommer behöva hjälp med allt mer avancerade insatser..

Obesitas är idag ett stort hot mot folkhälsan och förekommer i alla åldersgrupper. Som en följd av detta skrivs fler kvinnor med obesitas in på Mödrahälsovården än tidigare. Detta resulterar i att barnmorskan allt oftare vårdar gravida kvinnor med obesitas. De medicinska riskerna som föreligger för en kvinna med obesitas är identifierade, men kring barnmorskans upplevelser av detta bemötande finns endast begränsade studier. Syftet med denna studie var därför att undersöka barnmorskans upplevelser av att möta den gravida kvinnan med obesitas, det vill säga ett Body Mass Index >30.

Papperslösa människor är en utsatt grupp i samhället då de ofta lever i en oviss situation vad gäller arbete, boende, framtid, det sociala umgänget och tillgången till hälso- och sjukvård. Deras möte med sjukvården kan präglas av att känna sig kränkt, alternativt rädsla för att bli nekad vård eller för att någon av vårdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lång tid innan de vågar söka vård, ibland undviker de vården medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). Då vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa på exempelvis en akutavdelning, är det viktigt att försöka få en förståelse för hur de upplever mötet med sjukvården. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvård.

Aim: To examine how midwives describe good and safe postpartum care of mothers with infants in neonatal care, and which prerequisites and obstacles they see to giving good and safe care while minimizing time of separation. Method: Semi structured qualitative interviews with ten midwives at two maternity wards in Uppsala. The interviews were recorded, transcribed verbatim and processed by manifest analysis. Results: Three categories were identified, Good and safe care, Organization as an obstacle and The midwife role. Good and safe postpartum care of mothers with infants in neonatal care required knowledge, appropriate equipment, good guidelines, possibility to see the mother, contact between mother and infant and good collaboration between the maternity and neonatal wards.

Bakgrund: Vård av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall där personal smittats har förekommit i landet under de senaste åren. Många av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat språk än personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med lungtuberkulos på infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för både den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess närståendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrån syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Forskning påvisar att självskadeproblematiken har ökat vilket delvis kan bero på samhällets ökande krav på unga människor. I omvårdnadsmöten med unga människor som har ett självskadebeteende redovisar forskning att sjuksköterskor brister i att uppmärksamma patienternas verkliga problem på grund av att de saknar kunskap. Detta kan leda till Frustration och maktlöshet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva på vilket sätt sjuksköterskan skapar omvårdnadsmöten med unga människor som har ett självskadebeteende.Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats utifrån semistrukturerande intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid barn-och ungdomspsykiatrin. Innehållsanalys modifierad efter Malterud (2009).Resultat: Ur innehållsanalysen har tre kategorier utvecklats; Insikt om den andre, Insikt om sig själv och Insikt om att ta hjälp av andra. Dessa beskriver betydelsen av att sjuksköterskan har insikt i mötet med unga människor som skadar sig själva.Slutsats: Analysens resultat, Insikt om den andre, Insikt om sig själv och Insikt om att ta hjälp av andra förtydliggjorda och förklarade med Erikssons teori att mötet med unga människor med ett självskadebeteende sätts lidandet i ett nytt ljus, sjuksköterskan har modet att bekräfta sig själv och att det finns samspel i en gemenskap.Klinisk betydelse: Förhoppningen med denna studie är att upplysa blivande sjuksköterskor och legitimerade sjuksköterskor om innebörden av att ha insikt om den sårbara patienten, insikt om sig själv och insikt om att se sina begränsningar för att ta hjälp av andra genom reflektion och kunskap..

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande och stor förändring i livet och det är vanligt att bli nedstämd den första tiden som förälder. Oftast går det över ganska snabbt efter förloss-ningen men 10-20 procent av alla nyblivna mödrar mår fortsatt dåligt en längre tid och drab-bas av en förlossningsdepression. På grund av känslor som skam och skuld undviker många mödrar att söka vård och därför blir förlossningsdepression ofta oupptäckt och odiagnostise-rat.Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser vid förlossningsdepression samt att beskriva upple-velsen av stödet från sjuksköterskan. Syftet var vidare att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PsycINFO och Cinahl användes till litteratursökningen.Huvudresultat: Vanliga upplevelser hos mödrar med förlossningsdepression var rädsla, skuld och ökad sårbarhet för att hantera förändringar.

Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

Aim: The aim of this study is to investigate how context-specific and generic scaffolding affect upper secondary school students' conversations during laboratory work in chemistry and find out if meaningful exploratory conversations taking place that increase the students' understanding. Theory: Previous studies show that there are difficulties for students to both handle practical material in laboratory work and create meaningful conceptual understanding. It needs to be more minds on than hands on. This study has a socio-cultural basis where language is an important basis for thinking. Previous studies show that the exploratory conversation is important for creating understanding.