SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Bakgrund: Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher.

I denna rapport beskrivs ett projektarbete vars syfte har varit att undersöka hur företagsavveckling kan förenas med samhälleligt företagsansvar med avseende på personalen. Vi gjorde detta genom att titta på hur företaget Scanias avveckling av axelfabriken i Falun gick till, en avveckling som av intressenter anses ha skötts bra och ansvarsfullt. Då avveckling av verksamhet är något som många företag genomför till följd av en strävan efter att vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden, är det intressant att se hur detta kan göras och samtidigt ta ett ansvar gentemot de anställda.Rapporten gjordes utifrån en kvalitativ fallstudie där material har inhämtats genom intervjuer och en litteraturstudie. Inledningsvis beskrivs begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) för att sedan gå över i en redogörelse för vad som gjordes under avvecklingen. Rapporten avslutas med vad vi anser var CSR under avvecklingen samt sammanvävande diskussioner om detta.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Detta är en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vårt lands historia som kännetecknades av en stor omvandling vad gäller människors förutsättningar och livssituation. Sverige liksom övriga västvärlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den värld vi lever i på ett radikalt sätt. Den omvandling av samhället från jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks ställde såväl människor som stat på prov. Hur väl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den nya rättspraxis som kom år 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms län. Vidare ska vi även försöka belysa vilken behandling dessa barn och ungdomar bör få och för att kunna besvara detta har vi utgått ifrån tre frågeställningar. Vårt tillvägagångssätt har varit utifrån en rättsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats.  Som hjälp till vår analys och slutsats har vi utgått från den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstå och tolka systemet vid implementering av ny rättspraxis.     Vi har utgått ifrån 15 LVU domar från 2013, där ungdomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa domar kan vi besvara vår första frågeställning hur rättspraxisen efterföljs. Resultatet visar på att i två av de 15 fall har rätten tagit hänsyn till rättspraxisen och avslagit ansökan om tvångsvård.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är.

Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Ta reda på hur socialsekreterare respektive klienter ser på bemötande och vad ett gott bemötande är för dem, vad som är viktigt i mötet och för kontakten. Undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett gott bemötande och vilken påverkan myndighetsutövningen har. Som metod använde vi en kvalitativ intervjuundersökning. Fyra socialsekreterare intervjuades, två från ett socialkontor där myndighetsutövning är ett påtagligt inslag i arbetet och två från ett resursteam där myndighetsutövning av utredande karaktär inte finns med.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner.

Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision.