Utifrån en teoretisk modell undersöks miljöarbete i två miljöprofilerade företag i Oslo. Modellen hävdar att en entreprenör som driver företag som finns på en stor marknad och som satsar genuint på miljöarbete kan förändra konsumtionsmönster och bidra till en utveckling som ser till att Framtida generationer kan tillgodose sina behov i lika stor utsträckning som vi. Dessutom att det är möjligt att väga samman mål inom ekonomi, miljö och socialt ansvar till värdegrund i ett företag. Den entreprenör som satsar på miljömässig framgång framför allt annat kallas i teorin ekoprenör. Modellen beskriver en ekoprenör som bygger sitt företag på en verksamhet som inte påverkar miljön negativt och som finns på den breda marknaden.De två miljöprofilerade företagen i Oslo stämmer inte riktigt in på beskrivningen av ekoprenör, de har integrerat miljöarbetet på genomgripande sätt och de anstränger sig för att vara inspiratörer inom miljö i respektive bransch, men deras produktion kräver resurser och åstadkommer fortfarande avfall, de kan inte sägas inte påverka miljön negativt, även om de skurit ner den negativa påverkan.

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att analysera AssiDomäns affärsstrategier för att säkra framtida massavedtillgång genom en utvidgad etablering i Lettland. Undersökningen har genomförts genom semistandardiserade intervjuer i kombination med litteraturstudier och insamlande av relevant empiri. Författarna har efter genomförd studie och analys funnit att AssiDomän har goda förutsättningar för att lyckas säkra en framtida tillgång på massaved i Lettland. Den strategi vi funnit vara den mest gynnsamma är ett framtida samarbete med det statligt ägda företaget LVM. För att lyckas är det av stor vikt att AssiDomän ser på strategin i ett långsiktig perspektiv.

Malmös Östra sjukhusområde är i ett ombyggnadsskede till ett framtida perspektiv. Examensuppdraget är beställt av Stadsfastigheter Malmö i samband med områdets framtida planhandlingar att bestämma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nuläget är administrationsbyggnadens verksamheter inte fastställda än men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras på de boende i området men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll där följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för äldre och en utställning för områdets historik. Förslaget ska tillämpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska beräkningar.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera vad företag inom den privata sektorn har för uttalade motiv till att hållbarhetsredovisa.Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med olika företag verkande inom olika branscher. Intervjuerna hade alla en intervjumall som utgångspunkt vid intervjun. Empirin har kommit oss tillhanda från intervjuer med elva företag. Fem telefonintervjuer genomförda med Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup och Fritidsresor.

Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. Då generationer kommer och går, är det alltid en fråga i hur dessa generationer ser på saker och ting, som i vårt fall, investeringsbeteendet.Tidigare studier har påvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig då generationerna har olika kännetecken i beteende. Det har även forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som påverkar investeringsbeteendet.Syftet med uppsatsen är att förklara om det finns någon skillnad mellan de olika generationerna, och i så fall, vad detta kan bero på. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod.Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns någon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrågning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig åt mellan generationerna som inkomstnivå, utbildningsnivå och strategi vid val av investering.

Rapporten behandlar framtagandet av en produktutvecklingsmetod för industriellt restmaterial. Studien har gjorts på uppdrag av Creatables som är ett projekt inom företaget KAAV AB.Creatables arbetar med att ta fram konsumentprodukter genom att ta tillvara och förädla restmaterial från industrin, därav deras slogan Made from Waste.Dagens konsumtionssamhälle förbrukar mycket av jordens resurser och det krävs en effektivisering i utnyttjandet av dessa för att säkra tillgångar för Framtida generationer. Creatables är ett ungt projekt med små resurser och således har syftet med examensarbetet varit att ta fram en ny produktutvecklingsmetod för Creatables anpassad till deras arbetssätt och storlek.För att utreda uppgiften har arbetet delats in i två delar som sedan utvecklats parallellt med varandra. En produktutvecklingsmetod och ett flertal produkter av restmaterial har arbetets fram.Litteraturstudier, intervjuer och studiebesök har genomförts för att bygga en grund för resultatet att stå på. Tidigare publicerade teorier om produktutveckling har studerats och informationen och resultaten från dessa har i kombination med produktutvecklingsarbetet använts för att ta fram en produktutvecklingsmetod som passar Creatables.Resultatet är indelat i tre huvudområden.

