Det hĂ€r arbetet Ă€r en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen anvĂ€nds kreationism och biologism som exempel pĂ„ förhĂ„llandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism Ă€r, samt vad skolans styrdokument sĂ€ger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkĂ€tundersökning om hur biologilĂ€rare frĂ„n sju olika skolor i Östergötlands lĂ€n ser pĂ„ evolution, kreationism och biologism samt pĂ„ kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism Ă€r en antievolutionsteori som grundar sig pĂ„ att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv pĂ„ den.

Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervÀrdesskatt i allmÀnhet. Utöver undersökningen har Àven tillÀmpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna pÄvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur pÄ omrÄdet. Uppsatsen följer den rÀttsdogmatiska metoden, ett inifrÄn- och utperspektiv. Vad sÀger lagen och vilka pÄföljder och konsekvenser innebÀr den? LÀsaren kommer fÄ en inblick i de risker som fastighetsbranschen stÄr inför med den gÀllande lagstiftningen. MervÀrdesskatten Àr en indirekt konsumtionsskatt.

BakgrundLöpning pÄ rullband/löpband har blivit en allt vanligare ingrediens vid trÀning pÄ nordliga breddgrader. Rullbandet Àr ocksÄ en viktig ergometer som möjliggör att fysiskt arbete kan mÀtas under standardiserade former. Ett prestationstest som ofta utförs pÄ löpband Àr ett sÄ kallat laktattröskeltest. Testet gÄr ut pÄ att finna den brytpunkt nÀr laktatproduktionen övertrÀffar förmÄgan att omsÀtta eller transportera bort bildad laktat, det vill sÀga den högsta konstanta hastighet som kan löpas utan att laktatet hastigt ackumuleras i blodet. Om ett sÄdant test skall kunna anvÀndas till att förutse sin tÀvlingsfart, eller för att hitta rÀtt hastighet för sÄ kallad tröskeltrÀning, förutsÀtts det att löpbandslöpning och löpning pÄ fast underlag Àr likvÀrdigt.

Biologiska lÀkemedel Àr stora molekyler som har renats eller producerats frÄn ett biologiskt ursprung. De anvÀnds idag i stor utstrÀckning runt om i vÀrlden pÄ grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstÄ vid olika mycket svÄra sjukdomar. Detta arbete fokuserar pÄ biologiska lÀkemedel som hÀmmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). LÀkemedlen anvÀnds bland annat vid svÄra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF.

I denna uppsats behandlar jag den rĂ€ttsliga regleringen som omgĂ€rdar kroppsbesiktning och de rĂ€ttsliga förutsĂ€ttningarna för att genomföra denna Ă„tgĂ€rd med tvĂ„ng. Vidare behandlas frĂ„gan huruvida kroppsbesiktning fĂ„r genomföras med stöd av ett samtycke frĂ„n den enskilde. Det föreligger ett oklart rĂ€ttslĂ€ge i denna frĂ„ga och syftet med denna uppsats Ă€r att utreda betydelsen av ett samtycke frĂ„n den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rĂ€ttsliga konsekvenser fĂ„r det att den enskilde lĂ€mnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frĂ„gan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de Ă„sikter som framförts i frĂ„gan samt mina egna uppfattningar.

Biologiska lÀkemedel Àr stora molekyler som har renats eller producerats frÄn ett biologiskt ursprung. De anvÀnds idag i stor utstrÀckning runt om i vÀrlden pÄ grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstÄ vid olika mycket svÄra sjukdomar. Detta arbete fokuserar pÄ biologiska lÀkemedel som hÀmmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). LÀkemedlen anvÀnds bland annat vid svÄra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF.

