Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

Youth culture and social problems associated with youth groups have existed for decades. We have chosen an explorative case study design to highlight young people's revolt against parents and society and how society has dealt with social problems of youth and how those were perceived. ?Raggare? were considered a major social problem in society. The material in the study comes from eight qualitative interviews and literature of previous research of the current youth culture.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

Det ha?r arbetet ger en orientering i va?xters olika fo?rma?gor att rehabilitera miljo?skador och belyser mo?jligheten att anva?nda va?xternas essentiella och varierande fo?rma?gor i miljo?arbetet. De a?mnen som har skadlig inverkan pa? miljo?n kallas fo?r miljo?gifter. Ba?de globalt och i Sverige har omloppet av ma?nga miljo?gifter o?kat markant de senaste a?rhundradet.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

VÄr empiriska fallstudie syftar till att undersöka hur lÀrare arbetar för att Ästadkomma ett behagligt klimat mellan eleverna i de tidigare Ären, samt lÀrarnas motiv för detta. För att ta reda pÄ det har vi gjort kvalitativa intervjuer med tio lÀrare och genom dessa har vi kommit fram till att lÀraren har en betydelsefull roll för hur det sociala samspelet mellan eleverna i klassen fungerar. Studien har visat att kommunikation och samtalsmetoder Àr ett övervÀgande arbetssÀtt hos lÀrarna, Àven om det ocksÄ förekommer andra tillvÀgagÄngssÀtt, sÄ som fredlig beröring, arbete med bilder, avslappning och konflikthantering. MÄnga lÀrare menar Àven pÄ att hur de Àr som personer avspeglas pÄ gruppen. I likhet med dessa resultat fann vi i litteraturstudien att utvecklandet av elevers sociala och emotionella förmÄgor pÄverkar det sociala samspelet mellan eleverna pÄ ett positivt sÀtt, samt att det har en inverkan pÄ inlÀrningssituationen.

This paper is a critique of an article in the Swedish magazine Filosofisk Tidskrift (Philosophical Magazine), in which professor Per Bauhn maintains that there is something wrong with having a group perspective in moral and political matters. In this article Bauhn makes three conclusions. The first one is that you violate Hume's law if you draw the conclusion that something is an oppression only from descriptive premises, which for example communitarians does according to Bauhn. He argues that ?oppression? is a normative term, and therefore it requires at least one normative premise.

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlÀgga hur den svenska lÀrarkÄren portrÀtteras i tvÄ stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i tvÄ steg genom en lÀttare innehÄllsanalys och en huvudanalys bestÄende av kritisk diskursanalys pÄ makro- och mikrostrukturell nivÄ. OmgÀrdar gör ocksÄ en komparativ ansats. De metodologiska vÀgvalen har sin grund i tre teorier; andra nivÄns agenda-setting, sociologisk karaktÀrsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de bÄda dagstidningarnas portrÀttering av den svenska lÀraren.

Det grundlÀggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen pÄverkar elevernas grovmotoriska utveckling i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga elever upplever osÀkerhet i samband med motoriska aktivititeter pÄ idrottslektionen pÄ grund av den exponerade position som uppstÄr. Den motoriska utvecklingen Àr mycket vÀsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen pÄ undervisningen kan begrÀnsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger pÄ hur sociokulturella förhÄllningssÀtt pÄverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgÄr. Alla elever genomgÄr stora förÀndringar bÄde fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremÄl för en social formgivningsprocess.

Allt fler minderÄriga fÄr tag pÄ alkohol och dricker sig fulla, debutÄldern ligger pÄ omkring 14 Är. NÀr ett barn som under pÄverkan rÄkar illa ut haglar beskyllningarna tvÀrs genom samhÀllet om vad som egentligen förÀldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. VÄr undersökning syftade till att klargöra just den frÄgan. Vad som görs i samhÀllet för minderÄriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med mÀnniskor frÄn alla de grupper som Àr inblandade i Àmnet kunde vi fÄ fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀndes, besvarade de frÄgestÀllningar som var vÀsentliga för helheten.

Titel 9A ? Klassen som ingen sÄgFörfattare Anna Nygren & Johanna RosénKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2008Handledare Ingela WadbringSidantal 48 inklusive bilagor & 42 exklusive bilagorSyfte Syftet med undersökningen Àr att se vilken betydelse SVT:s dokumentÀrserie Klass 9A har för yrkesverksamma pedagogers dagliga arbete.Metod Kvalitativa metod i form av fokusgruppesintervjuerMaterial Fyra fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma Àmnespedagoger i GöteborgsomrÄdet.Huvudresultat Det vi har kunnat se som genomgÄende i alla vÄra intervjuer Àr att alla respondenterna, pÄ ett eller annat sÀtt, har tÀnkt igenom sin egen arbetssituation pÄ den skola de arbetar pÄ efter att de sett Klass 9A. Pedagogerna har reflekterat över sina egna pedagogiska fÀrdigheter. Detta oavsett om de har varit positivt eller negativt instÀllda till serien eller de nytillsatta pedagogernas arbetsmetoder i klassrummet. Klass 9A har vÀckt mÄnga frÄgor och tankar kring pedagogik, etik, moral och elevkontakt samt inspirerat till en viktig samhÀllsdebatt om dagens skolsituation.

Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.

Studiens syfte Àr att försöka se hur man professionellt planerar kommunikationsinsatser vid rekrytering till ett yrke som kan innebÀra fara.TillÀmpad metod pÄ kampanjmaterialet Àr en kvalitativ text-och bildanalys, kompletterad av tvÄ intervjuer medmarknadsansvarig pÄ Försvarsmakten samt en soldat.För organisationer som vÀljer att kommunicera med mÄlgruppenpÄ mÄlgruppens sÀtt i en rekryteringskampanj kommer det alltid att handla om att anpassa sig till samtiden och följa den utveckling som sker. Marknadsföringen av yrket kan dÄ ske utifrÄn en utbytesmodell dÀr fördelarna med yrket blir centrala i marknadsföringen. Tre centrala resultat i studien Àr att; hög insats i utbytet krÀver stora fördelar i form av en meningsfull yrkesroll, att kommunicera pÄ mÄlgruppens villkor innebÀr en stÀndigt förÀnderlig kommunikation och att kommunicera pÄ mÄlgruppens villkor kan leda till ett glapp mellan den bild som förmedlas och verkligheten..

This essay aims to examine Martha Nussbaum's proposal for a classical defense of reform in liberal education and her critique of utility thinking in higher education. I want to explore how Nussbaum uses history to create an ethical alternative that cultivates both moral and intellectual virtues, which she considers to be crucial for the survival of democracy. In examining Nussbaum's use of Aristotle, I focus on her work as a proposal for institutional implementation of an Aristotelian epistemology and the cultivation of the individual as an ethical political subject. This study highlights the epistemological, educational and political ideas that form the basis of Nussbaum's ideals. I intend, however, to go beyond a contextualizing reading and thus establish a dialogue with a radical intersubjectivity to respond to Nussbaum's ambitions to recognize human vulnerabilities as assets for reason.