Sökresultat:
183 Uppsatser om Frukt- och gröntavdelningen - Sida 7 av 13
Lek och Matematik i förskolan : NÄgra pedagogers instÀllning till leken som ett pedagogiskt verktyg vid matematikinlÀrning
MÄnga teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundlÀggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet Àr nÄgot som Àr vÀl förankrat i lÀroplanen. Det gÀller ocksÄ Àmnet matematik som Àven inrymmer en rad strÀvansmÄl. Jag upplever att vÄr förskolemetodik verkar bristfÀllig nÀr det gÀller lek sammankopplat till inlÀrning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska frÀmjas hos barn och riktningar att strÀva mot, vilket gör att pedagogerna fÄr en betydande roll i barns utveckling.
ModulÀrt projekthanteringssystem med stöd för behörighetskontroll
Rök-design Àr ett nystartat företag som inriktat sig pÄ vattenpipor med en
Skandinavisk design.
Vattenpipan hÀrstammar frÄn Indien och spred sig sedan vidare till resten av
Asien och norra delarna av Afrika. PÄ senare tid har den Àven blivit populÀr
i Skandinavien och resten av Europa. Det som röks Àr en speciell kombination
utav utlÀndsk tobak och torkad frukt. Röken filtreras genom kallt vatten för
att göra röken sval och mindre skadlig.
ModulÀrt projekthanteringssystem med stöd för
behörighetskontroll
Rök-design Àr ett nystartat företag som inriktat sig pÄ vattenpipor med en Skandinavisk design. Vattenpipan hÀrstammar frÄn Indien och spred sig sedan vidare till resten av Asien och norra delarna av Afrika. PÄ senare tid har den Àven blivit populÀr i Skandinavien och resten av Europa. Det som röks Àr en speciell kombination utav utlÀndsk tobak och torkad frukt. Röken filtreras genom kallt vatten för att göra röken sval och mindre skadlig.
KÀnner du till de fem kostrÄden? - En studie om matvanor och kostrÄd pÄ en arbetsplats
Livsmedelsverket utformade 2005 fem kostrÄd för att frÀmja bra matvanor hos befolkningen. En studie pÄ uppdrag av Livsmedelsverket visade att det fanns glapp mellan kostrÄden och befolkningens matvanor. Vidare har forskning visat att kÀnnedom om kostrÄd ökar förutsÀttningarna för goda matvanor. Undersökningen KÀnner du till de fem kostrÄden? syftade till att ta reda pÄ vad de anstÀllda pÄ ett hotell kÀnner till om Livsmedelsverkets fem kostrÄd och undersöka konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk samt valet av bröd, matlagningsfett och nyckelhÄlsmÀrkta produkter i förhÄllande till kostrÄden.
Sinnesmarknadsföring i livsmedelsbutik : Ett experiment i samarbete med ICA Group
Context: In cooperation with ICA, we chose to investigate how much the auditory and visual stimuli in combination affects consumer behavior in grocery store. There are few studies in the area, which gives good practical and theoretical implications.Research question: How much influenced consumers' purchasing, movement and inspection behavior during exposure to auditory and visual stimuli in the fruit and vegetable department of a grocery store?Purpose: The purpose of this paper is to describe and analyze how much the auditory and visual stimuli affect consumer behavior in the grocery store. We do this through a quantitative experiment of our partner?s fruit and vegetable section, where we observe customer behavior in stores.
?Lite fÄr man tÄla? ? En kvalitativ studie om socialsekreterares benÀgenhet att anmÀla hot och vÄld i arbetet
Att hot och vÄld mot socialsekreterare förekommer Àr ett vÀlkÀnt fenomen. Men hur benÀgenheten att anmÀla det man utsÀtts för Àr dÀremot inte lika kÀnt. Vi har för att öka kunskapen om deras arbetssituation valt att lÄta socialsekreterarna sjÀlva berÀtta hur de tÀnker kring att göra anmÀlningar samt vilken betydelse de ger dem och pÄ sÄ sÀtt fÄ förklaringar till deras benÀgenhet att anmÀla, vilket Àr syftet med studien.Uppsatsen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med Ätta socialsekreterare och tvÄ chefer frÄn tvÄ av Göteborgs stadsdelar. I studien stÀllde vi frÄgor om hur socialsekreterarna hanterar hot- och vÄldssituationer, vad de anser om uttrycket ?lite fÄr man tÄla? samt hur de kopplar anmÀlan till sin arbetsmiljö.
S(t)imulerat lÀrande ? En svensk pilotstudie om Minecraft som ett kompletterande lÀromedel i SO-undervisning
I denna studie undersöker jag simuleringen Minecraft som möjligt kompletterande lÀromedel i SO-undervisningen i Ärskurserna 1-3. Jag undersöker hur man kan anvÀnda Minecraft, om det förekommer nÄgon genusskillnad hos elever gÀllande motivationen att anvÀnda Minecraft som lÀromedel och hur frukt- och gÄngbar simuleringen Àr gÀllande simuleringens tillgÀnglighet, mekanik och innehÄll. Undersökningen stÄr pÄ fyra ben; 1) Eget anvÀndande av Minecraft, 2) En enkÀtundersökning till yrkesverksamma pedagoger i gÀllande Ärskurser, 3) intervjuer av elever i gÀllande Ärskurser samt 4) en omfattande litteraturstudie baserad pÄ teorier om spelbaserat lÀrande, tidigare fallstudier om dator- och tv-spel i undervisningen samt en analys utifrÄn den nu rÄdande lÀroplanen inom SO-Àmnena i Ärskurserna 1-3. Vid slutet av denna studie fastslÄr jag att det, utifrÄn min forskning, inte förekommer nÄgon mÀrkbar motivationsskillnad mellan flickor och pojkar att anvÀnda Minecraft i skolan och att sjÀlva anvÀndandet av simuleringen bör vara som komplement till övrig undervisning med den narration som Minecraft saknar. AnvÀndandet av Minecraft bör konkret anvÀndas med tydliga mÄl och delmÄl för eleverna.
MÄltidsupplevelsen pÄ restaurangutifrÄn barns perspektiv : en kvalitativ studie av familjens restaurangbesök
Barn i Äldrarna 4-9 Är har tydliga önskemÄl kring hur de vill att deras restaurangbesök ska se ut. I samarbete med Barnens BÀsta Bord har en kvalitativ studie gjorts med fokus pÄ barns önskemÄl vid restaurangbesök. Syftet med uppsatsen var att undersöka barnens önskemÄl nÀr de gÄr pÄ restaurang med hÀnsyn till hela mÄltidsupplevelsen gÀllande mat, miljö, meny och bemötande. Metoderna som har anvÀnts Àr bildövning dÀr barn har ritat sin favoritrÀtt, fokusgruppintervjuer med barn samt enkÀtundersökningar med förÀldrar.Resultatet visar att gemenskapen inom familjen Àr viktig för barnen vid restaurangmÄltiden. Barnen Àr medvetna om att vid restaurangbesök önskas lugn och ro, dock Àr stillasittande ett problem för barnen.
Kan kost PÄverka koncentrationsförmÄgan? : Elevernas hÀlsa pÄ gymnasiet
Trötta och okoncentrerade elever pÄ mina lektioner har varit grunden till min frÄgestÀllning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det Äterkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och lÀskkonsumtion. Kan kost pÄverka koncentrationsförmÄga hos gymnasieelever?Genom en enkÀt till gymnasieelever frÄn tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mÀtt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar gÄr studien ut pÄ att undersöka om elevernas trötthet och svÄrighet att bibehÄlla god koncentration dagen igenom kunde hÀrledas utifrÄn deras kostvanor. MÄnga elever har - sÀrkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna pÄ eftermiddagen - tappat koncentrationen, sÄ om dessa elever inte Àr förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ?hÄlla ut?, kan detta leda till sÀmre prestation.
