The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affÀrssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förvÀntas leverera i form av bÀttre beslutsstöd och effektivare processer vilka Àr viktiga för att företag skall uppnÄ en högre nivÄ av konkurrenskraft och tillvÀxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvÀndig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken Àr nödvÀndig för förverkligandet av de nyss nÀmnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svÄr att erhÄlla. ERP-lösningar bestÄr av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullstÀndig integration genom standardisering.

Svensk samhÀllsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats frÄn i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstÄtt för spridningen av information. Detta har fÄtt stort genomslag pÄ statlig nivÄ dÀr ett antal nÀmnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebÀr bland annat att sÄvÀl medborgare som företag ska kunna hÀmta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk sjÀlvbetjÀning i flera Àrenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjÀnster utvecklats och för nÀrvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för nÀringslivet.

Idag Àr det allt fler som arbetar i olika former av tillfÀlliga organisationer (Lindner & Wald2010; Lundin & Steinthórsson 2003; Schindler & Eppler 2003) och den kunskap samterfarenhet som skapas Àr en vÀrdefull tillgÄng. Under 2000-talet har arbetsformen etableratsstarkt och forskningen kring projekt och tillfÀlliga organisationer har exploderat (Lundin &Söderholm 2013). Dock Àr det ett problem att mycket av den kunskap som utvecklats iprojektet gÄr förlorad nÀr ett projekt avslutas och organisationen upphör (Bakker et al. 2013;Ruuska & Vartiainen 2005) vilket innebÀr stora risker och kostnader för organisationen(Schindler & Eppler 2003).Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka hinder som eventuellt kan uppstÄ iprojektbaserade organisationer vid deras kunskapsöverföring och om det finns nÄgragemensamma mönster mellan dessa. Studien Àr en tvÀrsnittsstudie och valet föll pÄ dennautformning dÄ personer med kunskap kring omrÄdet kunde kontaktas samt att det gavmöjligheten att fÄ svar inom en begrÀnsad tidsram.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebÀr att utredningar och prövningar av de Àldres behov och beslut om bistÄnd sÀrskiljs frÄn ansvar för det faktiska utförandet av hjÀlpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en bistÄndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet Àr att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och bistÄndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Introduktion Till yrket Àr vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. PÄ det sjukhus vi arbetar Àr de flesta patienterna inneliggande pÄ vÄrdavdelning i ca tvÄ till tre dagar i samband med att de skall fÄ gallblÄsan borttagen med laparoscopisk titthÄlsteknik. Det Àr vÀl kÀnt att pÄ andra sjukhus, i synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna kommer till operationsavdelningen pÄ morgonen och Äker hem pÄ eftermiddagen eller kvÀllen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ omvÄrdnad nÀr hon/han genomgÄr dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi. Metod Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ären 2001- 2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smÀrta och illamÄende.

Sammanfattning Titel: Studie av sociala medier pÄ Arbetsplatsen. NivÄ: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 HögskolepoÀng. Författare: Tobias Larsson Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Bengt Nilsson ProblemomrÄde ProblemomrÄdet i studien Àr det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten pÄ en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha pÄ samhörigheten och vilka teoretiska modeller som gÄr att koppla till det som framkommer under analysen av studien. Metod Studiens intresse och fokusomrÄde finns i att studera det som gÄr att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning Àr de mÀnniskor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebÀr att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna. Resultat UtifrÄn den studie som presenteras menar författaren att sociala medier pÄverkar samhörigheten.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighet vill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö? Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄ olika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄda punkterna? metod: Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hur mÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olika platser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr det gÀller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter pÄ plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att det funnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta för omvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..

En landskapsarkitekt har mycket pÄ sitt fat. Stora landskap och smÄ. Urbana och rurala. Komplicerade landskap dÀr mÄnga funktioner behöver fÄ plats. Lokala frÄgor och internationella. Landskapsarkitektens arena förÀndras stÀndigt.

Denna rapport beskriver ett projekt utfört pÄ Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektetÀr att finna och ÄtgÀrda de faktorer som sÀnker tillförlitligheten i affÀrssystemets saldo, samtskapa bÀttre kontroll över olika artiklars placering pÄ olika lagerplatser. Anledningen till att företagetvill genomföra detta projekt Àr att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affÀrssystemetinte stÀmmer. Detta i kombination med att de har dÄlig kontroll pÄ var materialet Àrplacerat leder till att de lÀgger mycket tid pÄ att leta efter material, och att inköp ibland sker sÄsent att produktionen tvingas stanna upp pÄ grund av materialbrist.Arbetet inleddes med kartlÀggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historiskdata frÄn affÀrssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget.Genom detta upplÀgg studerades situationen först pÄ lite avstÄnd med syftet att hÄlla objektivitetenhög, och i den efterföljande intervjun tillÀts sedan objektiviteten sjunka nÄgot för attkunna komma riktigt nÀra det undersökta.

Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Är det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar? Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och analysera nĂ„gra bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ vem som har ansvar för Ă€ldres omsorg; samhĂ€llet eller anhöriga? Vidare Ă€r syftet att studera bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ hemvĂ„rdsbidrag, hur hemvĂ„rdsbidraget pĂ„verkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pĂ„ i vilken typ av stadsdel bistĂ„ndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ă„tta bistĂ„ndsbedömare i Ă„tta olika stadsdelar i Göteborg.

Product development cycles become shorter and shorter. The time from idea to market has become an important competitive factor. Despite this, methods used for making the product development process faster are surrounded with uncertainty about their efficiency. The purpose of the thesis is to describe the pros and cons of ?best practice? methods for shortening lead times and how these methods effect the lead times in research and development.

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gÀsthamnsverksamheten pÄ Marstrand som KungÀlvs kommun idag stÄr inför. Problemet delas dÀrefter upp i sina separata bestÄndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt bÄtturismen och dess utveckling ges lÀsare. I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka KungÀlvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gÀsthamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gÀsthamnar i Skandinavien. Urvalet av gÀsthamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnÄ god validitet och reliabilitet pÄ uppsatsen. Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i AktieÀgarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats. Empirin presenterar resultatet frÄn den kartlÀggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ÀgarförhÄllanden, syftet med gÀsthamnsverksamheten, differentiering samt olika sÀrdrag ges. I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

The well-being of employees has become a key concept in the rhetoric of the company boards and business literature of today. There is however not much statistic evidence of a connection between economic results and the perceived working climate. This thesis sets out to investigate whether there is a positive correlation between economic results and working climate on a work group level. It also aims to study which specific working climate factors influence the results. In order to meet its purpose this thesis analyzes employee satisfaction questionnaire data and economic results from more than 300 work groups.