With a hermeneutical method using narratology this thesis is interpreting the auteure Lars von Trier´s discussed movie Antichrist. On one hand within the limits of the hermeneutic Paul Riceours analysis of structure is used to reconstruct the narrative of the film out of the different part of discourses that I have construed in my first reading to find out a deeper comprehension of the relation between the characters and their relations to the different discourses. On the other hand the discourses which extracts out of His and Hers actions and statements are related to the clues that I´ve found out from interviews with von Trier regarding Antichrist where he, among other things, touches upon philosophical work of Friedrich Nietzsche and his own disregard about protestantism and religion. All in all this first phase of interpretation is termed the different horizons which I finally interprete and coalesce with my subjects comprehension on a metadiegetic and meta-metadiegetic level. By this a ?fusion of horizons? in the sense of Hans-Georg Gadamer can take place, which directly leads into the big scene of Relevations.

This thesis deals with the cultural efforts of the Swedish labour movement during the periodof 1917-1939. It aims to examine the similarities and differences between social democratsand communists in their approach towards culture.My theoretical guidelines are the dialectic and materialistic view on history as set forth byKarl Marx and Friedrich Engels.I have examined some important individuals in the cultural debate within the Swedish labourmovement, such as Ture Nerman and Arthur Engberg, and I also briefly outline the debate inthe Soviet Union from the classics of Lenin and Stalin.I have found that the social democrats were mainly concerned with a democratic distributionof the existing bourgeois culture rather than working for the creation of a new proletarianculture; the communists on the other hand made considerable efforts to benefit the workers'own culture based on class struggle, but failed to threaten the social democratic ideologicalhegemony among the Swedish working class..

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

This study, a narrative analysis of it, deals with the term, home, its importance and the use of it by Child welfare investigators in the city of Malmö between the years 1930-1936. Commonly used and acknowledged, home stood for security and order while the term, street, had just the opposite meaning. Living in the countryside symbolized health and sensibility, while city life was considered to be cramped, dirty and immoral. The responsibility of achieving the liberals and conservatives ideal of a sunny, clean and orderly home was given to the woman of the house, as was the task of keeping the home morally correct, and providing the necessary atmosphere for proper upbringing of the children. Consequently, the basis of theory, using Karl Marx and Friedrich Engels in regards to the conflicts between the upper and lower classes, and even theories of Jane Lewis of woman´s connection to home and family, have been the grounds for the study.

Det här arbetet behandlar en del av Carl Friedrich Gauss livsverk. En historisk bakgrund om vetenskap ges från Euklides Elementa och om vetenskap från 1500?1800-talet. En inblick i Gauss barndom och ungdom samt hans liv och skolning,och vidare hans universitetstid beskrivs där fokus läggs på en 17-sidors regelbunden månghörning Gauss konstruerade utifrån Euklides teorier i Elementa. Gauss doktorsavhandling om Algebrans fundamentalsats från 1799 och dess bevis gås igenom.

Min analys av verket Listening har fått mig uppmärksam på det jag kallar "vita fältet" i Peter Fries konstverksamhet. Detta är för mig ett abstrakt fält som förekommer allt mer uteslutande i alla Fries verk från 1990-talet fram till idag. Betydelsen av det "vita fältets" allt mer dominerande plats i verket har i min mening förändrat betydelsen av Fries verk som en helhet, dock på olika sätt för olika betraktare under de olika tider de har förekommit. Fries verk har ofta analyserats genom referenser till landskapsmåleri från olika tidsepoker under konsthistorien.Jag vill med min undersökning av detta abstrakta fält visa hur det har tagits upp av konstkritiker och skribenter, men även förmedla en syn på Fries konst vilken inte har landskapsmåleriet som utgångspunkt..

I uppsatsen gör jag en studie av den polsk-judiske författaren Bruno Schulz (1892-1942) essä ?Mityzacja rzeczywisto?ci? (Mytologiseringen av verkligheten) från 1936. Genom att dels göra en grundlig genomgång av essäns innehåll, och dels placera essän mot olika texter och uppfattningar, framkallar jag läsarter som både lyfter fram centrala föreställningar och sätter dem i nytt ljus. Bland annat visar jag på vilket sätt Friedrich Schlegels programskrift ?Rede über die Mythologie? (Tal om mytologin) kan användas för att läsa och bättre förstå Schulz föreställningar om och kopplingar mellan språk, verklighet, ursprung och myt.

Hur gör jag när jag ska interpretera barockmusik? För att undersöka hur jag kan komma fram till en stilistiskt korrekt men personlig tolkning har jag valt att arbeta med en för mig okänd kantat av Georg Friedrich Händel, ?Nice, che fa? che pensa?? (HWV 138). För att kunna göra en stilistisk interpretation har jag läst litteratur om barockinterpretation. Jag har även tagit hjälp av tre olika lärare: sångpedagogen och barocksångerskan Emma Rönnlund, cembalisten Lars Sjöstedt och regissören Kjell-Peder Johanson. Syftet med arbetet är att lära mig hur jag ska tolka en barockkantat och överföra den till en klingande interpretation med personlig undertext.

Syftet med mitt arbete är att arrangera om två operaarior till metal och spela in både originalversioner och metalversioner för att sedan kunna jämföra dem med varandra. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: " Hur ska jag kunna skriva om två operaarior till trovärdiga metallåtar, utan att bruka allt för mycket våld på originalen?", "vilka skillnader gör jag i min sångteknik och interpretation, om jag ens gör några, i de klassiska versionerna jämfört med metalversionerna?", "vad är det för skillnader och likheter mellan de klassiska förlagorna och metalversionerna?" och "vilka val gör jag i arrangeringen och varför?".Ariorna som jag har valt att arrangera om är Dido's Lament ur operan Dido and Aeneas av Henry Purcell och Svegliatevi nel core ur operan Giulio Cesare in Egitto av Georg Friedrich Händel. Den konstnärliga delen av mitt arbete har bestått av fyra delar; en inspelning av de klassiska versionerna av ariorna, själva omarrangeringsprocessen från klassiskt till metal, inspelningen av metalversionerna och jämförelsen mellan de klassiska versionerna och metalversionerna. Projektet visade att det sällan blir som man har tänkt sig och jag reflekterar även kring hur det kom sig att de förväntade skillnaderna i min sångteknik från klassiskt till metal aldrig riktigt uppstod, men att interpretationen var annorlunda i de olika versionerna.

The thesis examines the nineteenth century German philosopher and philologist Friedrich Nietzsche?s early notion of how a word is generated in the process of perception. It does so by looking at the ?metaphorical transitions? Nietzsche talks about in the essay ?Über Wahrheit und Lu?ge im außermoralischen Sinne? (?On Truth and Lie in an Extra-MoralSense?). According to the relevant passage in ?On Truth and Lie?? an image is first created as a metaphor for a stimulus and a word is then created as a metaphor for the image.

The aim of this essay is to discuss the meaning of the human and its possible overcoming in Friedrich Nietzsche?s doctrine of the eternal recurrence of the same, with Martin Heidegger?s readings of Nietzsche as point of departure.According to Heidegger, Nietzsche?s doctrine of the eternal recurrence of the same represents the end of occidental metaphysical thinking. The thought concludes a thinking of being as the presence of beings, where the original question of being was never developed out of its own ground.But at the heart of this interpretation, often considered ?violent?, lies the question of whether man is able to think being out of his finitude. This is the question I will unfold, through a reading of Nietzsche?s thought of the eternal recurrence of the same, as it is presented in his Thus spoke Zarathustra, as an attempt to think beings in their being beyond a ?humanization? of them, expressed in transcendental aims, purposes and categories.

In this paper I make an analysis of the play Järnbörd (By burning Iron) written by the swedish author Magnus Dahlström. In this play all the characters has committed horrible crimes wich they easily describes the violence. The starting-point of my analysis is the text itself and not any stage-setting. The reason for this is that I find it interesting to see what can be found in the text only. I investigate if the language itself can tell something.Furthermore I discuss Magnus Dahlström´s literary language and if he has any distinguishing quality, and if so what it may be.

This essay describes my work as a director in a specialized orientation within psychodrama, surrealistic psychodrama. Using the language and performance techniques of theater and under the guidance of a director, psychodrama creates an improvised narrative or story. The essay describes several dramas I have directed, reflecting on my actions and choices as a director and group leader. I examine whether my working method has allowed me to be spontaneous and creative, which I believe the example of "The dangerous bear" demonstrates. The process enabled me to establish trust and receptivity so that a newly constituted group dared to investigate conflicts in symbolic ways associated with illness and death.

Bakgrund:Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996).Syfte:Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen.

This essay describes my work as a director in a specialized orientation within psychodrama, surrealistic psychodrama. Using the language and performance techniques of theater and under the guidance of a director, psychodrama creates an improvised narrative or story. The essay describes several dramas I have directed, reflecting on my actions and choices as a director and group leader. I examine whether my working method has allowed me to be spontaneous and creative, which I believe the example of "The dangerous bear" demonstrates. The process enabled me to establish trust and receptivity so that a newly constituted group dared to investigate conflicts in symbolic ways associated with illness and death.