Ett stort antal kor slås idag ut innan de hunnit uppnå sin fulla mjölkproduktionspotential. En svensk ko t.ex. lever i medeltal 2,44 laktationer eller ca fem år. Detta är både ett djurvälfärdsproblem och något som kan medföra ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren. Syftet med den här litteraturstudien var att sammanställa faktorer som har visat sig påverka utslagning av mjölkkor. De främsta orsakerna till ofrivillig utslagning var nedsatt fruktsamhet (17-36,7 %), juversjukdomar (14-30 %) samt ben- och klövlidanden (3,8-16,7 %).

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig på fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger på textanalys, då den undersöker vad läroplan, skollag och övriga styrdokument säger om upprätthållandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jämföra upprätthållandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra områden som återfinns i de båda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rådande dokumenten för att tillämpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan åren 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan på en arbetsplats omräknas till nästan 10 liter ren alkohol per anställd och år. Så många som 10-20% av personalen på en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlängningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar att personer inte återfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. Utifrån frågeställningarna granskades innehåll i öppenvårdsbehandlingar som gav positiv effekt på återfallsrisken samt andra preventiva faktorer för återfall.

Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval.

Projektet är genomfört för att utvärdera om det har stor betydelse att på en arbetsplats ha tillgång till en företagssköterska ?på plats?. Studien omfattade tiden från 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet är baserat på vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militära hade för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt som genomförts på deras arbetsplats. Syftet har även varit att ta reda på om dessa individer upplevde att detta projekt påverkat deras arbetsmiljö och hälsa, och i så fall hur. Arbetsplatsen är en stor och viktig arena för hälsofrämjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetet vilket gör att det finns möjlighet att påverka ett stort antal individers hälsa genom projekt och andra typer av hälsofrämjande arbete inom denna arena. Det har även visat sig att det inte i någon större utsträckning forskats angående projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär. Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt.

Kurs/nivå: Kandidatuppsats, Enterprising and Business Development, C- nivå, 2EB00E, VT 2012Författare: Niklas Fridman & Jonas PerssonHandledare: Lena OlaisonExaminator: Richard NakamuraTitel: Employer Branding i Kina: Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?Nyckelord: Employer Branding, Human resource management, Kinesisk management. Bakgrund: Allt fler företag etablerar sig i Kina och en förutsättning för att lyckas är att rätt personal driver företaget framåt. Västerländska företag upplever att kompetensen är svår att finna och behålla inom kunskapsbaserade tjänster (knowledgework) vilket skapat problem vid etableringar i landet. Employer Branding är ett vedertaget begrepp i västvärlden som hjälper företag att attrahera personal, forskningen är inte lika utbredd i Kina och det finns ett behov för att kunna attrahera och behålla kompetent personal på plats i landet.

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna går till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vår undersökning såg vi att pedagogerna inte har några specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de känner att deras främsta uppgift är att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn på syftet och vikten av raster på skolan är att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Bakgrund: Moralisk stress innebär att en individ innehar vetskap om vad för arbetsuppgifter som bör utföras, men handlingen kan inte utföras då hinder uppstår i situationen. Individen upplever en psykologisk obalans och den moraliska stressupplevelsen kan leda till komplikationer för patienter. Biverkningar av moralisk stress är exempelvis frustration, ledsamhet och utbrändhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress.Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamling har gjorts via databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Vid analysen av insamlad data framkom tre huvudkategorier: 1.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en arbetsplats som är inriktad på individer med psykiska funktionsnedsättningar arbetar med arbetsplatsinnovationer och hur det kan relateras till arbetsmotivationen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har genomfört åtta intervjuer med sju medarbetare samt deras chef. Fokus har legat på följande kategorier: arbetsplatsen, kommunikation, motivation och innovation. Utifrån vårt syfte formade vi med hjälp av dessa kategorier en intervjuguide med semistrukturerade frågor, en för chefen och en för medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna i stora drag arbetar med omvårdnadsarbete och motiveringsarbete.

De flesta tillbringar en stor del av sitt liv på arbetet, och en stor del av den tiden arbetar vi också med andra, därför är konflikter inte ovanligt. Vi kommer i denna uppsats beskriva för läsaren hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar för att förebygga att konflikter uppstår på deras arbetsplats, faktorer som kan bidra till en harmonisk arbetsmiljö och hur dessa används i förebyggande syfte. Vår problemformulering och syfte har varit att beskriva detta utifrån butikschefernas egna erfarenheter, för att få ökad förståelse. Uppsatsen beskriver hur butikscheferna motiverar sina anställda på olika sätt, och hur de kommunicerar med de anställda för att förebygga att konflikter uppkommer på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi ville få en djupare inblick i hur våra respondenter upplevde och såg på sin egen situation. Vi intervjuade nio butikschefer inom detaljhandeln med hjälp av en intervjuguide på deras arbetsplats. Vi såg att det fanns många sätt att förebygga konflikter men det genomgående temat var att vara rak och ärlig så att uppkomsten av konflikter kunde förebyggas.

Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Bakgrund: Enligt arbetsmiljölagen bär arbetsgivaren ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket påverkar den fysiska och psykosociala hälsan hos medarbetarna. Hälsofrämjande ledarskap är ett outforskat område där få studier har gjorts vilket gör att det är svårt att förstå begreppets innebörd. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur chefer på ett företag inom finanssektorn beskriver hälsofrämjande ledarskap. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med åtta chefer på ett företag inom finanssektorn. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant för att sedan bearbetas och göra en tematisk analys av datamaterialet.