Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet.

Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra.

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Singelhushållen dominerar bostadsutbudet. Men varför måste vi bo ensamma bara för att vi inte har en partner? Både unga och äldre är idag positivit inställda till ett kollektivt boende. Stora lägenheter finns att tillgå på marknaden, problemet är att de inte är utformade för ett kollektivt boende utan snarare för en kärnfamilj. Jag har försökt utforma lägenheter som riktar sig till människor som vill bo tillsammans men som nödvändigtvis inte är släkt.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

I processen för en socialt hållbar utveckling är en viktig del att utöka brukarens möjlighet attpåverka sin verklighet. En utmaning i städers utveckling är att bättre länka samman områden medvarandra. Aspekten handlar till stor del om den byggda miljön och fysisk segregation, men enviktig konsekvens av segregation är också ett ibland upplevt utanförskap.Ett sätt att motverka den effekt som segregation och utanförskap kan få är just att göra brukaremer delaktiga i förändringsprocesser. Arbetet med utvecklingen av Fosie innefattar till en stordel brukardelaktighet. Denna studie tar upp två av delprojekten i Fosies utveckling och fokuserarpå Lindängens centrum och Lindängelund.

Mälarvillan är ett företag arbetandes inom småhusbranschen. Företagets huvudkontor är beläget i centrala Västerås.Mälarvillan ska bygga ett nytt bostadsområde, de vill designa detta område på ett unikt sätt som idag inte existerar i Västerås. Problemet är att Mälarvillan inte vet hur detta område ska särskilja sig från de idag existerande bostadsområdena.Målet med arbetet har varit att hjälpa företaget Mälarvillan med att skapa ett koncept för det framtida området. Det är ett unikt område som Mälarvillan tänker bygga och studenterna fick till uppgift att ta reda på om det fanns intresse i Västerås för det nya projektet. I den undersökning som gjordes undersöktes också vilka attribut som ansågs vara viktiga i det nya området.Syftet med arbetet var att tillsammans med Mälarvillan skapa ett koncept för det framtida området som Mälarvillan planerar att bygga samt att redogöra för hur en sådan konceptutvecklingsprocess kan se ut.För att få fram ett trovärdigt och användbart koncept gjordes en research med hjälp av relevant litteratur, fokusgruppsundersökning och en enkätundersökning.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhållningssätt i arbetet med äldre på särskilt boende. Nio arbetsterapeuter som arbetade inom särskilt boende intervjuades angående sitt terapeutiska förhållningssätt till de äldre. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att arbetsterapeuterna lutade sig mot den professionella rollen för att hitta ett terapeutiskt förhållningssätt som motsvarade vad varje enskild äldre behöver.

Vårt syfte med denna fallstudie har varit att undersöka hur några individer på ett äldreboendeuppfattar måltiden utifrån FAMM.Fallstudien är uppbyggd på semistrukturella intervjuer och icke deltagande observationer.Urval: Det var totalt 10 medverkande som var i åldern 85-100 år. Alla medverkande boddepermanent på äldreboendet och var utvalda utifrån deras förmåga att kunna kommunicera dåstor del av de boende hade utvecklat demens. Intervjuerna samt observationerna analyseradesmed en kvalitativ analysmetod.I resultatet framgick att måltiden är ett komplext ämne och de äldre hade svårt att uttrycka sinåsikt gällande den. Utifrån intervjuerna framgick att de äldre på detta specifika boende varnöjda med de flesta aspekterna gällande måltiden. De var nöjda med rummet där måltiden åts,personalens engagemang uppskattades och de var nöjda med maten som serverades.

Today older people?s health and life quality are current topics of conversation in society. The number of old people is increasing and their health is deteriorating, that is why there is a need of new ways of meeting their necessities. In this study we have tried to illustrate heads of districts reasoning concerning pets? significance for old people in special housing.

I samhället idag har människor genom media blivit allt mer medvetna om att världen är osäker, vilket för många skapar en känsla av otrygghet. Många vill lösa problemet med otrygga miljöer genom att bygga säkrare, vilket kan ha lett till att människor i Sverige känner sig tryggare nu 2013 än åren dessförinnan. Ett exempel på ett försök att lösa otryggheten är Victoria Park, det nyligen byggda så kallade livsstilsboendet i Malmö. Den bärande idén där är att det ska finnas en möjlighet till gemenskap mellan de boende, då de förser gemensamma och privata utrymmen med hög service. Victoria Park har fått blandad kritik.

Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys.