Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i två muslimska länder, Iran och Turkiet, och på så sätt ge förståelse för hur religion och kultur kan påverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter säger oss att sex- och samlevnadsundervisningen på mångkulturella skolor i Sverige bäddar för konflikter då invandrarföräldrars värderingar inte stämmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fältarbete i de båda länderna och intervjuat lärare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att få svar på våra frågeställningar. Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien är i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive länderna. Därtill uppenbarades ?tabuområden? inom ämnesinnehållet.

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser där islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

This master thesis summarizes contemporary theories on secularization processes in the Western world, and compares these with the example of Sweden, which by many scholars is considered to be the most secularized country in the Western world.I do this by dividing the most influential theorists in five different groups. In each group I explain how the theorists formulate and motivate their positions. These groups are:1) The secularization paradigm, where secularization always accompanies modernization. (Therorists: Steve Bruce and Peter Berger (in the 1960s)2) The paradigm basically accepted, but revised to depend on existential security, rather than modernisation as such. (Pippa Norris and Ronald Inglehart)3) Religion returned in the public sphere.

Läroboken har för avsikt att lära eleven något, i denna står sådana fakta som någon eller några ser som elementär och sann. Det är omöjligt att en lärobok ska innehålla allt om en världsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lämnas därhän? Finns det något mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken läroböcker i religion riktade till år 4-6 . Studien syftar även till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter.

In tune with the cross-border trade the infringement of intellectual property rights has become a growing problem in Europe and the rest of the world. In June 2008 negotiations about a new international agreement was initiated between Europe, its member states and ten other countries, which will restrict infringements of intellectual property rights. The agreement is called ACTA, which stands for Anti-Counterfeiting Trade Agreement. On January 26, 2012 the European Union (EU) and twenty-two of its twenty-seven member states signed a letter of intent to the agreement and the EU?s internal processes of the agreement began.

?Entity continuity? refers to recurrent transcendent experiences related to certain places (?hauntings?). The experiences are often interpreted to be due to discarnate spirits or folklore entities. Although the entity continuity experience can be regarded as religious experience, they have yet to be fully explored in science of religion.The purpose of this paper was to describe entity continuity experiences and map out the scientific discussion in order to provide a psychology of religion that provides an understanding of the phenomena. For this purpose a literature study of theories of jungian psychology, parapsychology, and described experiences was undertaken.

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul Sartre´s existentialism and Ferdinand Alquié´s cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ?världsundersökning? visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten.

Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod.

Uppsatsens syfte är att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman är debatten uppbyggd kring, vilka utgångspunkter grundar sig den i och vilka begränsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar såväl olika syn på religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska värden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser. Vidare kan man genom debatten även utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som är önskvärd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmärksammas det svenska svenska samhället och de sekulariserade samt liberalistiska värden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sätt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer påtagliga plats i det offentliga..

Denna uppsats behandlar ämnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrån perspektivet religionsfrihet som mänsklig rättighet, dels från perspektivet skydd och aktiva åtgärder mot diskriminering med religion som grund. Syftet är att göra en utredning i ämnet samt belysa frågan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning från Europadomstolen visar att religionsfriheten inte är absolut.

I have in this essay focused on the attitude towards the medieval muslims in swedish textbooks, in the subject of history from the years between 1954 and 2012. I have made an analysis on the discourse in the books and what they says about the muslims who lived before 1500 AD. The theory I have is a Postcolonial one from the authors Edward Said, Ania Loomba and Leela Gandhi. I have also analyzed the rhetorics the authors have used in every textbook. The results I have identified is that the attitude towards the muslims have changed during the years, from a generalizing view that says that the muslims were driven by the religion and that they were different from the Christian European society that existed during the same time.

Begreppet kultkontinuitet används många gånger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen från en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvärvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förändrad form. Symboliken är emellertid i många fall otydlig, och kan mer förstås genom vad jag benämner som en symbolisk anknytning; det vill säga även om symbolerna inte direkt går att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Sammanfattning/AbstractI ett demokratiskt samhälle är yttrandefrihet samt rätten att utöva den religion som man tillhör två viktiga förutsättningar. I Frankrike har det uppstått flera debatter gällande yttrandefriheten och religionens förhållande till varandra. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur franska journalister ser på detta förhållande.I studien deltog sex yrkessamma journalister; två kvinnor och fyra män. Två av männen arbetar som karikatyrtecknare på den kontroversiella satirtidningen Charlie Hebdo. Resterande intervjupersoner arbetar, eller har arbetat, på välkända franska nyhetstidningar; Le Monde, L´Express och Le Parisien.