Sök:

Sökresultat:

660 Uppsatser om Framtidens bostäder - Sida 43 av 44

Private Banking, ekonomisk vÀgledning för förmögna individer : En studie om banktjÀnstens kundprofilering och sammansÀttning

I Sverige har vi, de senaste Ă„ren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefĂ€r 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet pĂ„ minst en miljon kronor. Ökningen av antalet vĂ€lbĂ€rgade personer öppnar vĂ€gen för Private Banking ? en banktjĂ€nst med kapitalförvaltning och rĂ„dgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna Ă€r idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder.

Snabbare, SÀkrare, Sundare : ProcesskartlÀggning och Lean Production-baserad analys av det centrala provanalyssystemet pÄ Södersjukhuset

Södersjukhuset i Stockholm Àr ett sjukhus som har pÄbörjat förÀndringsarbete för att kunna möta framtidens krav pÄ högkvalitativ vÄrd frÄn patienter och samtidigt uppfylla ekonomiska krav frÄn Àgaren Stockholms LÀns Landsting. Denna rapport Àr resultatet av en grundlig genomgÄng av dagens centrala provanalyssystem pÄ Södersjukhuset med syfte att effektivisera systemet för att möta framtida krav.I arbetet kartlÀggs flödet av patienter och prover som behandlas antingen pÄ de provtagningsintensiva medicinska mottagningarna eller pÄ avdelning 27. Eftersom omkring 85 % av volymen av analyser som bestÀlls pÄ dessa enheter Àr klinisk kemiska har det analyserande arbetet inriktats pÄ just dessa flöden. För vissa klinisk kemiska analyser finns det ett alternativ till central laboratorieanalys, patientnÀra analys, som innebÀr att tiden frÄn provtagning till provsvar finns tillgÀngligt förkortas markant. I rapporten tas för- och nackdelar med patientnÀra analys upp och dess applicerbarhet pÄ Södersjukhuset diskuteras.

AsfaltsvÀgen kom till Pajala. : Framtidens intÄg i PopulÀrmusik frÄn Vittula.

Followers of three world religions, Judaism, Christianity and Islam are waiting for the Messiah. Muslims are even waiting for aspiritual leader al-Mahdi. Two different persons claimed the title of al-Mahdi, at the end of the nineteenth century. Theyappeared almost at the same time, at the totally different places of the earth, with a completely different message and underthe rule of the British colonial power. The aim of the study is to compare the both religious figures, Mirza Ghulam Ahmadfrom India and Muhammad Ahmad from Sudan regarding their different messages, to illustrate the social, political andreligious factors that lead to the entirely different profile and image of these two men and how their organizations havedeveloped after their death up till today.

Frivillig revision : Vilka faktorer pÄverkar företagen till att frivilligt behÄlla revisionen?

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

Formgivning och konstruktion av punktskrivare

Uppdragsgivaren heter Index Braille vilka utvecklar och sÀljer punktskrivare. Punktskrivare Àr synskadades produktmotsvariget till en traditionell skrivare. Uppdraget gick ut pÄ att formge och konstruera en anvÀndarvÀnlig punktskrivare. Produkten hade redan vid projektets start döpts till Braille Box. Arbetet startade med en analysfas.

Ljus och mörker i det offentliga rummet - Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden

VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.

Framtidens energieffektiva förskola : Gestaltning och formgivning av en naturförskola i passivhusteknik

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

Gynnas framtidens skola bÀst av fler specialpedagoger eller förstelÀrare, eller kommer bÄda att behövas?

FörvÀntat kunskapsbidrag Jag vill utreda den nya titeln och yrkesroll som förstelÀrare och framhÀva specialpedagogens konkreta yrkesroll. Vissa arbetsuppgifter fÄr förstelÀrarna av skolledningen men dessa bör enligt specialpedagogerna Äligga specialpedagogens arbetsuppgifter eftersom de har denna kompetens genom sin vidareutbildning inom yrkesutövningen. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar och attityder som finns gÀllande, hur införandet av förstelÀrare pÄverkat det kollegiala samarbetet pÄ skolorna, för att dÀrigenom skapa en diskussion för att tillytan fÄ upp vikten av ett kollegialt samarbete för elevernas bÀsta. FrÄgestÀllningar ? Vilka uppfattningar uttrycker skolledare och specialpedagoger kring införandet av förstelÀrare? ? PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger och skolledare att systemet med förstelÀrare pÄverkar skolornas kvalitetsuppfyllelse? Teori Detta examensarbete tar sin utgÄngspunkt i systemteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som beskriver vikten av att mÀnniskor lÀr sig nÄgot nytt hela tiden i alla sociala sammanhang. Tidigare forskning Min utgÄngspunkt gÀllande forskning har varit KASAM, kollegialt lÀrande samt förstelÀrarens roll kontra specialpedagogens och hur dessa pÄverkat det kollegiala lÀrandet inom lÀrarkÄren. Metod Jag anvÀnde mig av en kvalitativ ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Öresundsparken - ett pedagogiskt strandlaboratorium

HavsnivĂ„höjningen kommer innebĂ€ra en förĂ€ndring av kustlandskapet. Diskussionen om anpassningen till havsnivĂ„höjningen har hittills fokuserat pĂ„ den bebyggda kusten. Höjda havsnivĂ„er innebĂ€r Ă€ndrade förutsĂ€ttningar Ă€ven för den obebyggda kusten genom förĂ€ndrade strandlinjer, fler och kraftigare översvĂ€mningar och ökad erosion. Detta i sin tur kommer pĂ„verka naturmiljön och mĂ€nniskans anvĂ€ndande av kusten. Även de skyddsĂ„tgĂ€rder som mĂ€nniskor förvĂ€ntas vidta, t.ex.

Framtidens bearbetningmetoder och verktyg för tillverkning
av turbindetaljer

I FinspÄng ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och sÀljer bl. a. Ängturbiner. En av de ingÄende komponenterna i dessa turbiner Àr mellanvÀggarna, vars uppgift bestÄr i att rikta Ängflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut pÄ att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanvÀggar.

Framtidens bearbetningmetoder och verktyg för tillverkning av turbindetaljer

I FinspÄng ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och sÀljer bl. a. Ängturbiner. En av de ingÄende komponenterna i dessa turbiner Àr mellanvÀggarna, vars uppgift bestÄr i att rikta Ängflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut pÄ att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanvÀggar.

UtvÀrdering av potentialen för produktion av algbiobrÀnsle vid en etanolanlÀggning

SammanfattningÖver hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r arbetet med att lösa framtidens energiförsörjning. I Sverige tillverkarLantmĂ€nnen ett förnyelsebart biodrivmedel i form av etanol via sitt dotterbolag Agroetanol.LantmĂ€nnens etanol tillverkas via fermentering av spannmĂ„l och processen lĂ€mnar efter sig ettantal biprodukter bland annat vĂ€rme och koldioxid. Dessa biprodukter kan anvĂ€ndas i sambandmed odling av alger och syftet med denna studie Ă€r att utreda om LantmĂ€nnen har nĂ„graförutsĂ€ttningar att bedriva en lönsam algodling för biobrĂ€nsleproduktion.Slutsatsen Ă€r att det utifrĂ„n nuvarande premisser inte finns nĂ„gra förutsĂ€ttningar förLantmĂ€nnen att i dagslĂ€get starta en algodling för biobrĂ€nsleproduktion. Den tekniskautvecklingen som krĂ€vs Ă€r att skördandet och bearbetningen av biomassan mĂ„ste bli effektivare.Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att biprodukten kan utnyttjas till djurfoderproduktion eller nĂ„got annat somger ekonomisk vinning. Ett noggrant urval av en passande algart krĂ€vs och det mĂ„ste finnaspassande odlingssystem för storskalig odling att köpa, vilket inte Ă€r fallet idag.

MÄlstyrning av daghemsverksamhet i Karlstad kommun : En undersökning om relationen mellan utvÀrderingsresultat och mÄl

SammanfattningI slutet av 1900-talet ansÄgs det inte lÀngre möjligt att styra statens och kommunernas omfattande verksamhet i detalj. Offentliga organisationer stÀlldes inför nya problem, utmaningar och krav pÄ förÀndrad styrning. MÄlstyrning sÄgs i mycket stor utstrÀckning som lösningen pÄ framtidens problem. MÄlstyrning Àr en styrteknik som i korthet innebÀr att det Àr de övergripande mÄlen som ska styra verksamheten genom att de inom verksamhetens olika delar konkretiseras och att kontinuerliga utvÀrderingar genomförs och ligger till grund för framtida beslut om verksamheten. Det blev dock vanligt i mÄlstyrda organisationer att utvÀrderingarna endast behandlade de mÄl som föreföll enklast att mÀta, det vill sÀga de kvantitativa mÄlen.

TrÀdplanen som ett styrdokument i kommunal trÀdförvaltning

Urbana omrÄden Àr komplexa strukturer som styrs av mÄnga olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana omrÄdena allt fler. VÀldsbefolkningen vÀxer och fler mÀnniskor vÀljer att leva och bo i stÀder. Den pÄgÄende urbaniseringen innebÀr att det just nu bor över 3,5 miljarder mÀnniskor i vÀrldens stÀder och samhÀllen, vilket Àven stÀller krav pÄ staden som hÄllbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna omrÄden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa omrÄden Àr just trÀden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).

"Vi gör en insats för framtidens vÀrld" - effekter av en systemteoretisk modell för skolutveckling vid Ätta skolenheter i en kommun

Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera framgÄngsfaktorer respektive hinder vid implementeringen av systemteoretiskt förhÄllningssÀtt ute i skolors verksamheter samt hur detta kommer till uttryck i det fortsatta arbetet med att utveckla skolorna. Specifika frÄgestÀllningar Àr: Hur pedagogernas nyvunna kunskap kommer till uttryck i kontakten med elever, kollegor och ledning samt vilka de bidragande orsakerna Àr till att enheterna lyckas / misslyckas i sina intentioner att följa skolutvecklingsmodellen? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder vid implementeringen av systemteoretiska förhÄllningssÀtt framkommer?Teori: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i den interaktionistiska och etnometodologiska skolan som tillsammans utgör socialkonstruktionismen. Skolans miljö Àr starkt prÀglad av olika kulturella markörer. Skolan som institution har genom Ären haft en stark stÀllning i samhÀllet.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->