Forskning kring kvinnligt chefskap visar på både svårigheter och möjligheter kopplat till arbetsrollen. Samtidigt som aktiva yrken som chefskapet tidigare har visat sig ha en positiv inverkan på individens hälsa visar senare studier att kvinnliga chefer ligger i riskzonen för utbrändhet. Förklaringen till denna utveckling kan tänkas ligga i svårigheterna med att hantera de allt högre krav som ställs på tillgänglighet. I förlängningen kan detta leda till andra negativa aspekter såsom rollöverbelastning då individen upplever multipla, motstridiga förväntningar från olika håll. Detta i sin tur kan ge upphov till svårigheter för kvinnliga chefer att balansera sitt arbete med sin Fritid.

I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring Fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort Fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på Fritids och varför, hur ser Fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för Fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad Fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring Fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är Fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på Fritiden.Frågeställningar: ? Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet?? Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin Fritid?? Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin Fritid och vem/vad som gjorde att de började träna?MetodUndersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på Fritiden var större än den inaktiva.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, ensamhet och balans mellan studier/Fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

I ett flertal studier har det visat sig att deltagande i meningsfulla Fritidsaktiviteter är positivt för personers välmående, hälsa och livskvalité. Personer med Reumatoid artrit (RA) får svårigheter med att utöva sina Fritidsaktiviteter efter en sjukdomsduration på 1,7 år. Syftet med studien var att påvisa betydelsen av arbetsterapeutiska åtgärder gällande Fritidsaktiviteter för personer med RA. En enkät med givna svarsalternativ utformades. Totalt besvarade 35 personer med RA enkäten.

En ökad handel med Kina har inneburit att fler svenskar arbetar och bor där tillfälligt. Det betyder att det finns intresse att undersöka kulturella skillnader för att underlätta anpassningar vid arbete och Fritid. Åtta personer med erfarenhet av att arbeta och leva i Kina intervjuades. Resultatet visade på betydande skillnader i kommunikation, tidsuppfattning, organisation, relationer och socialt beteende. Kommunikationssvårigheter fanns både under arbete och vid Fritid vilket berodde på språket i sig samt olika kommunikationsstilar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot Fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på Fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig Fritid snarare än att se Fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en Fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet.

Delaktighet är ett multidimensionellt fenomen som gynnas av ett flertal faktorer, främst positiva personegenskaper och underlättande faktorer i miljön. Syftet med studien var att undersöka hur vårdare på en gruppbostad för vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar samt menar sig skapa förutsättningar för brukarnas delaktighet i Fritid, mathållning, städ/tvätt och ekonomi. Studien genomfördes med hjälp av 6 individuella intervjuer med halvstrukturerade frågor. Resultatet visade att vårdarna uppfattar brukarnas delaktighet i sin Fritid som stor, då självbestämmandet och engagemanget är stort. I mathållningen har brukarna självbestämmande, men de väljer att inte vara delaktiga.

Vem producerar maten på tallriken? Hur ser vardagen ut för dem som producerar mat? Lantbrukare, bönder eller hemmansägare är olika namn på dem som genom tiderna har producerat mat. Det vi vet om bonde kåren är att det är en heterogen yrkesgrupp och att arbetet har förändrats över tid. Denna uppsats syftar till att beskriva matproducenters vardag. Studien är samhällsvetenskaplig och har utgått från kvalitativa metoder. Fem intervjuer har gjorts, med sex matproducenter i Uppland.

According to our apprehension, work of integration is commonly considered managed in the main best through the labour market. Since this path is not available to everybody we wanted to find out how work of integration also can be practised in other areas. The purpose of this paper is to, with focus on children and youth, find out and analyze in what way the people working locally in residential areas and in associations, reflects around integration in general and within their own business, plus in what way they pursue local work of integration practically. The method we have used is qualitative, with unstructured, individual interviews. Our seven respondents within local authority, church and sport clubs, have told us about their work from a perspective of integration.

Ideellt arbetande var en bidragande orsak till att Levene samhälle i Vara kommun kunde uppföra en evenemangshall. Denna studie syftar till att förklara varför invånarna i Levene ställde upp och arbetade med ett slitsamt bygge på sin Fritid. Det görs genom att sätta fokus på vilka motivationsfaktorer som motiverade de ideella arbetskrafterna. Genom kvalitativa intervjuer samlades ett material in som sedan anlyserades. Det resultatet visar är att invånarna i Levene motiverades till att ställa upp var till en börja en starkt målbild och vision samt att många var med.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull Fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på Fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på Fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på Fritids? Har föräldrar en förståelse för vad Fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på Fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts.

SyfteSyftet med undersökningen var att få en bild av flickors och pojkars läsvanor i skolår fyra på Fritiden. Frågeställningarna var: Hur ofta läser eleverna på sin Fritid? Vad läser eleverna på sin Fritid? Finns det någon skillnad mellan flickornas och pojkarnas läsning?Teori Tiden i skolan räcker inte alltid till för att bli en duktig läsare, utan eleverna måste även läsa på sin Fritid. Genom att ta del av elevernas egna läspreferenser och använda den kunskapen kan undervisningen utvecklas och anpassas för att tillmötesgå elevernas egna intressen och behov. Detta i sin tur kan leda till ett ökat läsintresse på Fritiden.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap ställt i relation till Fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi från följande frågeställningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? På vilket sätt påverkar Fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad får utanförskap och status för inverkan på ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades på en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 år och själva urvalet baserades på en blandning av kvot- och snöbollsurval. Själva studien utgick från tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och ställdes i relation till varandra.