Dagens företag som sysslar med tillverkning och distribuering tvingas idag till konkurrens pÄ global nivÄ, deras produkter fÄr en allt kortare livscykel och kundernas smak och tycke förÀndras snabbt och dramatiskt. Kundlojalitet kan inte lÀngre tas för givet och kundanpassning Àr ett mÄste om företagen vill behÄlla sina kunder. Om dagens företag inte vÀljer att satsa pÄ en lÄngtgÄende relation med sina kunder, under vilket utbytet av varor och pengar sker, sÄ kommer de inte att klara sig.Till sin hjÀlp har företag en mÀngd olika hjÀlpmedel sÄsom kundorienterad marknadsföring och olika datoriserade informationssystem och verktyg. Alla dessa hjÀlpmedel anvÀnder sig av kundinformation som företag mÄste antingen köpa eller samla in. Rapportens syfte Àr att undersöka hur dagens företag anvÀnder kundinformation och strategiska teknologiska hjÀlpmedel för att förbÀttra sina kundrelationerRapporten presenterar först en bakgrund som bygger upp ett problemomrÄde dÀr problemformuleringen presenteras.

MÄlet med skogsbruk Àr idag sÄ mycket mer Àn produktion av timmerrÄvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som vÀckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhÀllet Àr blÀdningsbruk. BlÀdningsbruk Àr ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog dÀr det finns trÀd i alla storlekar.

SAMMANFATTNING Sammanslagningar och förvÀrv bland företag Àr nÄgot som Àr vanligt i dagens konkurrenskraftiga marknad. NÀr företag övervÀger sammanslagningar och förvÀrv Àr nÀsta stora steg att integrera företagen, för att pÄ sÄ vis bli en gemensam enhet. En viktig process i detta steg Àr hanteringen och integreringen av företagens olika informationssystem, vilket benÀmns som systemintegration. En viktig del av informationssystemen Àr den del som behandlar kundrelationer, vilket benÀmns som Customer Relationship Management (CRM). AnvÀndandet av CRM-system har pÄ senare tid ökat, men Àr ÀndÄ ett omrÄde dÀr lite fokus riktats i kombination med sammanslagningar och förvÀrv.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Bakgrund:Balanserat styrkort Àr ett av de mest populÀra prestationsmÀtnings-verktygen för att förbÀttra och styra organisationer. Förutom de ekonomiska strategimÄlen finns ett vÀrde att identifiera sina ogripbara,tysta vÀrden ? humankapital, kundrelationer, varumÀrken, inno-vationskapital och företagskultur.Utbudet av mjukvara för IT-stöd för balanserat styrkort Àr idag stort men vilka faktorer bör finnas med i ett IT-stött balanserat styrkort för att ge organisationer den helhetssyn och flexibilitet som krÀvs?Syfte:Att identifiera de faktorer som bör finnas med i ett anvÀndbart IT-stöd för balanserat styrkort efter de förutsÀttningar och önskemÄl som finns i vÄrdbolag.Metod:UtifrÄn systemsynsÀttets tankesÀtt att helheter alltid avviker frÄn summan av dess delar har en explorativ fallstudie genomförts ge-nom att studera befintligt system och genom intervjuer med anvÀndare.Slutsats:De viktigaste funktionerna i ett IT-stöd för balanserat styrkort bör fokusera pÄ att tydliggöra strategier och samband i organisationen, det bör innehÄlla verktyg för kommunikation, dokumentation av gemensamma synsÀtt och mÄl och mÀtningar och det bör stödja ut-veckling av styrkort. För att kunna genomföra ett framgÄngsrikt styrkortsarbete Àr IT-stödet bara en faktor av mÄnga. Andra faktorer Àr minst lika viktiga för att skapa ett verkningsfullt styrkort..

The starting point for the present study is that the physical environment can enhance the learning processes of children. We want to contribute to more focus being placed on this within library and information sciences. Our main aim is to illustrate how the physical environment can facilitate the learning of children. In order to achieve our aim, we examine a concrete physical environment, namely the children?s department at the main library in Kungsbacka.

Projekt som arbetsform har anvÀnts under lÄng tid och har under senare Är fÄtt en stor spridning inom olika omrÄden. Vid framtagningen av ett informationssystem Àr det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tÀnkta anvÀndarna av systemet fÄtt ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det Àr vanligt förekommande med anvÀndarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgÄngsrika projekt. Detta kan Ästadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet.

Bakgrund och problem: Information Àr tack vare dagens moderna affÀrssystem inte lÀngre nÄgon bristvara. Att inför viktiga beslut fÄ fram rÀtt information vid rÀtt tidpunkt Àr problematiskt och nÄgot som fÄ företag lyckas med pÄ ett effektivt och kostnadsmedvetet sÀtt. Oftast Àr informationen inför besluten undermÄlig. Syfte: Huvudsyftet Àr att undersöka om ovan beskrivna problem föreligger och, om sÄ Àr fallet, utreda vilka bakomliggande faktorer som orsakar detta, samt att ge förslag pÄ lÀmpliga ÄtgÀrder för att komma till rÀtta med problemet. Metod: En kvalitativ studie har genomförts dÀr beslutsfattare inom fyra olika organisationer har intervjuats i Àmnet.

I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.