Krisberedskapen har i det svenska samhället förändrats över tid från fokus på invasion till fokus på krishantering. Detta har också bidragit till att samhället är beroende av frivilliga som hjälper till i samhällets krisberedskap. Detta examensarbete syftade till att undersöka vad det är som motiverar dagens frivilliga att engagera sig i Frivilligorganisationer, men också varför dessa väljer att stanna kvar och delta aktivt i organisationens verksamheter. Vidare att tillhandahålla Frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap ett verktyg för att rekrytera nya, och motivera befintliga, medlemmar. Efter initial kontakt med respektive frivilligorganisation (Frivilliga resursgruppen, Svenska blå stjärnan och Svenska sjöräddningssällskapet) genomfördes 24 telefonintervjuer inkluderande 35 frågor.

Denna studie handlar om hur Frivilligorganisationer samarbetar i nätverk i syfte att förbättra människornas villkor i u-länder, med fokus på hiv/aids. Att arbeta i nätverk har fått en allt större betydelse det senaste decenniet och det har blivit viktigare att samarbeta över organisationsgränserna. Syftet med studien är således att undersöka på vilka sätt Frivilligorganisationer samarbetar i nätverk för att uppnå gemensamma mål, i detta fall med uppgift att förbättra villkoren för hivsmittade i u-länder. För att få en djupare förståelse kommer Läkare Utan Gränsers och Afrikagruppernas arbete att belysas. Teorier som används är socialt nätverk, nätverksynsättet samt en beskrivning av hur nätverksorganisationer ser ut.

Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan Frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar Frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om Frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare.

Bakgrund: Medelåldern ökar i dagens samhälle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Beräkningar visar att år 2030 kommer antalet människor över 80 år vara cirka 750 000. Med en sådan utveckling ställs det högre krav på vad samhället har att erbjuda sina äldre. Här har olika Frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan Frivilligorganisationers besök har på den äldre och verksamheten i äldreomsorgens särskilda boenden i Karlskrona kommun.

Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ?Corporate Social Responsibility? (CSR) mellan Frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera Frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR.

Bakgrund: Medelåldern ökar i dagens samhälle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Beräkningar visar att år 2030 kommer antalet människor över 80 år vara cirka 750 000. Med en sådan utveckling ställs det högre krav på vad samhället har att erbjuda sina äldre. Här har olika Frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan Frivilligorganisationers besök har på den äldre och verksamheten i äldreomsorgens särskilda boenden i Karlskrona kommun.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi undersökt möjligheten att till förmån för individer med ekonomiska problem, ta tillvara på mat som livsmedelsbutiker inte kan sälja. Inspiration till studien fick vi genom fenomenet dumpstring som innebär att friganer aktivt protesterar mot överflödssamhället, bland annat genom att ta slängd mat ur livsmedelsbutikers containrar. Fokus i uppsatsen var att undersöka hur några av Göteborgs livsmedelsbutiker, Frivilligorganisationer samt hur ett socialt företag ser på möjligheten, hur de tänker kring realiserande och genomförande samt vilken betydelse deras samarbete har för de individer som får tillgång på mat via Frivilligorganisationer. Resultatet visade att alla respondenter var positiva till det samarbete som redan bedrivs och de hänvisade till de fördelar som gynnar både livsmedelsbutiker, miljön och den enskilde individen. De resonerar bland annat om att det idag slängs fullt brukbara livsmedel samtidigt som det finns individer i Sverige som inte har något annat alternativ än att gå till Frivilligorganisationers verksamheter för att få mat.

Syftet med vår studie är att se hur ett antal hemlösa personer i Göteborg upplever och diskuterar kring sin livssituation med hänsyn till sina behov utifrån de insatser och stöd som erbjuds av socialtjänsten och Frivilligorganisationer. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar. Hur upplever personer som är hemlösa bemötandet från socialtjänsten och Frivilligorganisationer? I vilken utsträckning anser hemlösa personer att de får sina individuella behov tillgodosedda utifrån sin livssituation? Hur ser hemlösa personer på sin situation utifrån sin makt i förhållande till socialtjänstens och Frivilligorganisationers makt? Hur ser hemlösa personer på det sociala stödets utformning utifrån socialtjänstens och Frivilligorganisationernas ställda krav? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Våra intervjupersoner är personer som är hemlösa och personal från frivillighetsorganisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor.

Denna studie är en kartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Den gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland. Syftet med kartläggningen var att få en uppfattning om förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland, att undersöka om och hur myndigheter, Frivilligorganisationer och näringsidkare arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt att se vilka resurser som finns tillgängliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie på Internet för att få en uppfattning om det överhuvudtaget förekom försäljning av sexuella tjänster i Värmland. Denna följdes sedan upp av en enkätundersökning som skickades till myndigheter, Frivilligorganisationer, bostadsbolag samt privata näringsidkare.

 This paper discusses whether the allocation of Swedish aid is dependent on absolute or relative poverty, and whether there is any difference in this respect between ODA and aid distributed through officially funded NGO?s. Given the Millennium Development Goals, and their overarching goal of halving extreme poverty by 2015, we should expect the aid allocation to be determined by absolute rather than relative poverty. We use OLS to estimate multiple linear regressions. We find that Swedish ODA has an absolute poverty focus, while the Swedish NGO aid rather seems to be concentrated on relative poverty. .

Syftet med kartläggningsstudien är att undersöka om Frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under åren 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnå detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. Kartläggningsfrågor i enkätform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella Frivilligorganisationerna.Av tio svarande Frivilligorganisationer uppgav åtta stycken att projektverksamheten än idag drivs i någon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster från aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar från den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs också helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjänster som utförs.

Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frågeställningarna vi har utgått ifrån har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser på sin roll i samhället och hur det offentliga ser på Stadsmissionen i Malmös roll i samhället. Stadsmissionen i Malmö är knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör åt dem och att deras verksamhet inte är oersättlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de därför har en jätteviktig roll för de hemlösa i staden.

Forskning har visat att människor hjälper varandra av såväl egoistiska som altruistiska skäl. Hur ter det sig hos volontärer? Ställer volontärer upp för de hjälpbehövandes eller för sin egen skull? Den här uppsatsen syftar till att undersöka volontärers motiv till att hjälpa. Skiljer motiven sig åt beroende på om engagemanget sker i Sverige, inom Europa eller i en annan världsdel? 40 volontärer berättade skriftligt om sina volontärupplevelser.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan på statssuveränitet som förhållandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. Två statscentrerade perspektiv på internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmässiga begränsningarna av statssuveränitet. Aktörerna belyses i en fallstudie där trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av två konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgångspunkten förstärks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

Our study aims to discover how young men aged 15-19 perceive the image of men in women?s magazines. To do this we let eight young men read the two women?s magazines most read by young women their own age, Vecko Revyn and Cosmopolitan. We want to find whether they consider this image to be representative of their own reality.