Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden.Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns skillnader mellan svensk och amerikansk ishockeyjournalistik. Mer specifikt undersöktes gestaltningen av ishockey samt det mediala utrymme ishockeyn fick i Sportbladet, SportExpressen, The Boston Globe och The Washington Post. Undersökningen har genomförts via en kvantitativ innehållsanalys, en kvalitativ innehållsanalys samt en kvalitativ intervjuundersökning.Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar att ishockeyn får lika stort tidningsutrymme i de båda länderna ? men att de svenska tidningarna prioriterar att skriva om spelarna, samtidigt som de amerikanska fokuserar mer på lagen. Resultatet från den kvalitativa analysen visar tydligt att de undersökta svenska sportsidorna dramatiserar nyheterna, medan de amerikanska lägger större fokus på rapportering och fakta.

HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsätts för stigmatisering från allmänheten men även från professionella där diskriminering och skuldbeläggning är förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning på området har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna på hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvården samt på stödorganisationen Noaks Ark.

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexåringarna plats i sexårsverksamhet i skolans lokaler i mån av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexårsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexåringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och där barnen vistades medan föräldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexåringarna fick gå tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis".Tidigare forskning visar att lek och lärande är oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhåller en mängd olika kunskaper genom leken.

AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? två sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen?Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen varatt kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammansmed ett kodschema.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Undersökningens syfte är att få djupare förståelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhället. Utifrån detta syfte är avsikten att få en inblick i vilka arbetsmetoder som används för att rekrytera, behålla och utveckla elever samt att få kunskap om olika faktorer som påverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare från olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgår från olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förändring samt teorier om förändringar i skola och samhälle.   I resultatet visas att det finns flera olika förväntningar på musik- och kulturskolan vilka skiftar från skola till skola och från kommun till kommun. På några av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nästan helt saknar en sådan styrning.

Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Business Intelligence (BI) är ett ämne som ständigt är aktuellt och i takt med en ständigt växande informationsmängd finns det allt fler verksamheter som upplever ett behov av att analysera informationen. Vid Karlstads kommuns Kontaktcenter (KC) finns ett behov av att rapportera om vilka medborgarfrågor som kommer in och registreras samt i vilken mängd frågor inom olika områden kommer in. Ett alternativ som KC har börjat undersöka är att använda sig av BI för att genomföra rapportering och analysering av insamlad information. För att informera KC om vilka utmaningar som finns inom BI tillsammans med verksamhetsstyrning har kandidatuppsatsen arbetats fram. Utmaningarna som beskrivs har hämtats från teori samt intervjuer vid KC och vid Karlstads universitet (KAU) där ett arbete inom BI har pågått i flera år.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

Miljöfrågor är väldigt aktuella i samhället idag och därför valde vi att göra vår c-uppsats om miljöredovisning. Det finns idag inga krav på Sveriges kommuner att utföra miljöredovisningar. Därför tyckte vi att det var intressent att studera miljöredovisning i svenska kommuner och hur innehållet i miljöredovisningarna kommer till. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns någon koppling mellan tre kommuners miljöbokslut under åren 2006-2009 och medias rapportering under samma tidsperiod. De tre kommunerna som vi har haft med i undersökningen är Huddinge, Burlöv och Sandviken.

Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, på strategisk och operationell nivå, för att genomsyra en hel verksamhet. Vårt ämnesval grundar sig på att vi anser att företag inom tjänstesektorn saknar kunskap och tillvägagångssätt för hur CSR kan realiseras och gå från planering till handling.Vi har använt en kvalitativ metod i vår studie, den är djupgående och söker det unika hos varje uppgiftslämnare. Under studiens gång har vi växlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nå ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver därför bäst vårt tillvägagångssätt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter är vårt empiriska undersökningsområde, vi har genomfört åtta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.Vår studie har visat att den mest rättvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att på frivillig basis ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i sin affärsverksamhet.  Det är en långsiktig process som måste implementeras i företags kärnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften.

Nya krav ställs på dagens åkerier och förare. Hårdare kontroller eftersträvas på hur länge en förare får köra, hur lång rast och sömn han eller hon måste ha. I dagsläget finns inget mobilt system eller mobil mjukvara för att kunna hantera de kraven på tidrapportering inom transportbranschen. Tidrapportering inom åkeribranschen sker oftast genom att föraren håller kontroll på sina arbetstider själv på ett pappersformulär eller liknande. Sedan förs dessa in manuellt i någon form av lönesystem.