Till studenter och färdiga sjuksköterskor har det lärts ut att empati och medkänsla är ett av de viktigaste verktygen i mötet med våra patienter och deras lidande. Trots detta diskuteras det väldigt sällan hur denna egenskap också gör sjuksköterskor sårbara i sitt yrke. Att traumatiska händelser och patienters lidande även kan orsaka lidande hos sjuksköterskan är nästan tabu. Det verkar förväntas av en sjuksköterska att hantera traumatiska upplevelser snabbt och utan vidare reflektioner eller diskussioner. Att lida när andra lider eller varit med om något hemskt kan kanske ses som egoistiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskans mellanmänskliga relationer påverkas av den stress som arbete med trauman och traumatiserade patienter innebär.

De flesta människor tillbringar idag en stor del av sitt liv på arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmål intas på arbetsplatsen är det av stor betydelse för individens hälsa att denna uppfyller önskemål och riktlinjer för en god och hälsosam måltid. Arbetsmåltiden är en möjlig återhämtande paus under arbetet och det är viktigt att den fyller flera viktiga funktioner både sociala och fysiologiska. Arbetsmåltidens kvalitativa helhet är angelägen för både arbetsgivare och individ då den troligtvis påverkar både prestation och arbetshälsa. Genom att prioritera attraktiva och näringsriktiga måltider på arbetet ökar förmodligen tillfredsställelsen hos de anställda.

Dilaterad kardiomyopati (DCM) är en relativt vanlig och mycket allvarlig sjukdom hos hundrasen Newfoundland. Sjudomen kännetecknas av att hjärtats kontraktionsförmåga minskar vilket leder till symtom på hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka om sjukdomen är ärftlig och, i så fall, sjukdomens arvsgång. Etthundrafemtio Newfoundlandhundar användes i studien vilka insamlats som en del av en molekylärgenetisk studie av DCM. Hundarna har genom olika metoder diagnostiserats med DCM (t ex ekokardiografi, histopatologi och kliniska symtom) och de som vid sju års ålder fortfarande var fria från symtom på DCM har betraktats som friska.

Capio Företag i Lund utför hälsokontroller och som ett led i kvalitetssäkringen jämfördes två mätmetoder för njurfunktionsundersökning i denna pilotstudie. För att undersöka metodernas potential att identifiera asymptomatiska njurfunktions-nedsättningar vid hälsoundersökningar bestämdes två serummarkörer för glomerulärfiltrationshastighet (GFR), S-Kreatinin och S-Cystatin C hos 68, subjektivt friska, personer i åldern 28-82 år.S-Cystatin C men ej S-kreatinin visade signifikant ökning med åldern och fångade således in den åldersbetingade sänkningen av GFR. Det fanns statistiskt signifikant (p.

Bakgrund och problem: Belöningssystem är ett fenomen som har sina rötter i företag där enamerikansk ledarstil utövas. Det svenska arbetslivet och den svenska ledarstilen skiljer sigavsevärt från den amerikanska. Med hänsyn till de typiska drag som finns i det svenskaarbetssättet och belöningssystemet är skillnaden mellan ett svenskt belöningssystem och dentyp av belöningssystem som används i USA betydande. Utvecklingen som sker i svenskaföretag idag är att det klassiska belöningssystemet, med rötter i amerikanska företag, blandasmed varianter av svensk ledarstil.Ett väl utformat belöningssystem kan skapa förutsättning för ett bra arbetsklimat samtarbetsglädje bland medarbetarna. Belöningsstrukturen och organisationens belöningssystemskall stämma överens med organisationens mål.

The aim of this study was to determine the prevalence of antibodies against the intracellular protozoan Encephalitozoon cuniculi in healthy pet rabbits. Encephalitozoonosis is an important differential diagnosis to ascending infection with Pasteurella multocida in the ears since a common symptom is vestibular syndrome. Samples were collected from healthy rabbits that were brought to an animal clinic in Stockholm for some kind of prophylactic procedure. The samples were analysed by an India-ink Immunoreaction test / Carbon Immunoassay. Of 106 rabbits 7 (6.6%) were seropositve.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av utomhusaktiviteter hos personer över 75 år som bor i det egna hemmet. För att besvara studiens syfte genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier var att deltagarna i studien skulle vara över 75 år, bo i det egna hemmet, ej ha kognitiva nedsättningar samt att de talade svenska. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Göra som de gjort tidigare?, ?Fysisk miljö och årstider som begränsande faktor? och ?Att vara delaktig och interagera med andra?.

I Sverige har 379 barn och ungdomar under 19 år fått en cancerdiagnos under 2012.På de arbetsplatser där personalen inte var tillräcklig informerade observerades enhögre exponering för cytostatika i patienternas urin. Arbetare vid Avdelning förOnkologi är regelbundet exponerad för de toxiska substanserna. På lång sikt innebärdetta en yrkesmässig exponering för låga doser av cytostatika. Sammanfattningsvis ärdet sannolikt att exponeringen sker via huden och inte via luft och man vet ännu inteidag konsekvenserna av cytostatika substanser i avloppsvattnet. Detta till följd av förlite forskning om vilka konsekvenser detta har för miljön.

Hjorthagen är en stadsdel som idag inrymmer 2000 invånare men i och med att området expanderar så planeras här 5000 nya bostäder, skolor, arbetsplatser och en ny idrottsanläggning. En idrottsanläggning besitter stor potential till att vara en samlingsplats för ett helt samhälle. En plats att mötas för barn och ungdomar, för deras föräldrar och mor/far- föräldrar. Aktiviteterna och deltagarna kan variera men med den gemensamma nämnaren fysisk aktivitet och samvaro. Utgångspunkten för idrottscentret i Hjorthagen är platsens förutsättningar, de två platåerna, stråken, existerande fotbollsplaner och den slående utsikten ner mot Ferdinad Bogers gasklockor.

Influensasjukdomen har en världsvid spridning varje år. Dödligheten i sjukdomen och dess följdsjukdomar är stor fr a i riskgrupper. Socialstyrelsen rekommenderar därför vaccination mot influensa av gamla och kroniskt sjuka i ?allmänna råd, vaccination mot influensa? (3) Däremot finns ingen rekommendation om vaccination av övrig befolkning förutom möjligen vid pandemier. Många arbetsgivare väljer varje år trots det att bekosta de anställdas vaccination mot influensa för att minska sjukfrånvaro.

Bakgrund: I dag har 220 miljoner människor diabetes världen över och 90 % av dessa har typ 2 diabetes. Sjukdomen föregås alltid av en insulinresistens och eftersom den har en koppling till oxidativ stress är en teori att spårämnet selen kan spela en viktig roll. Det är känt att selen har antioxidativa effekter i kroppen och tidigare djurstudier har visat att selen skulle kunna härma insulinets effekter samt öka insulinkänsligheten.Syfte: Att ta reda på om selen kan skydda mot utvecklingen av typ 2 diabetes. De frågeställningar som användes var om selensupplementering, selenintag via kosten eller selenstatus i blod kan påverka risken att utveckla typ 2 diabetes hos friska individer.Sökväg: Datainsamlingen genomfördes i den medicinska databasen PubMed med sökorden ?selenium AND diabetes mellitus type 2?.

Varje år insjuknar många människor världen över i sjukdomen diabetes mellitus och antalet insjuknande per år väntas öka. Sjukdomen är i de flesta fall kronisk och för med sig flertalet komplikationer. En av dessa komplikationer är amputation av nedre extremiteter på grund av sämre blodförsörjning. Syftet med denna studie var att beskriva hur diabetespatienter upplever sin livskvalitet efter en amputation. Studien är en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit, Beck och Hungler (2005).

Arbetet i ett fängelse är annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det är en isolerad arbetsplats med lite insyn från det övriga samhället, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fängelseanställda har högre arbetsengagemang då de upplever sin arbetsplats som rättvis, och då de får stöd från arbetsledare. Studien ämnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rättvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 15 % vilket påverkade studiens tillförlitlighet.

EN SALIG BLANDNING AV BOENDE, ARBETSPLATSER, OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH OFFENTLIGA RUM, SOM SLINGRAR SIG UPPFÖR BERGSSIDAN UTAV HORNSBRUKSGATAN. ENKLA BOXAR STAPLAS TILL SYNES HULLER OM BULLER OCH SKAPAR MÄNGDER AV SPÄNNANDE YTTRE RUM. VISSA RUM BLIR STADSRUM, VISSA BLIR MER PARKLIKA TERRASSER, OCH VISSA BLIR PRIVATA BALKONGER.FÖR ATT UNDERSTRYKA HYRESGÄSTENS PLATS I STADEN FÖRSES VARJE ENHET MED EN PERSONLIG TOUCH - VALFRITT FASADMATERIAL OCH FÄRG. JAG TROR ATT DET GER ETT MERVÄRDE ATT KUNNA PEKA OCH SÄGA ?DÄR UPPE I DEN BLÅ PLÅTFASADEN BOR JAG!?JAG SER DETTA SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT HÖGALIDSPARKEN BEBYGGS.

Fång är ett ökande problem i hästpopulationen och ett samband mellan fetma, insulinresistens och en förhöjd risk för fång har setts i ett flertal studier. Fältdiagnostiken för påvisande av insulinresistens är idag mycket begränsad och de metoder som framför allt används, mätning av fasteinsulin- och fasteglukoskoncentrationer via blodprov, har visat sig ha låg tillförlitlighet och reproducerbarhet. Behovet av en enkel och pålitlig fältdiagnostisk metod för utvärdering av insulinkänslighet hos hästar är därför stort. Studien syftade till att utvärdera ett oralt glukostoleranstest (OGT) som alternativ till dagens fältdiagnostiska metoder för detektion av insulinresistens hos häst. Genom att diagnosticera insulinresistenta hästar, samt de hästar som befinner sig i riskzonen för att utveckla insulinresistens, kan förebyggande åtgärder vidtas och en uppföljning av dessa åtgärder göras med hjälp av OGT, vilket kan leda till att hästarna på så sätt fortsättningsvis kan hållas friska. 14 kliniskt friska varmblodiga travare användes i försöket. Samtliga hästar genomgick, förutom det orala glukostoleranstestet, en euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (EHC) för kvantifiering av deras insulinkänslighet. I det orala glukostoleranstestet gavs försökshästarna glukossirap oralt i en dos på 0,2 ml/kg kroppsvikt och deras insulin- och glukossvar följdes därefter under tre timmar med provtagning varje halvtimme.