Sök:

Sökresultat:

652 Uppsatser om Frivillig musikundervisning - Sida 22 av 44

Nu ska vi sjunga : En kvalitativ intervjustudie av musiklärares arbete med sångundervisning i årskurs 7-9

Tidigare forskning av sångens dominans i musiklektionernas innehåll samt bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst.Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9.En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssättet är enligt lärarna att sjunga i samband med instrumentalspel. Några av lärarna uttrycker att det är lättare att ?lura? eleverna till att sjunga då sången inte står i fokus av lektionsinnehållet.

Ombytliga kvinnor : Kvinnors karriärbyten via akademiska studier

Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriärbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv på samhällsvetenskaplig forskning om kvinnors karriärvalsprocesser. I studien används både en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara våra forskningsfrågor. Den kvantitativa metoden med enkätundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras på intervjuer med sex respondenter från enkätstudien.

Revisionsbyråernas förberedelser och åsikter om den avskaffade revisionsplikten

Bakgrund och problemformulering: Efter en lång tids debatt och utredning i frågan om revisionsplikt för små företag trädde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. Från och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna välja bort revisionen. Hur detta kommer påverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser på reformen är frågor som ställs i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i ämnet men ingen efter att lagen trätt i kraft, och således inte genomförda med de klara förutsättningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och där har den varit lyckad.

Gott eller blandat?: Sångpedagogers resonemang kring val och betydelse av en genrebred och grundläggande repertoar i sångundervisning på gymnasiets estetiska program

I läroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingår grundläggande repertoar som centralt innehåll för kurserna Instrument eller sång 1 och 2. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sångpedagoger på gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgår från sociokulturell lärandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lärande samt musikämnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare än att följa styrdokumentens intentioner utgår lärare och elever från sig själva när de väljer repertoar ? de är ?sin egen läroplan? och ?levande läromedel?.

Då känner jag mig tillfreds med livet - En kvalitativ studie om vilka betydelser en träffpunktsverksamhet har för besökarna

Bakgrunden till min studie är ett intresse av att undersöka vilka faktorer som leder till välbefinnande för äldre. I det sammanhanget blev den kommunala träffpunkten en möjlig plats att studera. Studiens syfte är att skapa förståelse kring välbefinnande i sociala sammanhang med den kommunala träffpunkten som exempel. Frågeställningarna har varit följande: Hur är träffpunkten organiserad?Vilka betydelser har träffpunkten för de äldre och deras välbefinnande?För att nå syftet har jag använt mig av enskilda intervjuer.

Samtida ideella självidentifikationer : En förståelse av vittnesstöds och stödpersoners upplevelser och identifikationsprocesser under 2000- talets Sverige

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan några decennier tillbaka. Förändringar inom både samhället och kring ett av uppdragen väcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning väcks också i samband med dessa förändringar. Några av uppdragstagarna känner sig ambivalenta angående regeringens påbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrätter i landet. Det för in frågan på om de borde få betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

Ny på jobbet - en fallstudie om nyanställdas förväntningar kopplat till rekryteringsprocessen

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förväntningar hos en nyanställd till sämre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgång. Vi har i vår undersökning sett närmare på vilken betydelse förväntningar har för den nyanställdes arbetsupplevelse, då vi tagit utgångspunkt i bland annat Vrooms förväntningsteori. Undersökningen har gjorts på en av våra egna arbetsplatser, då vi upplevde att många av de nyanställda tidigt valde att lämna organisationen och vi såg ouppfyllda förväntningar som en möjlig anledning till dettaSyfte: Vårt syfte med arbetet är att genom ett begränsat antal intervjuer på fallföretaget, ta reda på om de nyanställdas förväntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förståelse för vilken betydelse annonsen och anställningsintervjun har för den nyanställdes förväntningar.Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning på vårt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anställde genom anställningssamtalet fått en realistisk bild av vad arbetet skulle gå ut på.

Redovisning av humankapital : - Är det möjligt?

Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen.

Vad gör vi när du inte fungerar i vår organisation?

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag går tillväga i situationer då en medarbetare inte fungerar på ett tillfredställande sätt. Uppsatsen utgår ifrån empiri som samlats in genom att intervjua personer med personalansvar i medelstora och stora kunskapsintensiva organisationer. Dessa verksamheters framgång är starkt kopplad till medarbetarnas prestationer och det är därför extra viktigt att sådana företag har en tydlig personalidé som även innefattar strategier för avveckling av personal. Rådande lagar som reglerar anställningsförhållande är inte helt anpassade efter hur företagens situation ser ut idag. Kraven på anställningstrygghet står mot kraven på arbetskraftens rörlighet.

SLOPAD REVISIONSPLIKT : ? faktorer som påverkar småföretagaren i valet av fortsatt revision BEHOV ? RELATION ? KONTAKT - VÄRDE

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

Lek är inte på riktigt-men bör tas på allvar.

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Rytmik eller Ensemble? : En studie om musiklärares val av undervisningsinnehåll ur ett genusperspektiv

BAKGRUND OCH SYFTE:Under våra år som musikstudenter på lärarutbildningen, så märkte vi bland våra klasskamrater såväl som våra kurslärare och lärare ute på praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för områden som rytmik och kör ? medan männen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade på samma sak. Detta låg till grund för vår studie, där vi ville ta reda på hur musiklärare i området utformar sin undervisning. Vidare ville vi då undersöka om det var någon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna ? och i så fall vad detta berodde på.METOD:Metoden vi använde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frågor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklärare.

Ny på jobbet En fallstudie om nyanställdas förväntningar kopplat till rekryteringsprocessen

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förväntningar hos en nyanställd till sämre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgång. Vi har i vår undersökning sett närmare på vilken betydelse förväntningar har för den nyanställdes arbetsupplevelse, då vi tagit utgångspunkt i bland annat Vrooms förväntningsteori. Undersökningen har gjorts på en av våra egna arbetsplatser, då vi upplevde att många av de nyanställda tidigt valde att lämna organisationen och vi såg ouppfyllda förväntningar som en möjlig anledning till detta Syfte: Vårt syfte med arbetet är att genom ett begränsat antal intervjuer på fallföretaget, ta reda på om de nyanställdas förväntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förståelse för vilken betydelse annonsen och anställningsintervjun har för den nyanställdes förväntningar. Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning på vårt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anställde genom anställningssamtalet fått en realistisk bild av vad arbetet skulle gå ut på.

Revisionsplikt i mikroföretag - ur företagarnas perspektiv

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Musikundervisningens mål och utvärdering. Två musiklärares undervisning.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i mina funderingar om hur musiklärare arbetar för att nå upp till de mål som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnår dessa mål i ämnet musik beror på att min personliga erfarenhet är att det är mycket svårt att göra detta. Jag har också velat ta reda på om och hur lärare utvärderar sin undervisning. Även här är det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. Många lärare jag har sett verkar helt på det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar.

<- Föregående sida 22 Nästa sida ->