Vådabekämpningar är inget nytt fenomen när det kommer till militära operationer. För att kunna lösa detta problem så måste man ta reda på vilka de största orsakerna till vådabekämpning är samt vilka lösningar det finns för att minska risken. I denna uppsats har det genomförts kvalitativa litteraturstudier om fenomenet vådabekämpning, från Operation Desert Storm och framåt. Syftet med uppsatsen är att studera hur arbetet med att förhindra vådabekämpningar skulle kunna se ut, samt ta reda på vilka de största anledningarna är till att vådabekämpningar uppstår. Analysen visar att det finns en rad olika orsaker till att vådabekämpningar uppstår. Vidare så visas ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska risken för vådabekämpningar. Resultatet visar på att det går att reducerar riskerna, men att fenomenet aldrig helt kan försvinna..

Syftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och begränsningar med olika tekniska system för att identifiera kontakter på stridsfältet, främst med avseende på att minska risken för vådabekämpningar. Uppsatsen skall också belysa om införande av tekniska system för identifiering av kontakter är den enskilt bästa metoden för att undvika vådabekämpningar. Syftet är att läsaren skall uppnå en förståelse för vad olika typer av system för identifiering kan bidra med för att minska risken för vådabekämpningar. Utöver detta belyses andra nackdelar och fördelar med de olika tekniska systemen förutom just inom området identifiering.Uppsatsen beskriver olika händelser där vådabekämpningar skett och kopplar dessa mot hur olika tekniska system eventuellt hade kunnat minska risken för att vådabekämpningen skulle ha skett. Uppsatsen beskriver också ett antal olika tekniska system för identifiering av kontakter på stridsfältet..