Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Syfte & frågeställningar: Studiens syfte var att studera effekten på medieanvändares attityder. För att få en djupare förståelse och uppfattning om effekter på attityden så användes barnläkarfallet som ett exempel av anmälningsfall.Hur och på vilket sätt kan media komma att ha effekt på användarnas attityder?Metod & material: Studien är gjord efter en kvalitativ metod där datainsamlandet bestod av två fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utläsa att de båda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnläkarfallet. Detta trots att de båda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara källkritiska.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme.

Efter observation på fyra gym i Eskilstuna visade det sig att det saknades eller fanns begränsat med information om hur fria vikter och kabelmaskiner används. Det fanns dock instruktioner på de flesta träningsmaskinerna som förklarade hur de skulle användas. Eftersom det inte fanns tillräckligt med information om hur fria vikter och kabelmaskiner används, föreligger det en risk att personer tränar fel och skadar sig. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram intressanta och tydliga visuella instruktioner till fria vikter och kabelmaskiner för besökare på gym. För att uppnå detta har olika metoder genomförts. Arbetet har mestadels bestått av att genom två enkäter ta reda på vilka besökare på ett gym som hade störst behov av information, för att främst fånga deras intresse.

Syfte: Syftet är att analysera förutsättningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening.Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet är målet av finansiell karaktär. Den ideella föreningen är dock en organisationsform som istället har ett ideellt mål och då finns en strävan att förverkliga ett ideal istället för att ha vinst och lönsamhet som främsta mål. Det går dock inte att komma ifrån att ideella föreningar fortfarande är beroende av finansiella medel för att upprätthålla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver är tid vilket är detsamma som de ideellt arbetade och ett varumärke, som är omtyckt och leder till att människor vill engagera sig. En ideell förening står inför uppgiften, likväl som andra organisationer, att hushålla med ändliga resurser.

Hälsa och motion är något som allt fler blivit medvetna om. Motionens hälsobetydelse är idag även vetenskapligt belagd, regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och leder till bättre välbefinnande. Även företagen har uppmärksammat detta då de bland annat har introducerat en s.k. träningssubvention.En konkurrensanalys av hälsoföretag (organisationer, föreningar) i Gävleområdet anser vi vara ett ämne som ligger i tiden. Ämnet känns även aktuellt eftersom Högskolan i Gävle satsar på hälsoprofilen ?Hälsofrämjande arbetsliv?, vilken är en av forskningsprofilerna som Högskolan i Gävle ska satsa på att utveckla inom tre till fem år.

Kortfattad summering av studiens syfte, metod, resultat och analysDet övergripande syftet med detta arbete är att undersöka upplevelsen av vad regelbundnarörelseaktiviteters inslag i skoldagen och i klassrumsundervisningen kan betyda för elever,lärare och deras lär- och arbetsmiljö. Som underlag för den empiriska studien har Friskis &Svettis rörelseprojekt RÖRIS valts och därför kan denna studie också till viss del ses som enutvärdering av denna verksamhet. Det har varit en studie med en kvalitativ forskningsansatsdär data samlat in genom lärarintervjuer och elevenkäter, vars utformning har haft kvantitativainslag. Deltagarna i studien har varit lärare och elever som regelbundet använt sig avverktyget Röris. En litteraturstudie inom området har gjorts för att förstå och till viss delförklara de positiva upplevelser som lärare och elever har haft.Sammanfattningsvis visar resultaten på att både elever och lärare övervägande upplevtrörelseaktiviteternas inslag som något positivt med flera positiva effekter som följd.