Vårt syfte med denna uppsatsen är att utifrån fallstudier identifiera hur förändringen i redovisning av pensioner i Sverige, genom införandet av IAS, påverkar företagens resultat samt förändrar jämförbarheten med företag i USA. Uppsatsen innehåller en fallstudie som präglas av en kvalitativ metod vilket innebär en djupare förståelse av det vi studerar. Övergången till RR 29 kommer att leda till kortsiktiga konsekvenser för svenska företag som förmodligen kommer att synas i det eget kapital. Vi tror att trots införandet av den nya rekommendationen, RR 29, kommer koncerner med liknande förutsättningar ändå att göra olika antaganden, vilket försvårar jämförbarheten mellan koncernföretagen. Det ökade kravet på noter kommer endast att leda till en ökad inblick och förståelse i företagets verksamhet..

Den ekonomiska och monetära unionen är tänkt att öppna den sista dörren, de olika valutorn, för en ännu smidigare handel inom EU. Sverige kommer att stå utanför unionen från start den 1 januari 1999, men de svenska företagen kommer ändå att påverkas av införandet av den gemensamma valutan euron. Syftet med vår uppsats är att se vilka redovisningsproblem som de svenska småföretagen kan koma att stöta på när euron införs i EU-länderna som går med i EMU från start. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort intervjuer med personer insatta i vårt problemområde. Utifrån svaren tillsammans med övrigt material så kom vi fram till att småföretagens redovisning kommer att påverkas i olika omfattning och på olika sätt beroende på typ av företag.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet avenkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård.

The following essay investigates emission rights accounting. Presently there are several methods through which emission rights can be accounted for by companies. The rights can for instance be valued at fair value or nominal value and as marketable securities or intangible assets; due to a lack of consensus or clear standards companies use these or other accounting methods to value their rights. This essay investigates whether there is a relationship between the company?s choice of accounting method, the key ratio number of owned emission rights/total assets, the accounting firm used and the yearly result as a sign of earnings management.Through a quantitative study based on questioners and numbers from the annual reports three hypothesis are tested.

Studien undersöker potentiella fördelar för företag att arbeta med och redovisa om CSR, Corporate Social Responsibility, i termer av minskade avkastningskrav från investerare. Med utgångspunkt i teorier om informationsasymmetri och stakeholderteori testar vi om svenska börsnoterade företag som arbetar med och redovisar om CSR är förknippade med lägre risk och således också lägre avkastningskrav från investerare. Våra resultat visar att en separat publicerad CSR-redovisning eller hur företagen betygssätts för sitt CSR-arbete inte har någon påverkan på investerares avkastningskrav. Dock finner vi att avkastningskrav på företag som redovisar om och/eller vars arbete med CSR-frågor värderas högt blir lägre ju fler sidor de publicerar om CSR i en separat rapport..

Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt område rörande redovisning av förvärv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan på nedskrivningar. Den svenska tillsynen som sköts av börserna har kritiserats av både börsens övervakningschef såväl som av Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Studier har visat att ett starkt tillsynsorgan bidrar till en jämnare tillämpning av IFRS.Syfte: Syftet med uppsatsen är att nå klarhet i hur den svenska redovisningstillsynen uppfattas av Large Cap-bolag i Sverige och hur tillsynen påverkar bolagens redovisning av goodwill.Avgränsningar: Studien har avgränsats till svenska börsnoterade bolag på Large Cap-listan som redovisar goodwill.Metod: Primärdatan är insamlad genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med alla respondenter förutom med en person som intervjuades via ett mejlformulär. Primärdatan har sedan indelats i kategorier och analyserats med hjälp av tidigare studier inom området.Resultat och slutsatser: Uppfattningen av redovisningstillsynen hos de tillfrågade respondenterna är att tillsynen är bristfällig i sättet granskningen utförs.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

Sedan lång tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det råder frågor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men även nackdelar som kan sätta Sveriges redovisningstradition i en förändring.Syftet med uppsatsen är att framföra de olika förändringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsättas för i samband med en frikoppling och även lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen är att ta reda på hur frikopplingen skulle kunna förändra arbetssättet hos de utvalda respondenterna.Undersökningen som genomförts har visat att det råder mycket separata åsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstå fler nackdelar än fördelar för både revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling.

Leasing är en viktig finansieringskälla för företag och därför är det viktigt att redovisning av leasingavtal ger användare av finansiella rapporterna en fullständig och begriplig bild av företagets leasingverksamhet. Under ett flertal år har normgivare och andra intressenter debatterat kring att redovisningen av leasingavtal måste förbättras. Den nuvarande standarden, IAS 17, har kritiserat för dess komplexitet, bristen på jämförbarhet mellan enheter samt att den inte uppfyller användarnas informationsbehov. År 2010 publicerade IASB ett förslag till ersättning av befintlig redovisningsstandard, gällande leasingavtal. Reaktionerna var många och 786 stycken remissvar inkom på förslaget, varav 206 stycken från företag och organisationer inom Europa.Syftet med vår uppsats var att undersöka de huvudsakliga åsikterna och attityderna i de remissvar som inkommit från företag och organisationer inom Europa på det förslag som IASB publicerat.

 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna.SyfteSyftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts.

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att många frågor inom redovisningen är obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och därför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebär att det finns särskilda skatterättsliga regler där redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar både balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen där skatteeffekterna elimineras såsom de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel på sambandets effekter är värdering av pågående arbeten där juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att välja mellan dessa två metoder för redovisning av en transaktion väljer företagenofta den metod som är mer förmånlig från ett skatteperspektiv, vilket sedan får genomslag iredovisningen. Från en samordningssynpunkt är detta problematiskt då innehållet i dejuridiska personerna måste justeras till de regler som finns vid upprättande avkoncernredovisningen.Syfte: Här vill vi få en förståelse av den företeelsen som uppstår inom det formella sambandetoch dess betydelse på redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebära.Metod: Vi har utgått ifrån en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vår teoretiska start har vi använt oss gällande regler och normer angåendesambandet mellan beskattning och redovisning för upprättandet av års- ochkoncernredovisningen.

Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare.

Vår uppsats har inspirerats av tsunamikatastrofen vid slutet av 2004. Året efter, under 2005, samlades de största medlen till katastrofen in, bara i Sverige samlades det in drygt en miljard kronor på ett halvår. Det är viktigt för insamlingsorganisationer att ha ett förtroende hos allmänheten då organisationerna är beroende av att allmänheten skänker stora summor till deras ideella arbete. På senare år har det dock skett en del stora skandaler vilket gjort att detta förtroende försvagats, det blir därför väsentligt för insamlingsorganisationer att förankra sin accountability i redovisningen. Vårt syfte är att förklara vad som påverkar omfattningen av insamlingsorganisationers redovisning.Utifrån den forskning och teori som finns inom området för insamlingsorganisationer har vi identifierat olika faktorer som kan tänkas påverka deras redovisning.

The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled.The authors? aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work.A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor?s works could be affected.