Jag har valt att placera operan i Frihamnen för jag tror att det är bra för stadens utveckling att flytta ut viktiga byggnader så att innerstaden får växa ochde nya bostadsområderna får en egen, attraktiv karaktär. Operan skulle bli en samlingplats och knutpunkt för den nya värtastaden och skapa ett flöde fråninnerstan till Frihamnen, vilket skulle gynna verksamheter i området och leda till en blandning av bostäder och olika verksamheter..

Frihamnen är ett mycket centralt beläget, gammalt handelshamnsområde, i Göteborg, som angränsar Hisingen i norr och Göta älv i söder. Området var en gång i tiden sveriges största och enda oceanhamn. När varvskrisen slog till under 70-talet drabbades Frihamnen hårt, likt många andra hamnar. Varvet och hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som frigjordes för andra ändamål. Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och området har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats.

Frihamnen är ett mycket centralt beläget, gammalt handelshamnsområde, i Göteborg, som angränsar Hisingen i norr och Göta älv i söder. Området var en gång i tiden sveriges största och enda oceanhamn. När varvskrisen slog till under 70-talet drabbades Frihamnen hårt, likt många andra hamnar. Varvet och hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som frigjordes för andra ändamål. Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och området har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats. Idag är Frihamnen en del av Göteborgs Stads utvecklingsområde Centrala Älvstaden, vilket är det gemensamma namnet för Norra Älvstranden och Södra Älvstranden. Arbetet med Frihamnen är i dagsläget i ett undersökande stadie och inga konkreta planer har ännu arbetats fram..

Nytt operahus på Frihamnspiren blir en ny attraktionspunkt för den framtida stadsdelen. Byggnaden skapar ett eget skärgårdslandskap längst ut på piren och möjliggör för kollektiv båttrafik, gästhamn samt en ny park. Den arkitektoniska idén baseras på den dominanta gatan som ger piren en tydlig riktning och drar människor till platsen. Genom att att låta stråket förlängas genom byggnaden och avslutas i en stor foajé, skapas ett naturligt flöde genom byggnadens offentliga del. Foajén erbjuder bland annat en fantastisk utsikt mot havet..

En brandstation ställer specifika krav på funktionalitet och flöden - som i det här examensarbetet har fått generera rumsligheter och arkitektoniska händelser. Brandbilarna står uppradade i ett stort och rymligt garage. Ljuset flödar in genom portarna och det stora glastaket. Om hundrafemtio år kanske det inryms en konsthall här istället - så som i Magasin 3 en bit bort..

Projektets ide är främst att göra byggnaden till en spektakulär och funktionell upplevelse förbesökarna. Varför är detta förslag den bästaför den här platsen? För att den är intressant och blir som ett märke och symbol för Stockholm som Sydneyoperan är för Australien. Dessutom kopplar den till omgivningen med sitt reflekterande fasad och den skapar en ny och spännande inre miljö för besökarna. När man har ett så stort program som detta projekt har bör man ta chansen att skapa att skapa monumentala rum och intresseväckande former.

I denna rapport presenteras olika koncept på hur utformningen av hållare till baklyktor kan se ut. Arbetet är ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mängd olika lösningar har utarbetats där det till slut uppenbarats fyra olika koncept på lösningar. Dessa olika lösningar har vägts mot varandra utifrån den metod som använts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept där tanken bakom lösningen är att utforma en kapsel som efterliknar det formspråk som finns på framlyktorna på lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att få fler lyktor..

Förslag till en ny operahus.

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna.

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser är en viktig förutsättning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrån en så kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna på Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta älv har för integreringen av och mellan dessa områden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebär att analysen fokuserar på relationerna mellan rummen och inte på rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar även teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vägledning genom studien ges här en läshänvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver områdets historik och förutsättningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax..

Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer. En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer. En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Kandidatprojekt Arkitektur, Arkitekturskolan KTH 2011. Ny Opera i Stockholm..