Förtroende Àr ett mÄngfacetterat begrepp och har mÄnga referensramar. Det gÄr att skilja pÄförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision Àr inte bara en granskningsprocess, utan en mÀnskligaktivitet som ska bygga pÄ samspel med anvÀndare av redovisnings information, dÀrmed blirrevisionen en etisk handling som mÄste bygga pÄ förtroende. För att erhÄlla förtroende mÄsterevisorn bemöta de förvÀntningar som finns pÄ dem idag. NÀringslivets utveckling samtförÀndringar i omvÀrlden har skapat behov av utveckling och förÀndring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förvÀntningar frÄn nya intressegrupper och samhÀllet i stort.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgÄr det att det finns pÄtagliga brister i mindre bolags Ärsredovisningar. Eftersom Ärsredovisningen utgör ett vÀsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper Àr det dÀrmed viktigt att den finansiella informationen Äterges enligt gÀllande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat vÀsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tillÀggsupplysningar Àr att genom ytterligare information ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmÀssiga hÀndelser och att redovisningens syfte Àr under stÀndig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgrÀnsningar: Syftet Àr att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tillÀggsupplysningarna varulager, sjukfrÄnvaro samt intÀkter i enlighet med gÀllande praxis och rekommendationer.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Schönherr Qwick, R-M Öronakupunktur. Upplevelser och kĂ€nslor av öronakupunktur i samband med rökavvĂ€njning. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng, D-nivĂ„. Malmö högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2009. Bakgrund Tobaksbruket medför stora hĂ€lsorisker och för mĂ„nga en för tidig död. MĂ„nga rökare önskar inget hellre Ă€n att sluta. Att sluta röka Ă€r ofta svĂ„rt, dĂ„ nikotinet Ă€r en stark drog och abstinserna kan vara svĂ„ra, Ă€ven om evidens baserad hjĂ€lp finns i form av metoder och hjĂ€lpmedel.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ stÀller sig till att anvÀnda populÀrkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populÀrkulturen och medieanvÀndandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tÀnker kring anvÀndandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika omrÄden av populÀrkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utlÀggningar, men samtidigt innehÄllit specifika och kompletterande frÄgor. Studien Àr kvalitativt inriktad, och tonvikten lades pÄ analyser utifrÄn vad som sades pÄ intervjuerna.PopulÀrkultur och medier pÄverkar de flesta mÀnniskors sÀtt att leva idag, och diskussionerna kring detta Àr mÄnga.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att belysa hur nÄgra av de personer som var utlÄnade under ett tillfÀlligt samarbete i Arvika under vÄren 2008 pÄverkades. Samarbetet gick ut pÄ att förtaget Thermia VÀrme AB, som hade minskad orderingÄng vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som dÄ var i behov av tillfÀllig extra arbetskraft. Thermia lÄnade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra mÄnaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltsÄ valde sjÀlvmant om man ville bli uthyrd, eller sÄ var man tvingad till uthyrning. Man fick dÄ vÀlja pÄ att bli uthyrd eller att bli uppsagd. Projektet i Arvika Àr relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gÀllande ebolautbrottet i VÀstafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhÄller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta pÄ Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta omrÄden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men ocksÄ förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehÄllsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta pÄ vad som kommuniceras men ocksÄ hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 pÄ tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmÄnefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgÄr i det hÀr lÀget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Ett vanligt Ă„terkommande problem i samhĂ€llet idag och som mĂ€nniskan dagligen handskas med Ă€r bristen att kommunicera. LĂ€nge har mĂ€nskligheten strĂ€vat efter att komma med nya lösningar för hur vi pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska förmedla information genom utbyte av tankar, meddelanden via tal, grafiksignaler eller skrift, oavsett var pĂ„ jordklotet vi befinner oss. Ännu viktigare har det blivit för marknadsaktörer att kunna kommunicera i en vĂ€rld dĂ€r kommersialiseringen Ă€r en del av verkligheten och dĂ€r företag mĂ„ste förmĂ„ att kommunicera för att inte slĂ€pa efter i en allt starkare konkurrens. Den allt mer snabbvĂ€xande vĂ€rlden har Ă€ven lett till att samhĂ€llet och miljön har pĂ„verkats ogynnsamt. Corporate social responsibility, CSR, Ă€ven kallat företagssamhĂ€llsansvar har dĂ€rför tagit sin plats för att motarbeta de negativa konsekvenserna av mĂ€nsklighetens progressiva, tekniska utveckling.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans vÀrld och varje reform har medfört förÀndrade krav pÄ skolans verksamhet. Varje lÀroplan bygger pÄ förestÀllningar om vad kunskap och lÀrande Àr. NÀr Lpf 94, lÀroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns dÀr en förÀndrad syn pÄ kunskap och lÀrande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de sÄ kallade fyra f:en. FörstÄelse av fenomen har fÄtt en central plats och eleven förvÀntas att inta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt till sina studier genom ett djupinriktat lÀrande.