Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mĂ„l och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest anvĂ€ndes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bĂ€ttre kapacitet pĂ„ vissa exekutiva funktioner Ă€n spelarna frĂ„n division 1.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Bakgrund: Evidens finns för att trÀning inriktad pÄ neuromuskulÀr kontroll, styrka och medvetenhet kan minska antalet skador i nedre extremitet hos fotbollsspelare. Brister i rörelsekontroll skulle kunna predisponera för smÀrta, dysfunktion och skador och vara en orsak till skaderecidiv. Syfte: Att studera rörelsekontroll hos unga manliga fotbollsspelare före och efter en trÀningsintervention pÄ elva veckor med sÀrskilt fokus pÄ lÀndrygg, bÀcken och höftregion. Metod: Tjugo unga elitsatsande fotbollsspelare ingick i studien. Screeninginstrumentet The Matrix Movement and Performance Screen (MPS) anvÀndes för att mÀta spelarnas rörelsekontroll före och efter en trÀningsintervention pÄ 11 veckor.

Syftet med studien var att undersöka fotbollsspelares upplevelser av visualisering, fotbollsspelares upplevelser av self-talk och om det finns nÄgot samband mellan deras upplevelser av visualisering och self-talk. I studien deltog tio manliga fotbollsspelare i Sverige med en medelÄlder pÄ 23 Är (SD = 4.029). Resultatet frÄn undersökningen analyserades kvalitativt. Resultatet visade att nio av tio spelare anvÀnde sig av visualisering. Fotbollsspelarna upplevde bÄde frivillig och ofrivillig visualisering.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet var att undersöka frekvensstegen som trĂ€ningsmetod för fotbollsspelare i avsikt att öka snabbhet i vĂ€ndningar och agility dĂ„ dessa förmĂ„gor Ă€r mycket viktiga för en spelare under en fotbollsmatch.FrĂ„gestĂ€llningar:Ökar trĂ€ning med frekvensstege spelarnas agility?FörbĂ€ttrar trĂ€ning med frekvensstege spelarnas förmĂ„ga att Ă€ndra riktning i hög hastighet?MetodFör att besvara frĂ„gestĂ€llningarna valdes en experimentell, kvantitativ studie med Test-Retest som insamlingsmetod. I studien deltog bĂ„de en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Försöksgruppen var ett damfotbollslag, Ă„lder 18.8±1.9  Är och de var 12 deltagare. Kontrollgruppen var ett damfotbollslag, Ă„lder 17.8±0.8 och var 6 deltagare.Undersökningen pĂ„gick under 7 veckor och vid totalt 12 tillfĂ€llen.

Fotboll Àr en högintensiv idrott med stor risk för skador pÄ frÀmst nedre extremitet. Skaderisken Àr som störst under försÀsongen, dÄ frÀmst i form av överbelastningsskador. Medial tibial stress syndrome (MTSS) Àr en relativt vanlig överbelastningsskada. MTSS definieras som smÀrta lÀngs den posteriomediala tibia kanten som uppstÄr under aktivitet och ömmar vid palpation. De flesta sjukgymnastiska ÄtgÀrder som anvÀnds mot MTSS idag saknar evidens.

Ingen vet den exakta siffran, men varje Är uppskattas tusentals unga afrikanska fotbollsspelare korsa Medelhavet med drömmar om ett vÀlbetalt proffskontrakt i Europa. Att hitta billiga talanger i Afrika har blivit en affÀrsidé för klubbar, scouter och agenter. Men för de allra flesta spelarna blir drömmen aldrig verklighet..

Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i Äldrarna 13 och 16 Är? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav stÀller spelare pÄ ledare? - Vilka krav stÀller ledare pÄ spelare? - Vilka vÀrden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 Är, och deras ledare i tvÄ breddföreningar i Helsingborg och Lund, i SkÄne. Materialet analyseras utifrÄn teorier om mÀnniskors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrÄn Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmÄlet som Àr ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

Idrottsjuridiken Àr ett underutvecklat rÀttsomrÄde i Sverige och inom ÀmnesomrÄdet finns mÀngder av frÄgor som behöver analyseras ytterligare. En sÄdan frÄga Àr omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrÀttsliga rÀttigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp pÄ arbetsmarknaden som i mÄnga avseenden skiljer sig frÄn normen av ?vanliga? anstÀllda. NÄgon svensk rÀttspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

