Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO..

Mitt arbete handlar om hur lärare beskriver att de arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen samt hur de upptäcker och arbetar stödjande med elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare har jag undersökt i vilken utsträckning lärarna anser att riktad specialundervisning kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter. Slutligen har jag även tittat på vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan lärare som arbetar på en kommunal skola och lärare som arbetar på en friskola med Freinetpedagogik.Syftet med denna studie är att undersöka lärares beskrivning av hur de arbetar med läsinlärning i de lägre åldrarna samt hur lärarna upptäcker och arbetar med barn i läs- och skrivsvårigheter. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Fyra pedagoger arbetar på en kommunal skola och fyra pedagoger arbetar på två friskolor med Freinetpedagogik.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte enbart använder sig av en metod när det gäller den tidiga läsinlärningen, utan de blandar flera metoder.

Structuring education so that students can discover connections between schoolwork and their everyday lives is a crucial task for a teacher. This is especially true in today?s school system that seeks to foster a spirit of lifelong learning, since educational motivation depends on being able to connect to the tasks at hand. In a system where these connections are not present, students will be motivated only by institutional mechanisms such as test results and grades. This leads to them using a number of techniques for ?optimizing the system? by getting maximal results for minimal effort. This essay looks at two pedagogical movements that aim to decrease the gap between schoolwork and students? reality.

Målet med den här uppsatsen är att undersöka om skolan är en del av verkligheten i den bemärkelsen att so-lärarna använder sig av studiebesök och människomöten inom sina so-ämnen på högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat fyra elever respektive fyra lärare vad de anser i den här frågan. När det gäller elevernas uppfattning så visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och människomöten inom de olika so-ämnena och de har kvarstående minnen från olika utfärder och besök av personer på skolan. Resultaten visade också att hälften av de utfrågade eleverna är nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. Lärarna däremot vill göra mer än vad de anser sig ha möjlighet till.

Introduktion: I min elevgrupp, en grundkoleklass i årskurs två kom det upp åsikter om att skolan var tråkig. Vid närmare eftertanke kom jag underfund med att engagemanget bland eleverna de senaste åren sjunkit och att jag ändrat mitt sätt att lägga upp arbetet för eleverna.Syfte: I undersökningen studerades hur elevgruppens engagemang för skolarbetet förändrades efter en ökning av ett freinetpedagogiskt arbetssätt. De arbetssätt inom Freinetpedagogiken som valdes var tre. Det första var att låta eleverna delta i planeringen av verksamheten, det andra att utöka det praktiska arbetet och det tredje var att låta elevens arbete få en tydlig mottagare.Teori: För att tolka analysera och förändra praktiken användes aktionsforskning. För att förstå praktikens komplexitet har en teori av praktikarkitektur tillämpats.Metod: För att samla in det empiriska materialet användes loggbok som är ett av verktygen inom aktionsforskning.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete är att beskriva och analysera på vilket sätt Freinetpedagogikens syn på barn och dess lärande är förenligt med Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att få svar på detta har jag intervjuat fyra pedagoger på två olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgått från en kvalitativ forskningsansats där jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frågeställningar och syfte.Vad gäller resultatet så ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhållningssätt än en metod, där det utmärkande är synen på barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befästs i det trevande försöket, handen och hjärnans arbete värderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestämmande, samt att de ges ansvar utifrån sin förmåga, är något som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet.