I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares Friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i Friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka Friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att:Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar.Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar Friluftsundervisningen i hög grad.Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt.För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik..

Syfte och frågeställningarStudiens övergripande syfte är att ta reda på vad som främst påverkar Friluftsundervisningen och hur mycket Friluftsundervisning lärarna i idrott och hälsa ger i grundskolan, åk 6-9.Vad anser idrott och hälsa lärarna är friluftundervisning?Vad påverkar undervisningen i friluftsliv?Vilka eventuella påverkansfaktorer har störst inverkan på mängden Friluftsundervisning?Hur tror idrott och hälsa lärarna att Friluftsundervisningen kommer förändras med tanke på den nya kursplanen?MetodVi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. Därefter intervjuades fem lärare som undervisar i idrotts och hälsa från olika skolor i grundskolans senare år (åk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning.ResultatVårt sammanställda resultat visar att de intervjuade lärarna definierar Friluftsundervisning som någon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare upplever möjligheterna att förverkliga Friluftsundervisning mot bakgrund av dess position i ämnet idrott och hälsa i den nya läroplanen Lgr 11. Med följade frågeställningar till hjälp:- Hur ser idrottslärarna på uppbyggnaden av nya kursplanen för idrott och hälsa?- Hur ser idrottslärarna på friluftslivets position i nya kursplanen för idrott och hälsa, Lgr 11 i jämförelse med Lpo 94?- Hur ser idrottslärarna på möjligheten att förverkliga Friluftsundervisning i relation till den nya kursplanen, Lgr 11?- Arbetar hela skolan tillsammans för att eleverna ska uppnå målen inom friluftsliv? MetodStudien är gjord med en kvalitativ forskningsansats för att få en ökad förståelse inom det valde området. Studie innehåller intervjumaterial från fem utvalda idrottslärare som jobbar på skolor runt om i storstockholmsområdet. Detta val är delvis strategiska då jag fick kontakt med idrottslärarna genom mina studiekamrater.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera Friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut.

The purpose of my study was to examine how teachers in physical education experience different frame factors impact on their outdoor education and their choice of didactic approach. My study is based on Lundgren´s frame factor theory and Peitersen´s didactic learning model. I have used a qualitative research method to answer my questions. I have been using semi-structured interviews to interview six PE teachers who all teach at high school level.Based on my results we see that the teachers experience teaching hours and class sizes as the frame factors that mainly affect the outdoor education. Teachers often choose to split up the outdoor activities into sequences in order to achieve better learning.

Friluftsliv täcker en stor del av det centrala innehållet i Lgr11 i ämnet idrott och hälsa. Syftet med undersökningen är att få en bild av idrottslärarnas syn på, och vision med friluftsverksamheten i skolan, hur den egentligen ser ut samt vad lärarna anser behövs för att visionerna ska uppfyllas. Frågeställningarna är därför: Hur uppfattar lärarna att Friluftsundervisningen ser ut i skolan idag? Vad är lärarnas vision av Friluftsundervisningen? Vad behövs enligt lärarna göras för att visionerna ska uppfyllas?Undersökningen har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som arbetar på högstadiet. Dessa har sedan transkriberats och analyserats.

Studier visar att utomhusvistelse och naturupplevelser gör barn och ungdomar friskare (Grahn et al., 1997; Fjørtoft & Gundersen 2007; Söderström & Blennow, 1998). Samtidigt menar andra studier att utomhusvistelse i form av friluftsliv i grundskolan bedrivs i en mycket begränsad grad samt att lärare i idrott och hälsa och idrottslärarutbildare har skilda uppfattningar kring hur ämnet ska undervisas (Backman, 2004a; Backman, 2010; Svenning, 2001).Syftet med denna studie är att ta reda på om friluftsliv i grundskolan bedrivs så lite som forskningen menar och i så fall finna orsaker och samband till detta samt hitta förslag på hur en god Friluftsundervisning kan genomföras i skolan.I denna kvalitativa studie, som har en hermeneutisk ansats, ingår fem stycken informanter som har intervjuats om deras uppfattningar kring friluftsliv i skolan. Resultatet visar att lärare bedriver friluftsliv i väldigt olika utsträckningar och i olika former samt att lärarna på sina respektive idrottslärarutbildningar fått en storskalig utbildning i friluftsliv, med fokus på friluftstekniker och friluftsidrotter, som är svår att genomföra i skolans värld. Det har också uppdagats att ämnesintegrering och delat ansvar mellan flera lärare är en klar förutsättning för att bedriva friluftsliv i skolan..

AimThe aim of this interview study was to examine how PE teachers related to factors (ramfaktorer) affecting the implementation of outdoor recreation in school.MethodWe conducted a qualitative interview study with six PE teachers in the Stockholm area. These were selected after all the PE teachers in Stockholm were contacted via e-mail. In the e-mail they declared the number of outdoordays (friluftsdagar) conducted at their school, for grades four, five and six. The selection was carried out in that we chose the PE teachers who declared the most and least number of outdoor days. After the transcription of the interviews we divided the teachers in to two groups, based on the width of outdoor activities in their teaching.

AimOur aim with this study was to examine how outdoor education is designed and experienced in three upper (senior) levels of compulsory school in Stockholm, and to compare it with the Norwegian equivalence.MethodOur method has been interviews with ten teachers, of whom six are Swedish teachers and four are Norwegian teachers. Two Swedish teachers are teaching in other subjects than Physical Education, four are teachers in Physical Education, two are teachers in Norway in Physical Education at and two are teachers in Norway at university level. Questionnaires were used to examine the Swedish pupils? attitudes towards outdoor education. 90 questionnaires were delivered, and 70 answered them.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna Friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen? MetodVi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen elev har ingått. ResultatDe intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de rullstolsburna eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda.

Syfte och frågeställningarI den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer.Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya Friluftsundervisningen?MetodLärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya Friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater.ResultatResultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring.Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans Friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning.SlutsatsSlusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och på fritiden.? Hur är elevernas inställning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan?? Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv från sin uppväxt, fritid och skolgång?? Finns det något samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppväxt och inställningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan?MetodVi har i denna studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en generaliserbar bild av vårt urval och för att kunna utföra statistiska beräkningar. Vi använde en enkät som behandlade frågor om elevernas erfarenheter, upplevelser och inställning till friluftsliv. Enkäten delades ut till 225 elever som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, fördelade på två gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm.ResultatResultatet av denna studie visar att eleverna överlag är positivt inställda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser från det friluftsliv de har utövat. Några skillnader mellan män och kvinnor hittades inte.

I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkar idrottslärares val av undervisning i momentet friluftsliv och utevistelse. Med faktorer menas idrottslärares habitus, den egna definitionen av friluftsliv samt de förutsättningar och begränsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha läst Naturvårdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens påverkan på kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framväxten av ett mer hållbart samhälle. Denna studie lyfter fram friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka Friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.