Flygbranschen har genomgått stora förändringar de senaste åren i och med avregleringen i början på 1990-talet. Avregleringen gav upphov till lägre ?entry-barriers? till marknaden, vilket då blev startskottet för lågprisbolagen att komma in och konkurrera med flaggbolagen. Denna nya konkurrenssituation har påverkat flaggbolagen, vilka måste anpassa sina affärsstrategier för att kunna möta den ökade konkurrensen. Syftet med uppsatsen är att kartlägga flaggbolagens agerande på marknaden efter avregleringen samt att identifiera deras affärsstrategier idag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag.

Det är framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det är framför allt de som samtidigt i högst utsträckning lämnar de andra äldre gratistidningarna för den nya. 10-20 åringarna tenderar att bli mer nyfikna på kvällstidningarna och vi kan se att en ökad läsning av dessa uppstått. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte är något direkt hot mot en kvällstidning, snarare ett komplement, medan andra gratistidningar får känna av högre konkurrens..

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Denna uppsats visar, med en kvantitativ undersökningsmetod, hur försäljningen hos Telenor Sveriges butiker påverkades beroende på om butikerna var placerade i kluster eller inte, i gatuläge eller gallerior, samt med hänsyn till vilka konkurrenter som fanns i närheten. Studiens slutsats tyder överlag på att det, för försäljningen, var bäst att finnas i ett kluster, helst i kombination med en butiksplacering i en galleria..

Bankmarknaderna är inne i en förändringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta ställer nya krav på små retailbanker och de måste hitta nya sätt att skapa relationer med kunderna. Studien jämför fyra små nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de står inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..

SammanfattningTitel:Drivkrafter och strategier hos fristående mikroföretag i den svenskafastighetsmäklarbranschenNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Lovisa Hidesten & Mathilda LarssonHandledare:Jonas KågströmDatum:2014 - majSyfte:Syftet med vår forskning är att söka förståelse för hur fristående mikroföretag överlever påen konkurrensutsatt och snabbt växande bostadsmarknad.Metod:Denna studie bygger på en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt samlades 95 enkäterin, vars svar analyserades med hjälp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys.Resultat & slutsats:Undersökningens resultat visar att den främsta drivkraften hosmikroföretagarna är friheten och möjligheten att sätta egna villkor/bestämma själv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, Fastighetsbyrån, ochmikroföretagens främsta konkurrensmedel ansåg de själva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. Gällande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgång.Förslag till fortsatt forskning:Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstå deras situation mer på djupet. Vidareforskning skulle även kunna beakta andra branscher än fastighetsmäklarbranschen.Uppsatsens bidrag:Till ämnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstå varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förståelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier på en konkurrensutsatt marknad.Nyckelord:Fastighetsförmedling, fastighetsmäklare, fristående företag, mikroföretag, konkurrens,drivkraft, strategi, överlevnad.

Abstrakt                                                                                             Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna.

Olika typer av företagssammanslagningar är i dag en vanlig företeelse på den europeiska marknaden och betraktas i många fall som ett led i företagens utveckling av sin verksamhet. Företag som är verksamma i EU uppmuntras att etablera sig på nya marknader och utvidga sin verksamhet till nya medlemsstater för konsumenternas största möjliga urval av såväl varor som tjänster. En förutsättning för upprätthållandet av gränsöverskridande handel och en Fri konkurrens mellan EU:s medlemsländer är gemensamma regler som styr företagens och individers agerande.Konkurrensrättens betydelse har ökat de senaste årtionden, och fokus ligger idag på de regler som bekämpar konkurrensbegränsningar av olika former. Inom EU är den gemensamma konkurrensrätten det grundläggande rättssystemet, med betydelsefulla influenser från konkurrenslagstiftningen i USA. De huvudsakliga bestämmelserna i EU återfinns i artiklarna 101 och 102 FEUF, vilka förbjuder konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning.En företagskoncentration uppstår genom en sammanslagning av två eller flera företag men kan även uppstå genom partiella förvärv.

Företag upplever idag en allt hårdare internationell konkurrens och därmed ökande krav på att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. Då Sverige och många andra industrialiserade länder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjälp av pris, har tillgång till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Även staten är beroende av ett framgångsrikt näringsliv som genererar skatteintäkter vilket är en förutsättning för fortsatt välfärd. Den internationella konkurrensen utgör således ett hot inte bara för det svenska näringslivet utan även för samhället, välfärden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjälpas åt och därför har staten utarbetat strategier för att uppmärksamma företag och organisationer på vikten av kunskap och kompetensutveckling.

Syfte: De ökade intresset för fastighetssektorn under de senaste åren har medfört högre priser och en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen leder till att allt fler allmännyttiga bostadsbolag väljer att lägga ut delar eller hela verksamheten på entreprenad. Att kunna stå emot konkurrens från andra företag på marknaden anses vara nyckeln till överlevnad och fortsatt utveckling för företag i dagens samhälle. I denna uppsats fokuserar vi på hur arbetet med kundrelationer kan utgöra en betydande del i denna verksamhet. Uppsatsens syfte är att undersöka hur en bra kundrelation skapas, utvecklas, bevaras och avvecklas samt att analysera om och hur arbetet med kundrelationer skiljer sig mellan olika fastighetsföretag.

Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar beträffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbättra regelsystemet för att bättre uppnå syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I båda direktiven har det tillkommit bestämmelser om användningen av ramavtal samt bestämmelser om de båda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrenspräglad dialog. I dessa nya bestämmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehåller skrivningen att de upphandlande enheterna inte får använda det aktuella förfarandet på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hämtad från konkurrensbegränsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget.

Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer harvarit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nyautländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till attde stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sinapositioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhetoch utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nyakonkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång..

Antalet skogsvårdsentreprenörsföretag har under de senaste 20 åren ökat drastiskt och idag sysselsätts tusentals skogsarbetare med skogsvårdsarbete. I och med att skogsvårdsarbetet i högre utsträckning utförs av entreprenörer, har ett stort ansvar för det praktiska genomförandet av skogsvårdsåtgärder, såsom markberedning, plantering och röjning, flyttats från de stora skogsföretagen till entreprenörerna. Stora skogsföretag som skogsägarföreningar upphandlar skogsvårdstjänster från entreprenörer på olika sätt. Hur avtalen sluts bör påverkas av vad man som skogsföretag vill nå med dessa inköp. Studiens syfte var att kartlägga hur skogsvårdsledarna, som ansvarar för inköp av skogsvårdstjänster, utför inköpen samt hur de upplever samarbete och avtal med entreprenörerna. Vidare var syftet även att klargöra samma aspekter ur entreprenörernas synvinkel .Skogsvårdsledarnas uppfattning har undersökts genom intervjuer, entreprenörernas genom intervjuer och heltäckande webbenkätundersökning. I ett av de sex verksamhetsområden som undersökts har en öppen anbudsupphandling genomförts. Skogsvårdsledaren i det verksamhetsområdet motiverar det med att man för medlemmarnas skull måste söka marknadspriser och marknadskvalitet genom att utsätta skogsvårdsentreprenörerna för konkurrens.