The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term?s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och Fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term ?pupils in need of special support?.

The aim of this work is to investigate what after-school teachers from various schools and after-schools feel about the importance of physical activity. But also how they work to stimulate and support children/pupils physical activity development in the after-school center.The work also highlights health from a physical perspective. The study provides a historic look of the conditions for the after-schools. Through qualitative interviews I want to find out how the after-school pedagogue thinks of physical activities importance for the health and development of the children. How they work with their new assignment Lgr11 to be a supplement to school.

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i Fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Den här uppsatsen handlar om förutsättningar för skapande verksamhet för barn i årskurs 1 och 2 samt på fritidshem i Stockholmstrakten. När och hur används skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berättelser eller som hjälp att lättare förstå basämnen. Eget skapande, mest i form av teckning används som något att göra i väntan på att lärare ska komma eller för att vänta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frågeställning har varit vilka förutsättningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i Fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom Fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad fritidspedagoger vill nå med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslärare samarbetar. Vi vill även ta reda på om utbildningen har någon betydelse när det gäller synen på samverkan och hur fritidspedagogen respektive klassläraren ser på sin yrkesroll. För att få svar på våra frågeställningar har vi skickat ut enkäter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslärare. För att få en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vår empiri från fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi använt oss av historik kring fritidspedagogyrket, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och Fritidshemmet (Lpo 94), lärarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt några av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nå med sina aktiviteter är att få bra sammanhållning i gruppen och att eleverna ska känna glädje och trygghet i skolan.

I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och Fritidshemmet, Lpo94, (Utbildningsdepartementet, 1998) står att tendenser till trakasserier i skolan ska bekämpas aktivt. Enligt Regeringens proposition 2005/06:38 skall alla skolor ha utarbetat en likabehandlingsplan mot kränkande behandling av elever. Utifrån detta har vi valt att undersöka om lärare bemöter och hanterar konflikter mellan elever enligt skolans handlingsplan, samt hur lärare arbetar förebyggande för att motverka konflikter. Syftet med undersökningen är att bli mer medvetna hur lärare kan hantera samt arbeta för att förebygga konflikter där elever tar till våld. Litteraturstudien i undersökningen ger en beskrivning av elevers beteendeproblem, förebyggande åtgärder och hantering av konflikter.

Jaghar i denna undersökning intervjuat fem pedagoger i en fritidsverksamhet isyfte att få fördjupade kunskaper om och hur pedagoger påett fritidshem konstruerar ålder och kön. Fritidshemmet jag har valt ligger imellan Sverige och är en medel stor kommunal skola. Studiens utformning utgick från ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv där jag använt mig av semistruktureradeintervjuer med tolkande ansats. Resultatet i undersökningen presenteras i relation till tidigareforskning där jag medanalyshjälpmedlet intersektionalitet undersöker samspelet mellan ålder och köni synen på människan. I analysen har fyra kärnkategorier utformatssom kan sammanfatta om och hur pedagoger på ettfritidshem konstruerar ålder och kön.

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och Fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

För några år sedan togs politiska initiativ på överstatlig nivå att definiera entreprenörskap som en grundläggande kompetens hos varje samhällsmedborgare och en angelägenhet för skolväsendet. Som en följd av detta kom även den svenska grundskolans nationella styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och Fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehålla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lärare förstår och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser på lärarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisade i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lärarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmågor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmåga och initiativförmåga.

Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhållningssätt till ämnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta fritidspedagoger, fyra från landsbygden och fyra från staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet där. De anser att man lär sig lättare och på ett annat sätt utomhus.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i Fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Abstract Järvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. Frågor som arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad.