Syftet med detta arbete var att ta reda på huruvida förskollärare arbetar med följande uppdrag från läroplanen; ?förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller" (Lpfö 98 rev 10: 5). Det är inte självklart att förskolorna arbetar med det här. Förskollärare har ett brett handlingsutrymme och deras egenskaper är avgörande för genomförandet av uppdraget (Bengtsson, 1998: 42). Vi ville veta om förskollärarna förstod uppdraget samt om de kunde och ville arbeta med det, detta var också våra frågeställningar.

HÖGSKOLAN I KALMARHumanvetenskapliga institutionen  Arbetets art:                   C-uppsats, 15 högskolepoäng                                      Lärarprogrammet                                      Bildpedagogik och media 41- 60 p Titel:                              Att sälja svenska gymnasieutbildningarEn kvalitativ studie av fyra skolledares tankar kring gymnasiemarknadsföring. Författare:                                   Seth Lindholm Handledare:                   Lars Fager                  Abstract Undersökningen handlar om hur fyra skolledare från gymnasiet ser på sin marknadsföring. Mycket av bakgrunden i mitt arbete består av teorier kring tjänstemarknadsföring då skolledares profilering av sin skola hamnar inom detta fält. En redogörelse över vad det var som hände när det blev fritt att välja vilken skola man ville 1994 finns med i bakgrunden för att ge en förståelse för varför skolor började marknadsföra sig. Undersökningen består av fyra intervjuer som jag har transkriberat och kategoriserat. Utifrån en hermeneutisk ansats utkristalliseras och diskuteras begreppen intention, orsaker och kvalitet.

During the time between 1660-1680 the nobility in Sweden came to be a gigantic landowner with 65 % of the total amount of land, but only 20 years later they lost almost half of their possessions. The eighteenth century was on its way ? a period in history were ?ordinary? people started to question the nobility?s right to be excused from tax, at the same time as farmers and the ?middlegroup? started to appropriate more and more land from the nobility and the Crown.Through King Gustav III:s document of 1789, land became free to own to whoever it was ? except from the prime nobility?s land; but the Swedish Parliament followed the wind of change, and 1809/10 this land was also free to own. At the end of 1840, the nobility owned about 19 % of the land in Sweden, and the farmers and middlegroup owned 69 %. The tide had turned...But Öja parish showed a different development compered to the rest of Sweden.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Filmen "The Truman show" har använts som utgångspunkt för att diskutera hur människor uppfattar verkligheten utifrån sin livssituation. Tankar angående verklighet, media och tillvaro används för att diskutera filmens karaktärers medvetenhet och kunskap om sin egen situation. Då filmen handlar om Truman som filmas dygnet runt och sänds i en direktsänd TV-show över hela världen, utan att han vet om det, diskuteras även vilken roll media har för att skapa mening i människors vardagliga liv. Media används också för att förklara, enligt Truman, konstiga händelser vilket är meningen för att kunna hålla honom fortsatt omedveten om sin sanna tillvaro. Då personerna i filmen har olika kunskaper och erfarenheter om sin tillvaro, tas även tankar om detta upp för att visa på vad det är som gör att människor accepterar eller ifrågasätter sin situation.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med undersökningen är att genomföra en deskriptiv studie av två nätverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhåller sig till social rättvisa ochsocialt arbete. Den metod som använts är kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna ärorganiserade i nätverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De använder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frågor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna står i sitt arbete för jämlikhet, solidaritet och deltagande.

Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning då det gäller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat på en konstant nivå enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid då informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kända. När ungdomar börjar på högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast då.

Detta är en kvalitativ och delvis kvantitativ studie med syftet att analysera konsumistiska tendenser i den amerikanska realityserien The Hills utifrån Zygmunt Baumans teorier om konsumtion och konsumism. Frågeställningen lyder: manifesteras en konsumistisk livsstil i The Hills och i så fall hur? Av de drygt 100 avsnitt som finns av The Hills valde vi 18 stycken, tre avsnitt per säsong, att analysera. Analysmetoden inspireras av bland annat Susanna Hornig Priests bok Doing media research: an introduction om kvalitativ innehållsanalys och vi har sedan använt oss av delar från de olika teoriavsnitten. I vår kvantitativa analys har vi använt oss av en tabell som visar hur många minuter och sekunder per avsnitt som spenderas i en viss miljö. I slutdiskussionen diskuterar vi fritt kring The Hills och hur konsumtion och konsumism yttrar sig i serien.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ?Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck..

Den här studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. Utgångspunkterna i studien är alltså dels ett utbildningsideal ? dels en genusteori. Deliberativ kommunikation är en samtalsform med målet att flera aspekter av en fråga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal där alla fritt får säga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och föränderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet.

I alla tider har människor berusat sig på droger av olika anledningar. I religiösa ritualer, för att komma undan vardagens stress och en stund slippa undan livets många bördor, eller bara som ren rekreation. Vikingarna drack mjöd och åt flugsvamp. I fjärran östern bedövade man sig genom att röka opium och i Sydamerika tuggade man koka blad.I dag ser droganvändningen i världen annorlunda ut och drogerna är en världs-omspännande miljard industri. Drogerna har blivit potentare och därmed farligare än historiskt sett.

Titel: En droppe i havet?om empowerment och vardaglig miljöpraktikFörfattare: Jenny RoxeniusHandledare: Stefan SchedinTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: Januari 2008Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att söka utforska och skapa en bild av de tolkningar människor gör i fråga om sitt vardagliga miljöhandlande i ett försök att förstå varför handlandet skiljer sig åt, samt vilka sociala och socialpsykologiska mekanismer som kan ses inverka. De huvudsakliga frågeställningarna lyder: Hur relaterar självmakt och identitet till miljöpraktik? samt: Vilken roll spelar moraliska och känslomässiga aspekter för miljöpraktik?Metod och material:Datainsamling genomfördes med kvalitativ semistrukturerad intervju. Semistrukturen valdes då den tillåter informanterna att fritt utveckla egna tolkningar av sitt handlande.