Syftet med denna uppsats har varit att få en förståelse för vad pågående förändringar kring bilanvändning innebär för stadsplanering i västvärlden. Denna uppsats lämnar ingen lösning utan ska ses som inlägg i en pågående och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnå detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare från Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet präglat städer och stadsplanering. Bilism har i stor utsträckning bidragit till klimatpåverkan och urbanisering. Något som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtätning och stadsutglesning, påtagliga både i en global kontext och ner på nationell och lokal nivå.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

Detta är en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lämpliga eller inte alls vara lämpliga till en mobil enhet. På denna mobila enhet är det tänkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning där vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus på nyhetsläsning.

Science for Life Laboratory:s (SciLifeLabs) användarstöd inom bioinformatik brister inom en del områden som användarutbildning, organisation och kommunikation. För att kunna tillgodose den snabba utvecklingen av biotekniken (till exempel nästa generations sekvensering) och inte minst SciLifeLab är det viktigt att dessa brister åtgärdas. Efter att ha utfört en serie intervjuer med användare och leverantörer av SciLifeLabs sekvenseringstjänster har vi kommit fram till sex förslag för att täcka problemen inom de olika områdena. Förslagen sträcker sig från att vara enkla till mer omfattande att implementera. Resultaten är riktade mot SciLifeLabs sekvenseringsplattform och är utformade för att kunna implementeras i dagsläget samt anpassas till framtida utvecklingar. Vi tror också att förslagen kan, med enkla modifieringar, användas av andra plattformar hos SciLifeLab..

Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets återkomst.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets särdrag.

Alneskolans slöjdlärare Sara Edström anser att deras trä- och metallslöjdssal upplevs som trång, är oändamålsenlig och har brister utifrån de gällande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport är att slöjdläraren ska få ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gällande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehålla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberäkning, ska sedan användas för att få till en verklig förändring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades på boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlärarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas så att den blir mer effektiv, trevligare och säkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas så att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Uppsatsen berör detaljplaneprocessen i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur detaljplaneprocessen är utformad, identifiera problem som fördröjer processen samt diskutera eventuella effektiviseringsåtgärder. För att besvara syftet har fallstudier genomförts av byggprojekten Lövholmsvägen i Gröndal, kvarter Kolbottnen i Hagsätra samt Pepparvägen i Hökarängen. Byggprojekten har studerats kvalitativt i form av arkivstudier och intervjuer. Uppsatsen tillämpar processteori som analysmodell med fokus på effektivisering.I slutsatsen redovisas sju faktorer som kan bidra till längre detaljplaneprocesser: resursbrist, konjunkturläge, grönområden, praktiska utmaningar, motstridiga intressen, förändrade omständigheter samt involvering av rätts- och beslutsinstanser.

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om undersköterskorna på ett äldreboende i Göteborgs stad arbetar mot samma mål, om undersköterskorna upplever att det finns hinder eller möjligheter som påverkar deras förmåga att arbeta utefter målen, samt vilken betydelse den psykosociala arbetsmiljön har för att verksamheten skall uppnå Målmatchning.Denna kvalitativa studie har en induktiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och en enhetschef på ett äldreboende i Göteborgs stad. Som analysmetod har empiristyrd tematisk analys använts.I denna studie har framkommit att undersköterskorna och deras enhetschef upplever utmaningar i sin arbetssituation, främst på grund av beslut kring budget, Optimerad Bemanning och Time Care, som fattats högre upp i organisationen. Dessa påverkansfaktorer har negativ inverkan på såväl den psykosociala arbetsmiljön som deras förmåga att uppnå verksamhetens mål. Den gemensamma målbilden behöver förtydligas. Även de förväntningar som verksamhetens alla olika parter har på varandra måste tydliggöras.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området.

Stadsmarknadsföring är ett begrepp som har blivit allt vanligare de senaste åren. Det skrivs mycket litteratur om ämnet och de flesta städer har idag utvecklat ett varumärke i syfte att försöka hävda sig i konkurrensen om turister, invånare och företag. I den här uppsatsen utvärderas Stockholms marknadsföring. Uppsatsen tar avstamp i litteraturstudier som har gjorts som beskriver hur marknadsföringen av en stad bör gå till generellt, för att senare kunna analysera hur Stockholm har valt att marknadsföra sig. Det råder en del missuppfattningar kring vissa av de begrepp som handlar om stadsmarknadsföring som jag kortfattat försöker reda ut.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hårdgjorda stadsrum. Vid en förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt utrymme. En hårdgjord förtätning medför på så vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om på annan plats än var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhändertagande av regnvatten inte alltid kräver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhändertagande på de mindre ytorna i staden. Målet med arbetet är att se möjligheterna i stadens mindre ytor, såsom exempelvis refuger och trottoarer, när det gäller ett lokalt omhändertagande på plats.

Vårt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver ställa om våra resvanor är idag de flesta överens om. Ett sätt att närma sig hållbara resvanor kan vara att i ökad utsträckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar på just cyklingen och hur det går att få fler att välja cykeln. Syftet med uppsatsen är att hitta framgångsrika tillvägagångssätt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att få fler att cykla har fungerat.

This report is a study in voltagelevel in connection with regeneration of brake energy from the tramtype M31 in Gothenburg.In the act of braking, the tram M31 uses electrical braking where the electrical motors generates energy and if possible send it back to the overheadline, where other trams in the nearby can use this regenerated energy for its own driving force. In cases where no other energyconsumers are located in the same section, there is a resistance witch task is to convert this energy into heat. The regulation of this resistance appears to cause an increase in the voltagelevel into far too high levels.Investigations of the trams regulationequipment and its construction have been done. Further have measurements on the overheadline been performed in order to map the voltagevariations during a longer period of time.The result have been showing that the voltagelevel during regeneration often is as high as 880V-920V, more extreme values have not been observed in a large scale. The values are especially high compared to the nominal voltagelevel.