Sökresultat:
784 Uppsatser om Fristćende grundskolor - Sida 47 av 53
NÀr finns tid för fysisk aktivitet? : skolledares syn pÄ fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om pÄverkbara och icke pÄverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, frÀmjar eller begrÀnsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans Ärskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare pÄ fem grundskolor med Ärskurs 6-9, och en bitrÀdande skolchef i en kommun i Stockholms lÀn. Intervjuerna var baserade pÄ ovan stÀllda frÄgor samt pÄ tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet pÄ elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick frÄn en fenomenologisk ansats med respondenternas berÀttelser som kÀllmaterial, berÀttelser om hur skolledare pÄ skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan pÄvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.
K2-regelverket : En studie om upplevelserna
Bakgrund:Sedan Är 2004 har BokföringsnÀmnden arbetat med det sÄ kallade K-projektet. Projektet innebÀr att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet Àr att redovisningsar-betet ska underlÀttas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprÀttar Ärsre-dovisningar och regelverket för Ärsredovisning med K2 innehÄller förenklingar som mindre företag frivilligt fÄr tillÀmpa istÀllet för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga pÄ mindre företag stÄr inför.
Serietidningar i pedagogiskt syfte : LÀrarens syn pÄ serietidningen som pedagogiskt redskap
Under vÄr utbildning har vi uppmÀrksammat att serietidningar knappt ges nÄgot utrymme alls pÄ LÀrarprogrammet. VÄr erfarenhet Àr att elever lÀser serietidningar och vi undrar om och i sÄ fall hur serietidningar anvÀnds i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lÀrare ser pÄ serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lÀrare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar anvÀnds i grundskolan och vilka attityder lÀrare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar anvÀnds i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lÀmpliga respektive olÀmpliga att anvÀnda i undervisningen.
Elever med svÄrigheter
Som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer vi att möta olika elever. MÄnga av dessa elever Àr ?vanliga? elever, medan en stor grupp Àr elever med olika svÄrigheter. Vi har under vÄr praktik trÀffat pÄ elever som Àr annorlunda, skoltrötta, svaga och brÄkiga. MÄnga av dessa elever behöver extra hjÀlp frÄn skolan, vilket de inte alltid fÄr.
Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter
SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.
?Det berör sjÀlen och hjÀrtat, och kroppen ocksÄ, det sitter ju ihop? ? En kvalitativ intervjustudie om skolkuratorers uppfattningar om barnfetma ?
Studiens syfte Àr att undersöka skolkuratorers uppfattningar av, instÀllningar till och förestÀllningar om barnfetma och barn med övervikt. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet: Hur beskriver skolkuratorerna arbetet som bedrivs omkring barn med fetma och övervikt? Vilka psykosociala konsekvenser fÄr fetma och övervikt för barn?Studien Àr en deskriptiv, kvalitativ intervjustudie. Empirin har hÀmtats genom intervjuer med sex skolkuratorer pÄ grundskolor inom Göteborgs kommun. Materialet tolkades utifrÄn tvÄ perspektiv, dels ett professionellt perspektiv och dels utifrÄn ett barn perspektiv.
EMPATITR?TTHET En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelser
Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande,
empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba
personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup
fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r
m?ngfacetterade.
Utomhuspedagogik : NÄgra lÀrares uppfattningar om utomhuspedagogik och erfarenheter av att undervisa i utomhusmiljö.
Syftet med denna studie var att undersöka lĂ€rares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick frĂ„n de fyra frĂ„gestĂ€llningarna: Hur uppfattar lĂ€rare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lĂ€rare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lĂ€rare elevers lĂ€rande i utomhusmiljö? Ăr det ett effektivt lĂ€rande som lĂ€rarna beskriver utifrĂ„n David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som metod och genomfördes pĂ„ tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de tvĂ„ andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjĂ€lp av en tematisk analys, samt utifrĂ„n David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lĂ€rarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lĂ€rarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssĂ€tt dĂ€r lĂ€randet blir konkret.
Djurterapins effekt p? ?ldre personer i v?rden : En litteratur?versikt
Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.
Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet
Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens
l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande
?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och
behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande
befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden
blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.
FörutsÀttningar för intern marknadsföring inom grundskolan 2010 : 1 + 1 = 3 Nya insikter om förhÄllandet mellan tal, lÀrare och ledning
I och med friskolereformen i början pÄ 1990-talet har förutsÀttningarna för skolor förÀndrats och konkurrensen hÄrdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har Àr avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anstÀllda leder till att kunder blir tillfredstÀllda och lojala, de som tar hand om sina anstÀllda och agerar pÄ deras idéer visar ett bÀttre resultat. DÀrför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ledningens perspektiv fÄ förstÄelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som pÄverkar den interna kommunikationen och vilka förutsÀttningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvÀgagÄngsÀtt och tillÀmpar intervjuer för att svara pÄ syftet.
Problematik med mÄlkostnadskalkylering: Hur kan en leverantör pÄverka processens förutsÀttningar?
Bakgrund och problem: MÄlkostnadskalkylering innebÀr att ett företag samarbetar med sina leverantörer för att tillgodose slutkundens önskemÄl och för att kontrollera kostnadsnivÄerna. I vÄr uppsats undersöker vi vilka kontextuella faktorer som pÄverkar leverantörernas möjlig-het till inflytande inom ramen för en mÄlkostnadskalkyleringsprocess samt hur leverantörer sjÀlva kan pÄverka processens förutsÀttningar.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för den problematik som finns kring vad som avgör hur mycket en leverantör kan pÄverka mÄlkostnadskalkylering.Metod: Vi har anvÀnt kvalitativ metod, och som en del i detta personliga intervjuer, för att kunna fÄ en bra kontakt och för att kunna förstÄ respondenten. Vid urvalet av företag utgick vi frÄn Volvo Personvagnar och tre av företagets leverantörer, Autoliv AB, Bulten AB och Finnveden Metal Structures AB, som vi har valt ut sÄ att alla inte har samma beroendestÀll-ning gentemot Volvo Personvagnar.Resultat och slutsatser: En av de kontextuella faktorer som pÄverkar leverantörers möjlighet till inflytande inom mÄlkostnadskalkylering Àr leverantörens beroendestÀllning till köparen. Ju större beroende, desto mindre gÄr att pÄverka. En annan faktor som pÄverkar Àr typen av komponent som leverantören tillverkar.
Patienters och v?rdpersonals upplevelse av postoperativ mobilisering
Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.
Alternativa verktyg för tillgÀnglighet och delaktighet : Implementering och anvÀndning av it i klassrummet
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.
Hatet mot muslimer : Islamofobi
Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Ărebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Ărebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.