Frukost och mellanmÄl - de glömda mÄlen
Syftet med min undersökning var att kartlÀgga elevers frukost- och mellanmÄlsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och sÄvÀl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes pÄ en gymnasieskola i SkÄne och undersökte elever i Ärskurs 1, och min empiriska studie grundar sig pÄ enkÀter som 112 elever svarade pÄ. Resultatet av undersökningen visar att ungefÀr hÀlften av alla tillfrÄgade elever Àter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar Àn flickor Àter varje dag. DÀremot Àter flickorna en bÀttre frukost Àn pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. UngefÀr 7 av 10 elever Àter mellanmÄl pÄ förmiddagen och nÄgra skillnader mellan könen gÄr inte att utlÀsa.
"Finns annan mat som Àr lÀttare att tillaga och godare" : En enkÀtstudie bland unga vuxna om orsakerna till lÄg fisk- och skaldjurskonsumtion
BAKGRUND: Idag Àter mÄnga pÄ ett sÀtt som inte Àr fördelaktigt för hÀlsan, exempelvis för mycket utrymmesmat och för lite frukt, grönsaker och fisk. Det bidrar till en stigande andel överviktiga och feta och idag Àr kroniska vÀlfÀrdssjukdomar den vanligaste dödsorsaken i vÀst-vÀrlden. Livsmedelsverkets kostrÄd syftar till att förebygga sjukdom, men följs endast i begrÀn-sad utstrÀckning. TvÄ tredjedelar Àter mindre fisk och skaldjur Àn kostrÄden sÀger och allra minst Àter de mellan 18 och 30 Är.SYFTE: Ta reda pÄ varför unga vuxna Àter sÄ lite fisk och skaldjur samt vad och vem som skulle kunna pÄverka dem att Àta mer.METOD: En enkÀtundersökning med 92 deltagare; kvinnor och mÀn mellan 18 och 30 Är med lÄg fisk- och skaldjurskonsumtion, genomfördes i Stockholm.RESULTAT: Den frÀmsta orsaken till den lÄga fisk- och skaldjurskonsumtionen var upplevda svÄrigheter att tillreda dessa livsmedel men ocksÄ att mÄnga inte tyckte om fisk och skaldjur. Ett uppfattat högt pris och ovana frÄn barndomen att Àta fisk och skaldjur visade sig ocksÄ vara betydande orsaker.
Ăvervikt och fetma hos barn : Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vĂ„rdens insatser
Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna Àr hittade pÄ databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör förÀldrarna introducera för barnen redan i tidig Älder, eftersom barnen fortsÀtter leva med de vanor de lÀr sig i barndomen. FörÀldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sÀtta grÀnser för hur mycket onyttig mat barnen fÄr Àta och alltid se till att barnen har tillgÄng till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.
Produktutveckling av biologisk tork för frukt- och matavfall
En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.
Att frÀmja livsstilsförÀndringar hos patienter med hypertoni genom motiverande samtal : en litteraturstudie
Högt blodtryck, hypertoni, Àr idag mycket vanligt i Sverige och andra vÀstlÀnder. I Sverige berÀknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. FörÀndringar i livsstil, sÄsom större intag av frukt och grönsaker, lÀgre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvÀnjning och ökad fysisk aktivitet rÀknas som faktorer som har betydelse för att sÀnka blodtrycket. Motiverande samtal Àr en personcentrerad teknik för att utveckla, upprÀtthÄlla och stÀrka den inre motivationen till förÀndring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan Ästadkomma livsstilsförÀndringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjÀrt- kÀrlsjukdomar som Àr en vanlig komplikation efter nÄgra Är med hypertoni.
RÀkna med förskolan : En fenomenografisk studie om förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan
 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.