I Sverige ser vi idag ett ökat intresse för uppfödning av köttrasdjur. Då de flesta av hondjuren går med tjur för naturlig betäckning, är det av stor betydelse att välja en frisk, högfertil tjur för att få god reproduktion och avkastning i besättningen. För att undersöka tjurens potentiella fertilitet görs en så kallad Bull Breeding Soundness Evaluation, där bland annat mätning av pungomkrets ingår. Mätning av pungomkretsen används som ett indirekt mått på testiklarnas spermieproducerande förmåga.Syftet med studien var att undersöka om pungomkretsen hos de köttrastjurar som individprövas vid prövningsstationen i Gismestad har förändrats under årens lopp.Totalt 1332 tjurar från fyra av de vanligaste köttraserna i Sverige (Angus, Charolais, Hereford och Simmental) från 13 prövningsomgångar under åren 1997-2010 ingick i studien. Journalanteckningar från slutbesiktningen av tjurarna sammanställdes och analyserades.Resultatet visade att pungomkretsen i medeltal var 34,7 cm för samtliga tjurar oavsett ras eller ålder, vilket är väl över de fastställda minimigränser som används vid prövningsstationen.

Annorlunda färger på djur har fascinerat människan i alla tider. På många husdjursslag har färgen ingen direkt betydelse för produkten utan har ett mer estetiskt syfte. Detta gör fåren till ett unikt husdjur då vit färg länge har varit av ekonomisk betydelse och hos ullproducentervärlden över ser man ofta bara vita fårflockar. Trots detta dyker då och då färgade lamm upp och ger en ekonomisk förlust då färgad ull inte betalas lika bra. Vit färg har dock visat sig ge störningar i form av fertilitetsproblem och detta har gjort att många ullproducenter iställetinriktat sig på färgade får med naturfärgad ull.

Ett stort antal kor slås idag ut innan de hunnit uppnå sin fulla mjölkproduktionspotential. En svensk ko t.ex. lever i medeltal 2,44 laktationer eller ca fem år. Detta är både ett djurvälfärdsproblem och något som kan medföra ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren. Syftet med den här litteraturstudien var att sammanställa faktorer som har visat sig påverka utslagning av mjölkkor. De främsta orsakerna till ofrivillig utslagning var nedsatt Fruktsamhet (17-36,7 %), juversjukdomar (14-30 %) samt ben- och klövlidanden (3,8-16,7 %).

Mykotoxiner är sekundära metaboliter från mögelsvampar som ger toxiska effekter hos djur och människa. Mögelsvampar kan infektera spannmål både på fält och under lagring och kan då producera mykotoxiner vilket innebär att dessa toxiner kan förekomma i fodret till kor. Syftet med den här litteraturstudien är att utreda riskerna med några av de vanligaste mykotoxinerna i spannmål när dessa förekommer i foder till mjölkkor. Fokus har lagts på aflatoxiner, deoxynivalenol (DON) och zearalenon. Litteraturstudien tar upp deras metabolism, hälsopåverkan samt om de förs över i mjölken och även kan utgöra en risk för oss som konsumenter. Trots att idisslare har högre tolerans mot mykotoxiner än enkelmagade djur så kan även mjölkkors hälsa påverkas.

Inbreeding, the mating of related individuals, has been the one dominating breeding strategy for dog breeders during the last 200 years. However, its negative effects on fer-tility and other fitness traits, a phenomenon called inbreeding depression, have been ignored in the quest of perfect unity in conformation or performance. The purpose of this study was to test the hypotheses that litter size is reduced as a consequence of in-breeding, affected by both the inbreeding coefficient of the dam and the litter and that a rapid increase in the inbreeding coefficient affects litter size more than a slower rate. Data were collected from the Swedish Kennel Club registry of origin. Breeds included in the study were the Bernese Mountain Dog, the Cocker Spaniel, the Golden Retriever, the Rottweiler and the West Highland White Terrier.

Bakgrund: Varje år lider globalt ca 60-80 miljoner par av infertilitet och cirka hälften av dessa beror på manlig infertilitet, som är ett multifaktoriellt syndrom. Låg eller ingen spermieproduktion står troligen för 50 % av fallen. Orsakerna kan vara genetiska eller förvärvade miljö- eller livsstilsfaktorer. Stor andel diagnostiseras dock med idiopatisk infertilitet. Den ökande prevalensen av diabetes mellitus kommer troligen att öka förekomsten av subfertilitet (nedsatt Fruktsamhet) eller infertilitet.

En välfungerande bagge är av största vikt för en effektiv och framgångsrik fårproduktion, eftersom man i de allra flesta fall använder sig av naturlig betäckning med en frigående bagge. När man gör en så kallad breeding soundness evaluation för att utvärdera baggars potentiella reproduktionsförmåga ingår flera olika moment i undersökningen, bland annat pungomkretsmätning och palpation av könsorganen. Dessa undersökningar görs för att upptäcka eventuella sjukliga förändringar i baggens könsorgan och för att kunna välja bort avelsbaggar med en potentiellt sämre reproduktionsförmåga. Mätning av pungomkretsen är ett objektivt och upprepningsbart mått på baggens spermieproducerande förmåga, eftersom det finns ett starkt samband mellan spermieproduktionen i testiklarna och dess omkrets. Dessutom har egenskapen en hög arvbarhet. Baggar från olika fårraser skiljer sig markant åt inte bara vad gäller storlek och vikt utan även vad gäller testiklarnas storlek och form.

Det fanns från 2000 ett förbud i Sverige mot att tillföra syntetiskt framställda vitaminer till foderstaten för ekologiska idisslare enligt EU-förordning 1804/1999. Efter förbudet har en generell dispens varit gällande för att kunna tillgodose vitaminbehovet. Vitaminbrist och hälsa har ett starkt samband och det finns därför ett stort intresse av ytterligare forskning om behovet av vitaminer till idisslaren. Från den 1 januari 2006 är det tillåtet enligt ny lag att ge syntetiska vitaminer till ekologiska idisslare (SJVFS 2005:92). En av de viktigaste vitaminerna för kor är vitamin D.