Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?MetodTvå intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder.

Rapportens syfte är att undersöka vilka krav som ställs på programvaran till framtidens mobila terminaler och de möjligheter som kommer att finnas för denna. Detta inkluderar en liten undersökning om vad vi kan vänta oss för terminaler och vilken funktionalitet som dessa kan komma att ha. Eftersom det är svårt att ge en bild av hur de kommer att se ut har jag mest koncentrerat mig på att hitta lösningar som skall fungera oberoende av hur de mobila terminalerna utvecklas, naturligtvis inom vissa gränser. Detta innebär i realiteten att programlogik och beräkningar ligger på en server och att sedan bara användargränssnittet med kommunikation finns på den mobila terminalen. Rapporten går djupare in på WAP plattformen och sakerna runt denna eftersom detta är den i dagsläget bästa och mest accepterade specifikation för hur man skall göra programvara till mobila terminaler.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till då, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivå. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den ämnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vår litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhälle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels på kvinnornas situation, dels på klyftorna mellan stad och landsbygd utifrån vårt civilsamhälleliga ramverk.

Uppsatsen behandlar ämnet ?Hållbar landsbygdsutveckling? och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillämpas i tätorten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg.

During the beginning of the 19th century Sweden is effected by the Napoleonic Wars and in the aftermath of the war Sweden looses Finland to Russia. This loss leads to the dismissal of King Gustav IV Adolf and the introduction of the Bernadotte dynasty on the Swedish throne. Over the century the industrialization plays a big part in the progress of Sweden. The growth of the industries leads to developments in the areas of agriculture. With this essay I would like to examine if the people on the countryside of Gotland keep the same pace as the people on the mainland in their introduction of new things.

Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDkonsumtionsbeteende,ur ett framtidsperspektiv på fem år. För ta reda på detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, där den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartläggs samt ungdomarnas användarvanor identifieras. Insikter från dennakonsument- och marknadsanalys lägger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att påverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat påkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör måste förhålla sig till sin målgruppskonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skärmenheter, tjänst, innehåll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, är på tittarnasvillkor..

I uppsatsen analyseras de ändringar regeringen vill göra i strandskyddsreglerna och vad dessa ändringar kan komma att få för konsekvenser. Vidare diskuteras huruvida regeringens förslag till ändringar är legitimt eller inte..

Syfte: Att beskriva hur distriktssköterskor inom hemsjukvården upple­ver sitt arbete och sin arbetsmiljö ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hem­sjukvård i tätort eller på landsbygd i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat ?Att arbeta för patientens bästa, en utmaning för distriktssköterskan i hemsjuk­vård? bildades ur fyra kategorier.

De fristående sparbankerna går en oviss framtid till mötes. Omvärldens krav ökar ständigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var därför att undersöka vilka faktorer som främst påverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhållningssätt har jag genomfört intervjuer med personer som är väl förtrogna med sparbanksbranschen, fått berättat för mig deras åsikter samt läst in mig på teori och därmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att få arbeta allt hårdare med regelverk, vilket kommer att krävas av samtliga intressenter inklusive kunder.

I föreliggande rapport studeras de förändringar som vårt framtida boende i kunskapssamhället kan komma att genomgå. Studien är inriktad på vilka förändringar som följer i spåren av utvecklingen inom området informationsteknologi.De problem som tas upp i rapporten behandlar de planer och visioner som framtidsforskare har beträffande informationsteknologi i bostaden. Dessa planer och visioner jämförs med bostadsbolagens planer. Rapporten undersöker även om det finns en beredskap avseende de krav på bostaden som förvärvsarbetare i kunskapssamhället lär ställa på bostaden i framtiden.Resultatet visar att våra bostäder kan komma att vara föremål för datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar även att de planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstämmelse med bostadsbolagens planer.

I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av enintervjuguide och en biografisk metod.Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie.Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörerbesitter..

Varför är utbudet av lignoser så begränsat för Norrland? Vilka faktorer spelar in för en växts härdighet, och hur bedrivs och prioriteras arbetet för att bredda produktutbudet av lignoser för växtzonerna V-VIII? Anser personer inom branschen att det idag finns behov av några speciella sorters lignoser för de högre växtzonerna? Hur ser forskarna på klimatförändringar­nas påverkan på klimatet och växterna i framtiden? Detta examensarbete grundar sig på en litteraturstudie och telefonintervjuer, och har till syfte att kartlägga det arbete som gjorts och görs för ett breddat produktutbud av lignoser för Norrland. Syftet har också varit att undersöka vilka sorts lignoser det idag finns ett behov av i växtzonerna V-VIII, vilka svårigheter som finns samt undersöka vilka lignoser som några personer i branschen ser som framtidens lignoser för dessa växtzoner. Avslutningsvis har detta resulterat i några upprättade växtlistor över de lignoser som litteraturstudien och i intervjupersonerna anser vara lignoser på frammarsch eller framtidens lignoser för Norrland..

Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det.

I denna uppsats har vi tydligt urskiljt olika inslag och delar som är viktiga att ta hänsyn till vad gäller att stärka klädbutikers varumärke och image. Genom dem så har vi utvecklat en egen modell som förklarar hur en klädbutik kan bygga upp och stärka sitt varumärke och sin image. Vi har delat upp modellen i två steg, det första steget tar upp de delar och inslag som är fundamentala och den andra delen är en påbyggnadsdel, om klädesbutiken vill förstärka sitt varumärke och sin image ytterligare. Det första steget innefattar hur inslag och aktiviteter från de två sinnena, ljud och syn påverkar klädbutiken. I denna del speglas dessutom vilken roll personalens attityder och bemötande har för kundens upplevelse av butiken.