Forskningen syftar att underlätta för journalister att starta upp en frilansverksamhet. Vilka faktorer har Frilansjournalister gemensamt? Sex stycken djupintervjuer har utförts med Frilansjournalister. Det finns ett flertal olika faktorer och kunskaper som utgör en bra frilansare. ? Entreprenörsmässigt företagande, ? Selektivt nätverkande, ? En kombination av bred och djup kompetens, ? God planering och framförhållning, ? En bra drivkraft, att inte ge upp samt ? Den enskilt mest viktiga faktorn att vara trovärdig och pålitlig uppdragstagare.

Titel ?Det sitter i ryggmärgen? ? En kvalitativ studie av bloggande FrilansjournalisterFörfattare Caroline Hanner & Rebecca JohanssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2012Handledare Nicklas HåkanssonUppdragsgivare Ulrika Hedman, JMGSidantal 46 sidor (exklusive bilaga)Antal ord 17 584 ordSyfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur frilansande journalister som bloggar resonerar kring sitt bloggande i förhållande till sin journalistroll.Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie har visat att dessa Frilansjournalister bloggar för att marknadsföra sig själva, kunna påverka, hålla sig uppdaterade, det är ett fritt medium, kunna interagera med sinaläsare samt att de finner det roligt. De tycker att de pressetiska reglerna ska och bör appliceras på bloggen. Detta för att ha förtroende hos läsarna. Dock är de motsägelsefulla i sina svar, och faktorer som tidspress och liknande gör att det inte alltid tycks vara lika lätt och självklart i praktiken.

Det är väl känt att mediebranschen befinner sig i en tid av förändring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sämre, och såväl frilansarvodena som andelen fasta anställda har minskat. När journalistiken inte betalar sig, kan Frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr är en variant på sådana.  Syftet med vår studie var att ta reda på vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrågade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.

Forskningens centrala frågeställning är: Hur ser arbetsförhållandena ut för svenska Frilansjournalister som bor och tjänstgör utomlands? Syftet har varit att utreda hur de svenska Frilansjournalisterna i utlandet själva ser på sitt arbete och sina arbetsförhållanden. Alltifrån löner och arbetstider till arbetsmiljö och pressfrihet diskuteras.Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra svenska Frilansjournalister som tjänstgör utomlands. En som tjänstgör i Mellanöstern, en i Indien, en i Frankrike och en i Finland. Det har varit en jämn könsfördelning av de tillfrågade.

Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser Frilansjournalister på frihet och/eller ?journalistiskfrihet? och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ?Journalistiskfrihet? är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för Frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande Frilansjournalisteroch tre ?inköpare? av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet Frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill Frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har.

Vi har gjort en undersökning av Frilansjournalisters marknadsföring av sig själva. Ämnesvalet låg nära till hands, eftersom vi båda har en bakgrund på medie- och journalistinstitutioner. Vi har sett och hört hur tiderna har blivit kärvare i mediebranschen i stort och ville veta hur det förhöll sig på frilansmarknaden. Vi har utgått från Henrik Ugglas teorier om varumärkets funktioner samt Evert Gummessons så kallade 30R inom relationsmarknadsföring. Som forskningsstrategi använde vi oss av fallstudier, med semistrukturerade, personliga intervjuer som undersökningsmetod.

Journalistiken går en dyster framtid till mötes. Det är vad som framkommer i en stor del av den litteratur som riktar sig till journalister och journaliststudenter. Huvudparten av forskningen om journalisters framtid rör de som har en fast anställning vid ett medieföretag. Den här studien undersöker hur de frilansande journalisterna ser på sitt arbete i dag och vad de tror om framtidens utmaningar, utifrån de aspekter som beskrivs i litteraturen. Genom en enkätundersökning har Frilansjournalister besvarat i vilken mån de håller med om de påståenden som finns i litteraturen.