SammanfattningOlika fÀlttest Àr flitigt anvÀnda för att utvÀrdera fotbollsspelares fysiska uthÄllighet, dÀribland Yo-Yo Intermittent Recovery Level 1 (Yo-Yo IR1) och Coopers löptest. Ytterst lite Àr dock kÀnt om Coopertestets lÀmplighet som mÀtmetod i en sport med intermittent arbete som fotboll. Syftet med denna studie var att undersöka prestation i Coopertestet i förhÄllande till Yo-Yo IR1 testet hos fotbollsspelare pÄ olika tÀvlingsnivÄer. Under försÀsongen testades 19 manliga fotbollsspelare (23 ± 4 Är, 181 ± 9 cm, 77 ± 9 kg) frÄn svensk division 1 (hög-nivÄ, n=5), division 3 (mellan-nivÄ, n=6) och division 5 (lÄg-nivÄ, n=8). Coopertestet bestÄr av oavbruten löpning sÄ lÄngt som möjligt under 12 minuter pÄ löparbana.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-Äriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp frÄn tipselit: Att leva med tipselit, trÀnaren, syn pÄ sig sjÀlv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet pÄvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen dÀrav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemÄl om en trÀnare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med.

Syfte och frÄgestÀllningarUndersökningens syfte Àr att nÄ en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. UtifrÄn intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande mÀn sett utifrÄn hegemonisk maskulinitet.FrÄgestÀllningar:Vad Àr utmÀrkande för den kultur som rÄder i manliga fotbollslag?Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika Äldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrÄn tvÄ huvudkategorier,fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive tvÄ underkategorier.ResultatFotboll Àr överlag maskulint prÀglat, en typisk fotbollsspelare Àr tuff och cool.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utlÀndsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrÄn Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utlÀndsk bakgrund och majoriteten hade förÀldrar sominte var födda i Europa. NÀstan samtliga respondenter berÀttade att de bodde i segregeradeomrÄden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men Àven en annan faktor var att de via den utökade trÀningsmÀngden i skolan kundeförbÀttra sina förutsÀttningar att lyckas som fotbollsspelare.

Bakgrund: Det Àr viktigt att kliniskt kunna avgöra om idrottaren Àr tillrÀckligt rehabiliterad för att ÄtergÄ till full trÀning och matchspel eftersom otillrÀcklig rehabilitering Àr den största riskfaktorn för Äterskada i hamstrings. DÀrför skulle ett test med enkel utrustning behöva komplettera den kliniska undersökningen.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilket samband som finns mellan genomförandet av Nordic hamstring strength test och Asklings hamstring test utifrÄn skattning av smÀrta och obehag i samband med testen. Huruvida deltagarnas tilltro till att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch pÄverkas efter testerna samt att beskriva obehag och smÀrta efter testerna för spelare som varit skadad eller inte under senaste sex mÄnaderna.Metod: 22 fotbollsspelare fick skatta sin tilltro till sin egen förmÄga att prestera sitt yttersta i en 90 min fotbollsmatch samt skatta obehag och smÀrta med VAS i samband med testerna. Hamstring Outcome Score anvÀndes för att fÄ en helhetssyn av deltagarnas funktion och skadehistoria kring hamstring. Spearman?s rho och Wilcoxon?s teckenrang test anvÀndes för att analysera resultatet.Resultat: Korrelationen mellan Asklings hamstring test och Nordic hamstring strength test var moderat (0,4-0,6) dock signifikant pÄ <0,05.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att genom en tvÀrsnittsstudie ta reda pÄ om det fanns asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos skadefria kvinnliga fotbollsspelare gÀllande sagittal knÀlaxitet. FrÄgestÀllningar i studien var: Hur stor Àr den anteriora och posteriora knÀlaxiteten i dominant respektive icke-dominant ben uppmÀtt med KT-1000 vid belastningar pÄ 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Föreligger det nÄgon sidoskillnad mellan dominant och icke-dominant ben gÀllande knÀlaxitet uppmÀtt med KT-1000 vid anteriora och posteriora belastningar pÄ 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Hur stor andel av deltagarna uppvisar en sidoskillnad av sagittal knÀlaxitet pÄ ? 2 mm respektive ? 3 mm uppmÀtt med KT-1000 och hur Àr frekvensen fördelad mellan dominant och icke-dominant ben hos dessa?Metod: För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomfördes en tvÀrsnittsstudie dÀr 56 kvinnliga fotbollsspelare inom division 1-2 deltog. Samtliga deltagare var ? 18 Är, skadefria och hade spelat fotboll i minst 5 Är.