Syftet med denna studie var att få en bild av hur dagens ålderspensionärer tänker angående sitt framtida boende. Socialnämnden skall verka för att äldre människor ska få bra och anpassade bostäder där de får möjlighet att leva och bo självständigt. De skall också göra sig väl förtrogen med kommunens levnadsförhållanden för äldre människor samt planera sina insatser för dessa. Metoden som använts har en kvalitativ ansats. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer av sju ålderspensionärer som inte hade någon form av hjälp- och stödinsatser.

Syftet med vår studie är att analysera miljöengagemanget hos individer som är verksamma i en etablerad miljöorganisation och i en nystartad miljöorganisation. Vi har valt det fenomenologiska angreppssättet då vi vill försöka beskriva våra intervjupersoners livsvärld.Studien är kvalitativ och vi har intervjuat fyra individer från Naturskyddsföreningen (SNF) och fyra individer från Klimataktion. Genom en kvalitativ forskningsmetod kan vi försöka att förstå miljöengagerade individers tankar och åsikter om deras miljöengagemang. Vi var intresserade av i vilken utsträckning de människor som är aktiva i den här typen av organisationer står för radikala åsikter och åtgärder i syfte att åstadkomma miljöförändringar. Med hjälp av våra valda teoretiker Tim Jackson (2009), Ulrich Beck (1998) och Anthony Giddens (2009) kan vi knyta an till ett perspektiv på miljöengagemang.Våra intervjupersoner är miljöengagerade då de är medvetna om miljöproblemen och de är oroliga för Framtida generationer och för naturen själv.

Denna empiriska studie gjordes i syfte att ta reda på vilka framtida utmaningar arbetsgivare ställs inför då de ska locka till sig och rekrytera 80-talister som arbetstagare och medarbetare. För att få reda på detta så ställdes frågorna; Vad finner 80-talister attraktivt i ett kommande arbete? och Vilka motivationsfaktorer påverkar 80-talisterna i arbetslivet? Undersökningen gjordes med en kvantitativ metod i form av en enkät och på ett deskriptivt vis har resultatet av studien redovisats med hjälp av text och diagram. Studien har en deduktiv ansats och som teoretisk utgångspunkt har Kaufmann och Kaufmanns inre och yttre arbetsvärden samt Mitchell och Larsons syntesmodell om motivation använts. Tidigare studier och forskning kring 80-talisters värderingar och motivation till arbetslivet har tagits fram för att kunna möjliggöra kopplingar till empiri.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Den allt snabbare förändringstakten inom Försvarsmakten berör alla, även om det sker på olikasätt. Syftet med uppsatsen är att analysera om nuvarande fredsorganisation och dessfragmenterade struktur medverkar till framtida krav på förmågor. Tyngdpunkten ligger iAshkenas teori om gamla och nya framgångsfaktorer inom ramen för en öppnare organisation.Metoden är att ur ett valt perspektiv med framgångsfaktorer betrakta den gjordaorganisationsförändringen. Studien är huvudsakligen deskriptiv med karaktären av en öppenfallstudie. Studien har visat att Försvarsmaktens organisationsförändring inneburet en begränsadförändring av viktiga förmågor..

Syftet med denna rapport var att ta reda på om det fanns en värdepremie på den svenska marknaden. Därmed var avsikten att verifiera huruvida framtida avkastning baserad på fundamentala värden, såsom den förväntade långsiktiga utdelningstillväxten och det förväntade utdelning/pris förhållandet, gav högre precision på värdepremien än framtida avkastning baserad på realiserad avkastning. Ytterligare jämfördes resultatet med vad som hade uppnåtts i en liknande studie på den amerikanska marknaden. En kvantitativ metod baserad på sekundär data användes i denna undersökning. 30 aktier noterade på den svenska A-listan och den svenska O-listan mellan 1993 och 2002 valdes ut.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge Framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion? Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper.