Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgångspunkt i en begreppsvärld långt från möbler, i detta fall Darwins utvecklingslära om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnärligt förhållningssätt, att ge mig in i någonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bästa möjliga förutsättningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag använt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen är att skapa en mer sympatisk värld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. Låta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den.

Vi är intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om både pedagoger och barn hade någon uppfattning om varför läsning kan vara av betydelse. Därför ville vi ta reda på pedagogers och barns syn på läsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. Vår studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna använde barnboken främst som ett verktyg i förskolan för att främja barnets kunskapsutveckling som exempelvis språket, fantasin och faktakunskaper.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder.

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work.

Att drabbas av bröstcancer är en omtumlande händelse i livet. Religion och andlighet har visat sig spela en viktig roll hos dessa kvinnor. Det är viktigt att förstå skillnader mellan religion och andlighet och att de båda inte hör ihop, utan kan upplevas fria från varandra. Syftet var att belysa betydelsen av andlighet och religion hos kvinnor med bröstcancer. Studien är gjord som en litteraturstudie baserad på empiriska studier där totalt elva vetenskapliga artiklar har granskats.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Religionsfriheten är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Religionen har funnits länge och individerna har kunnat identifiera sig själva med att vara en del av den grupp de tillhör. Eftersom religionsfriheten är grundlagsskyddad i Sverige är det viktigt att individerna är fria i sin religionsutövning och inte stöter på motstånd som inte är skyddad i lag. Jag har valt att beakta hur religionsfriheten är i det svenska arbetslivet samt i vissa EU-länder. Har också riktat blicken mot Europakonventionens artiklar och iakttagit hur de har påverkat EU-ländernas hantering av religionsfriheten.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Falska minnen är antingen ett minne av en händelse som aldrig inträffat eller att minnet inte överrensstämmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstänkta oskyldiga gärningsmän. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakåtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav två av versionerna visade en stöld. Därefter besvarade deltagarna ett minnestest bestående av fri återgivning, stödd återgivning, igenkänning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt.